Efter en helt fantastiskt sommarvecka kom kylan och regnet till Florens och det kändes faktiskt som en bra summering av hela säsongen.

Sista hemmamatchen, ihållande regn och blåst.

Inte mycket att glädjas åt.

Och så har det ju faktiskt sett ut hela året.

Fansen tackade för säsongen som varit  och hånade både spelare och ledare.

“Ni är skrattretande”, sjöng man  i kurvan och på långsidan (den utan tak)  där jag satt och man uppmanade också Sinisa Mihajlovic att lämna jobbet som tränare.

Sen, efter slutsignalen, mer burop och då Sinisa och sportchef Corvino gick fram och applåderade Curva Fiesole, ja då  blev det givetvis ännu mer liv på läktarna.

Kändes ärligt talat inte som en alltför smart manöver av den nu ganska hårt kritiserade duon.

*************************************************

Sinisa Mihajlovic har det däremot inte hälften så tufft som spelare och ledare i Sampdoria.
Men vad hade man egentligen förväntat sig då man gjorde sig av med både Cassano och Pazzini?
Nu blir det Serie B och på något sätt känns det väldigt, väldigt onödigt.

**************************************************

De enda jag led lite med denna blöta dag på Artemio Franchi var Kurre Hamrin och övriga hjältar från Cupvinnarcupen 1961.
Då de hyllades innan matchen var det nästan omöjligt att höra något på grund av allt regn
Och feststämningen, som nog hade blivit rätt mäktig om det varit uppehåll, uteblev.
Synd.

***********************************************

Grande Udinese!
Hoppas att de håller hela vägen.

Vi hörs igen imorgon.

Det firas rejält i Milano just nu och jag gillar idén med ha kortegen innan matchen.

För er som inte vet, den öppna  bussen med spelarna har alltså gått genom staden nu på eftermiddagen, förbi hyllande folkmassor,  och slutmålet var San Siro vid sjutiden.

Till saken hör ju också att Cagliari egentligen inte har något att spela för.

Annars kanske det hade blivit lite gnäll på de andra lagen för frågan är ju hur fokuserade spelarna egentligen är efter en sådan här eftermiddag?

Men det får vi snart veta.

Avspark 20.45.

[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=2VQ3U3LRtnk&feature=fvst[/youtube]

***********************************************************

Jag mötte några kompisar på tågstationen Santa Maria Novella  igår och medan jag gick där och väntade och tuggade på en ostburgare och sippade lite på en iste så kom det fram en hes kvinna i 80-årsåldern (hon var förmodligen kanske tio år yngre, men tiden hade tärt på hennes utseende) och frågade om jag ville köpa en tidning där hela överskottet gick till de hemlösa.

Jag hade inte mage att tacka nej.
Dessutom var hon så stolt då hon visade upp sin officiella ID-kort  som visade att hon jobbade för organisationen.

Självklart kunde det varit fejk. Men en så gammal dam, som går runt och mer eller mindre tigger, gör mig nästan alltid väldigt rörd.

Kortet hängde förövrigt i ett Bob Marleyband runt hennes hals.

Riktigt synd att jag inte hade kameran med mig…

****************************************************************

Imorgon skall det firas även i Florens.
Årets lag lär knappast få höra så många positiva ramsor från läktarna, men däremot guldlaget från 1961.
Det var ju nämligen då, för 50 år sedan, som Italien och Florens fick sin första europeiska cuptitel någonsin
I det violetta  laget som spelade hem Cupvinnarcupen var Kurre Hamrin stor stjärna och det skall bli kul  att se honom ta emot hyllningarna .

[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=rb4kuHbrNvU[/youtube]

***************************************************************

Nu rasslade det till i mobilen.
Lazio-Genoa 4-2.
Det sätter viss press både på Roma och Udinese.

********************************************************************

Samma vår som Fiorentina vann Cupvinnarcupen tog Roma hem dåvarande UEFA-cupen.
Det känns rätt kul, att det varken var Juventus, Inter eller Milan som var de första italienska hjältarna i Europa utan istället två lag strax under den numera så vinstrika trion.

************************************************************************

Jag vet svenska Kurre Hamrinfans som betalat 6500 kronor  enbart för flygbiljetten, för att kunna se matchen och hyllningarna i morgon på Artemio Franchi.

Det är lite rörande.

**************************************************************

Gillar ni kaffe.
Nu då sommaren är här, och det är över 25 grader varmt på dagarna, så dricker jag det helst såhär.
Fantastiskt gott!

Efter ett par rätt sega dagar så kände jag mig i eftermiddags ganska harmonisk  och  beslöt mig för att gå ut och strosa lite.

Benen kändes så där lagom tunga, som de ibland kan göra efter en löptur i stekande  sol (jag sprang under de hetaste timmarna idag) ,då jag vandrande bort mot Ponte Vecchio och eftersom jag hade datorn med mig slank jag in hos kineserna på “Friends” och tog en Spritz, svarade på några mejl och mådde allmänt bra.

[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=vxJRcEg8jjk&feature=related[/youtube]

Florens är helt enkelt fantastiskt, hann jag tänka rätt många gånger och fick nästan lite ångest för att jag snart skall åka tillbaka till Sverige.

Men sedan slog det mig att ju Sverige också är fantastiskt, i alla fall under sommarmånaderna, och i augusti är jag ju tillbaka här igen.

Och då kommer jag ha ångest över att behöva lämna Sverige…

***************************

Det jag egentligen tänkte börja inlägget med var att doften från vitlök som fräser i olivolja inte är en doft man vill känna då man är lite småhungrig.

Det luktar ju så otroligt gott och flanerar man genom Florens vid den här tiden på dygnet så känner man den titt som tätt.

Tur att jag har en god ost-  och skinkpaj som väntar på mig i ugnen.

**************************************************

På vägen hem från kineserna gick jag in i en tidningsbutik som jag inte så ofta besöker men jag är ändå där tillräckligt ofta för att de skall känna igen mig.
Kunden framför mig köpte ett litet paket cigg (tydligen kan man inte köpa småpaket i Sverige längre?!) och tjejen i kassan, som kände honom som stamkund, tog emot pengarna och frågade samtidigt:
“Tror du Montolivo stannar”

Sen var det min tur och då  jag köpte Corriere dello Sports Florensupplaga Stadio så  skrattade hon.

“Det är fler än jag som är nyfikna på var han kommer spela nästa år…” sa hon och jag frågade vad hon trodde och hon svarade att han helt klart vill lämna och att Inter ligger nära till hands.

“Varför tror du han vill flytta?” frågade jag.

“Vet inte riktigt, men Inter kan ju betala betydligt högre lön än vad Fiorentina kan”, svarade hon och det märktes att hon var uppriktigt oroad över att Violakaptenen kanske inte blir kvar.

******************************************

Känns som att Florensfavoriten  Spritz snart kan bli rätt stort även i Sverige.
Prosecco och Aperol.
Bättre sommardrink är svårt att tänka sig och jag hoppas Systemet snart börjar sälja Aperol.
Så slipper jag släpa hem flaskor till höger och vänster…

*********************************************

Jag tror inte heller att Montolivo stannar.

Han vill nog vinna titlar.

Dessutom är han ju från Milanoregionen (Bergamos utkanter).

Men jag hoppas jag har fel.

************************************************************

Blatter känns som en extremt osympatisk människa.

Och med det sagt så måste jag faktiskt tacka för mig.

Jag är helt enkelt för hungrig för att skriva mer, och  nu är maten snart klar.

Vi hörs igen i morgon.

Ärligt talat…

Nu börjar ryktena om Zlatan och Manchester City att få alltför stora proportioner.

Läste intervjun med Roberto Mancini  i Gazzettans måndagsbilaga (den som handlar om internationell fotboll) och funderade på att göra något på det.

Men jag hade inte ens en tanke på att vinkla det på att City nu är på väg att köpa Zlatan.

Mancini hyllade Zlatan och sa att om han vill komma så kommer det hitta en plats åt honom.

Han menade det säkert, de flesta tränare i hela världen skulle vilja se Zlatan i sitt lag, men därifrån till att det verkligen pågår seriösa försök att värva honom är steget väldigt  långt.

Zlatan stannar i Milan.

Det är jag 99.9 procent säker på.

Buona notte

Dopade eller inte, men det finns få idrottsmän som är lika galna och orädda som cyklisterna och idag är det många här i Italien som skänker sina tankar till Wouter Weylandts familj.

En enorm tragedi men  den som någon gång följt ett cykellopp håller säkert med mig om att det är märkligt att det inte händer fler olyckor.

Själv har jag varit på plats och bevakat tre världsmästerskap och den där höstveckan 1995, i Colombia, är bland de roligaste och mest intressanta som jag upplevt  i min yrkesroll som journalist.

Då var de svenska cyklisterna iskalla men några år senare fick jag vara med om både ett guld (Susanne Ljungskog i Belgien) och ett sensationellt silver av “Roddarn” i Italien och det var då jag på allvar förstod hur stor han är här.

Men ingenting av detta gick upp mot Colombia.

Belgien är ju inte så upphetsande och Italien bor jag ju i.

Men där var allt nytt för mig och jag visste ju dessutom inte så mycket om cykel och fick därför gå en intensivkurs hos ett par landslagscyklister från Alingsås dagarna innan avresan.

För att lära mig hur sporten överhuvudtaget fungerade.

Anledningen till att jag åkte var att “Mister Cykel och brottning” Ture Petersson inte skulle åka på grund av att han tyckte det var för farligt.

Så jag var ensam svensk journalist därborta och kunde skicka hem refererat till höger och vänster.

Resan gick inte riktigt ihop sig rent ekonomiskt.

Men det blev ett minne för livet och jag minns att jag ringde hem till min mamma och var snudd på euforiskt på grund av att det var så kul och intressant.

[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=mQBGoOHeQuk[/youtube]

**********************************************************

Det känns som att Gattuso håller på att tappa greppet.
Först skämde han ut sig mot Tottenham och så nu detta…
Visst, jag kan förstå att han var överlycklig över guldet.
Men att skrika nidvisor om Leonardo (som INTE lämnade Milan frivilligt) tillsammans med fansen känns långt ifrån som den Gattuso som jag en gång i tiden beundrade så mycket.

Och Abbiati, som visserligen inte nedlät sig till att vara med i allsången, har jag aldrig varit speciellt förtjust i.

Han gör själv ingen hemlighet av att han sympatiserar med många av fascismens ideal och hans vänner i supportergruppen Commando Tigres är definitivt inga personer som jag skulle vilja hänga med.

***********************************************

Många verkar tro att Zlatan uppträdde respektlöst då han gav Cassano en spark i huvudet.
Kom igen nu…
Det är ju Cassanohumor.
Frågar ni mig så tyckte jag faktiskt att det var riktigt kul.

**********************************************

Är det någon som kommer ihåg Sebastiano  Rossi, före detta målvakt i Milan?
Då det var lite kris i slutet av 90-talet fick han mycket kritik av fansen och om jag inte minns fel så gjorde man även en docka som skulle likna honom.
Därefter hängde man dockan  i en snara.

Bisarrt och ovärdigt.

Nu har Rossi fått rubriker igen.

Men den här gången var det hans eget fel.

Det blev nämligen råkurr på en pub och det hela slutade med att han bråkade med en polis och fick sitta två dygn i arresten.

**************************************

Vinner Leonardo de två sista matcherna så har han ett bättre snitt per match än vad Mourinho hade under sitt första år i Inter.

Det kan vara bra att ha i åtanke för de som hävdar att han varit en totalflopp.

*********************************************

Juventus…
Jag saknar ord.
Vad har egentligen hänt med den gamla damen?
Och hade det inte varit för Chievos Uribe, som missade chansen att göra 3-2 på ett hårresande sätt, så skulle fiaskot varit ännu större.

Men jag är inte en hycklare så det finns ingen anledning att säga att resultatet inte gjorde mig glad.

Jag hoppas ju nämligen att Udinese skall ta fjärdeplatsen.

Och nu är en av huvudkonkurrenterna borta ur leken.

Återstår bara hotet från de båda Romlagen.

Men de kommer nog lyckas rätt bra med att förgöra sig själva.
Stressen och pressen i den fotbollsgalna huvudstaden kommer förmodligen att ta kål på dem.

A domani

När man jobbar inom “fotbollsindustrin” på tidningar eller TV så är det lätt att hamna i en bubbla där allt handlar om fotboll.
Man kan knappt tänka på något annat (eller prata om något annat) och många som är inom  “fotbollsindustrin” vill helst heller inte göra något annat än att snacka om just fotboll.

Själv har jag alltid blivit väldigt  uttråkad om någon börjat snacka med mig om spelsystem,

Däremot har jag alltid tyckt det varit rätt kul att snacka om sakerna kring själva fotbollen.

Läktarkulturen, huliganismen och de politiska strömningarna som finns inom den italienska supporterkulturen.

Och alla intriger och konspirationsteorier.

Och hur det är att jobba som fotbollsreporter i Italien.

Men spelsystem eller  “hur ser din drömelva ut?” etc. etc har alltid fått mig att vilja vara någon annanstans.

Jag har helt enkelt inte intresset som krävs för att gräva ner mig i detta och då jag under årens lopp fått frågan från kompisar om jag inte vill bli kommentator så har svaret  alltid varit detsamma:

“Nej, jag kan helt enkelt för lite om fotboll”

Och det är ingen lögn.

Som kommentator bör man ha spelat i alla fall på en något högre nivå än vad jag har gjort.

Och “brinna” lite mer för själva spelet.

Men trots denna “defekt” så tror jag ändå att jag kan titta  tillbaka på mina femton år som sportjournalist  med ganska rak rygg.

Jag har aldrig gett sken av att jag” kan fotboll “ och de gånger (ett fåtal tillfällen i samband med att Sverige lottats mot Italien i mästerskap) som jag har varit tvungen att betygsätta spelare så har jag alltid  tagit hjälp av italienska kollegor som har järnkoll.

Resten av tiden har mer handlat om möten och intervjuer om livet, än om huruvida det är rätt eller fel att spela 4-4-2.

“Vart vill han egentligen komma?” undrar säkert vän av ordning.

Ärligt talat så vet jag inte riktigt…

Men jag tror att jag försöker förklara varför jag inte är helt uppdaterad på de senaste dagarnas händelser.

Och att jag numera är “pensionerad” (det sistnämnda känner nog de trogna läsarna till).

Jag älskar fortfarande Serie-A (faktiskt mycket mer nu än under de åren som jag jobbade inom “industrin”)  men har haft fullt upp hela helgen med andra uppgifter och helt enkelt inte haft tid.

Och det var därför jag tackade nej då jag fick frågan av Radiosporten om jag kunde vara med på telefon och snacka lite Zlatan i helgen.

Självklart hade det varit kul, men jag var helt enkelt inte tillräckligt uppdaterad.

Men än en gång: Grattis Milan!

Och grattis Zlatan!

Maken till guldmakare har Italien sällan skådat inom fotbollssammanhang.

Helt fantastiskt och som svensk i Italien påminns man hela tiden  om hur stor han är här.

Så det finns all anledning i världen att vara stolt över honom.

Ciao!

Mycket är redan skrivet.

Själv sitter jag just nu i min lägenhet i Florens, efter en underbar söndagslunch på min favorittrattoria.

Men snart åker jag ut på landet igen (det är ju måndag imorgon = slagborrarna är tillbaka).

Så vi hörs senare idag , eller imorgon då det lugnat ner sig lite.

Grattis Milan! Ni är värda titeln!

Och kanske detta är början på en ny storhetstid?

Jag njuter.
Är visserligen ute på jobb men jag älskar mitt jobb och jag känner mig oerhört lyckligt lottad  som får hålla på med det som jag gör.

Kolla in bilderna från eftermiddagspromenaden jag nyss kommit tillbaka från.

Och kolla in utsikten som  jag har från mitt skrivbord  de närmaste fyra dygnen.

Dessutom är 1400-talsrummen magnifikt pompösa och rymliga.

Och här är tyst.

Så det är egentligen  inte så underligt  att jag är på bra humör.

***********************************************

Det finns vissa personer som hävdar att Serie A lever alltför mycket i det förflutna.
Jag kan hålla med till viss del,  men då någon börjar hacka på spelare som Totti och Del Piero och hävdar att de är “slut”  och att “de aldrig skulle klara sig i en annan liga” så tänder jag till.

Varför kan man inte älska spelare som dessa? Som representerar den gamla idrottens ideal och som älskar sitt klubbmärke.

Nu har Alex skrivit på för ytterligare ett år och jag tycker det är helt underbart.

Han är en stor idrottsman och (tror och hoppas jag) även en bra människa.

*******************************

Del Piero är ju numera 36 år och tvingades därför gå ner i lön.
Så här har hans lönekurva sett ut:

1993 skrev han på ett fyraårskontrakt som gav honom 600 000 sek netto per år.

1995 hade han slagit igenom på allvar och det var läge att begära löneförhöjning. Nya lönen blev 6 miljoner sek. En tiodubbling.

1999 smäller det till ordentligt. “Alex” skriver på ett femårskontrakt som ger honom cirka 50 miljoner sek om året.

2003 blir det lite svårare tider i Serie A och lönerna börja sänkas. Nya lönen blir cirka 38 miljoner sek.

2009 är det dags för nya löneförhandlingar och nu stannar lönen på “bara” 30 miljoner.

Och vad tjänar han nu då?

Nio  miljoner är grundlönen. Plus bonus.

Förmodligen hade han kunnat fått det tredubbla i något arabland eller i Kina.

Men Del Piero är Del Piero.

En ikon som verkar trivas bra med det liv han lever nu.

Dessutom har han inte en hel släkt att försörja i Sydamerika eller Afrika.

Jag tycker det sista är viktigt, för många hävdar att just sydamerikaner och afrikaner är giriga.

Men det beror på att vi kommer från två helt olika verkligheter.

Och det handlar definitivt  inte om girighet.

I alla fall inte från deras sida.