talangbloggen

Spelarporträtt: Simon Tibbling – en av världens bästa

November 2012. Prag. U21-landslaget har samlats för att spela träningsmatch mot Tjeckien. Då får den yngste i truppen ett mycket speciellt sms. När Simon Tibbling tittar på mobilen kan han knappt tro sina ögon.

Du är med på en lista över de 100 största talangerna i världen”.

Men Simons fotbollsresa började långt ifrån strålkastarljuset. I Grödinge SK. Strax utanför Tumba tog Mamma Tibbling med den femårige Simon på sin första fotbollsträning.
– Det var inte så kul i början men jag kom tillbaka och det blev roligare nästa gång, säger en nostalgisk Simon Tibbling.

Grödinge SK blev snabbt ett minne blott och redan vid nio års ålder gick det första flyttlasset. Ny klubb blev ökända plantskolan IF Brommapojkarna. Klubbens representanter hade varit och kollat in Simon – och de var säkra på sin sak. Grabben hade fotboll i sig.

Ny miljö och nya intryck. Det var stor skillnad på bokstavskombinationerna GSK och BP.
– Ja, det var ganska stor skillnad. Främst att gå från breddutveckling till elitsatsning. Det var en helt annan konkurrenssituation i Brommapojkarna och det var en stor omställning från Grödinge. Det tog även ett tag för mig att anpassa mig.

Så fort BP blev hemma för Simon tog även fotbollskarriären rejäl fart. Snabbt blev stortalangen född 1994 ett affischnamn för klubbens talangutveckling. Det började med teknikuppvisningar:

Och ledde sedan till att Europas allra största klubbar började höra av sig. Bayern München, Manchester United och Ajax var de som ville mest och även bjöd in Simon till klubbarna flera gånger om från och med att han fyllt 13.
– Ja, det var jättestort. Otroligt stora klubbar. Det var även nära med Ajax. När jag var 15-16 så ville de ha mig. Men det var svårt att lämna familjen och jag ville gärna stanna kvar i Sverige.

Istället för ungdomsproffsliv blev det en ny flytt inom Sverige. Djurgårdens IF hade spanat in bollgeniet i BP och när proffsklubbarna fick nobben – då högg Dif. 2011 bytte Simon 08-klubb och därefter gick allt i raketfart.
– De ville verkligen ha mig och det kändes väldigt bra. Det var även jättestor skillnad i Djurgården. Jag lärde mig mycket mer tekniskt och taktiskt och där fick jag även chansen.

Har Djurgården alltid varit favoritklubben eller?
– Nä, jag har inte haft någon direkt i Sverige. Men sedan jag gick till Djurgården är det min favoritklubb.

Och Dif såg en favorit i Simon redan från start. Bara efter ett halvår i klubben fick 17-åringen träna med A-laget. Några månader senare var det dags för nästa stora steg i karriären.

Djurgårdens IF-Kalmar FF. På Stadion. Klockan hade tickat till 90 minuter när Yussuf Chibsah skulle lämna planen. Hans nummer 4 byttes ut på fjärdedomarens skylt och upp dök siffran 31. 17 år, 7 månader och 22 dagar gammal klev Simon Tibbling in i allsvenskt spel för första gången.
– Det var stort. Men jag tänkte inte så mycket.

Minns du att du gjorde någon skillnad i matchen?
– Haha nä, det var ju bara tre minuter (Matchen slutade sedan 1-1).

Succén fortsatte under säsongen 2012. Den 3 juli kom debuten i startelvan. Även det på Stadion. Den här gången mot IFK Göteborg. Då gick det bättre.
– Det var bara kul och även att vi vann matchen (3-2).

Tibbling lyfts upp av Andreas Dahlén efter slutsignalen mot IFK Göteborg. Foto: Scanpix.

Den absoluta höjdpunkten på förra årets säsong kom i slutet på oktober. På nytt på Stadion. Mot Gais. Efter 83.38 fick Tibbling bollen strax utanför straffområdet efter en Dif-kontring. Sekunden senare avlossade han skottet som gick högt över Dime Jankulovski i Gais-målet.

Men bollen dök snabbt och borrade sig ned under ribban. Sedan blev det svart för Simon.

– Jag fick på en riktig kalasträff. Sedan minns jag inte att bollen gick in i mål. Jag minns ingenting faktiskt. Det blev bara svart. Jag fattade inte riktigt vad som hände. Det var bara mycket glädje.

Målet betydde 3-0 i matchen och var Simons första mål som senior. Och det även inför ögonen på den mycket stolte pappan Pontus Tibbling, som följt Simon passionerat hela karriären.

Säsongens facit blev till slut 15 allsvenska matcher för Simon. Varav 14 från start och det enda inhoppet var just det tre minuter långa mot Kalmar. Visst är 18-åringen nöjd med debutsäsongen men känner samtidigt en större hunger för 2013.
– Jag fick mycket speltid vilket var väldigt roligt. Mycket mer än vad jag hade hoppats på. Men vi (Djurgården) kan mycket bättre än vad vi tror Vi har ett ett väldigt bra lag. Jag hoppas att vi kan få ut ännu mer i år (Dif slutade nia 2012).

Utöver målet vill Simon även lyfta fram 08-derbyt som ett härligt minne från förra året. I alla fall de första 60 minuterna av matchen. Då var Djurgården fortfarande med i matchen. Sedan tog AIK över allt och vann till slut med 3-0 i det sista derbyt någonsin på anrika Råsunda inför drygt 30 000 åskådare.
– Det var mycket stort att spela derbyt. Jag kommer för alltid att minnas inramningen, känslan och pulsen men matchen vill jag helst glömma. Speciellt sista halvtimmen.

Hur var det att spela en match med så stor påverkan från alla fansen på plats?
– Det var ganska lugnt ändå. Matchen är ju ändå på planen elva mot elva. Där är det inte så stor skillnad. Men visst var det svårt att spela med det höga ljudet. Man hörde inte varandra särskilt bra, så det var ju mycket teckenspråk som gällde.

Tibbling jagas av AIK-målskyttarna Celso Borges och Mohamed Bangura. Foto: Scanpix.

Fotbollen har alltid varit en stor del av Simon Tibblings liv. Inte bara på planen utan även en stor del utanför.
– Ja, jag är en riktig fotbollsnörd. Jag kollar och följer väldigt mycket fotboll. Allt från allsvenskan till Premier League, Serie A och La Liga. Ja, i stort sett allt.

Favoritlagen är Barcelona och Liverpool och som så många andra unga spelare är självklart favoritspelarna Barcatrion Lionel Messi, Andres Iniesta och Xavi. Utöver det stora fotbollsintresset finns det även ytterligare en anledning till att Simon är där han är nu.
– Glädjen, det har alltid varit glädjen som drivit mig.

Har du aldrig stött på några stora motgångar under åren:
– Man får alltid motgångar men det har ännu inte varit någon riktigt stor. Det gäller att hantera dem när de kommer. Jag har aldrig tvekat på att sluta med fotbollen. Det har alltid varit lika kul.

Sedan var det ju den där listan i november förra året?
– Ja, vilken skräll. Jag var i Tjeckien och fick ett sms från en kompis. Sedan var det helt otroligt när jag såg listan. Det var ju namn som Wilshere, Guidetti och Verratti.

Den populära fotbollssajten 101 Great Goals hade tagit ut, enligt de själva, jordens 101 största talanger. Enda kriteriet var att man skulle vara född efter 1 januari 1991. Arsenals Jack Wilshere, Manchester Citys John Guidetti, PSG:s Marco Verratti och Milans Stephan El Shaarawy var bara några av toppnamnen. Utlandsproffs som spelar i de allra största toppklubbarna i Europa.

Med på listan som en av de yngsta var även Djurgårdens Simon Tibbling. Här hittar ni alla på listan!

Hör du hemma bland de spelarna?
– Nja, det vet jag inte

Om du får hylla dig själv lite då, vad är du bäst på?
– Det skulle vara tekniken, passningsspelet och att jag alltid ger 100 procent.

Och vad kan du bli bättre på?
– Ja, jag skulle ju kunna bli bättre på allt. Men främst fysiken och även att få till ett hårdare skott.

Hur ser du på din korta längd, 171 cm, hur har det påverkat din utveckling?
– Haha, ja jag har alltid varit lite kortare än alla andra. Men då har det snarare varit att jag fått anpassa mig mer. Då har jag istället jobbat mer med tekniken för att hänga med i spelet. Och det har jag stor nytta av nu. Att jag har jobbat upp min teknik så pass bra.

101 Great Goals-beskedet fick Simon i Tjeckien. Där han var på plats med U21-landslaget och som enda 94:a i truppen. Truppen i träningsmatchen mot Tjeckien bestod av en hel del nya ansikten då förbundskaptenen Håkan Ericson ville få en bra översikt på den svenska talangbanken. Samtidigt som de yngre spelarna skulle få känna på U21-miljön.
– Det var väldigt lärorikt. Och förhoppningsvis är jag nära truppen.

Men än är Simon inte där och landslagskarriären fortsätter ett tag till i P19-truppen. Här närmast väntar en La Manga-turnering i februari innan EM-kvalet fortsätter för Simon och de andra lovande 94:orna.
– Det blir väldigt roligt med La Manga och P19-landslaget. När man är där så är det mycket bra stämning.

Hur stor är rivaliteten bland er talanger – om att synas mest och så?
– Nä, inte så värst mycket. Jag menar, alla är främst där för att vinna och för att representera Sverige. Så är det.

I nuläget är Simon mitt uppe i den tuffa och långa försäsongsträningen med Djurgården och tonåringen är rejält laddad inför säsongen. Där målet även är tydligt.
– Jag vill bli en viktig spelare i Djurgården. Jag hoppas att jag fortsätter att utvecklas och jag tror även att det kommer att gå bra.

Hur mycket tänker du på framtiden ute i Europa?
– Äh, jag försöker hålla mig i nuet och bli så bra som möjligt. Det är det enda målet, säger en mogen och ödmjuk 18-åring.

Jovisst, men räkna med att hela Europa kommer att hålla full koll på en av jordens bästa talanger.

Stefan Ottosson
Tillbaka till bloggen

KOMMENTARER

Inga kommentarer

Skriv din kommentar:

Läs villkor och regler för våra forum.