Taktikbloggen

Taktikanalys: Så gjorde Bayern när de vände och vann mot Juventus i München

01

I gårdagens Champions League-spel bjöd den ”största” matchen på den bästa fotbollen. Personligen hade jag Juventus, som under 1h gjorde en fantastisk match, som favoriter. Laget ledde med 0-2 i halvlek och fick även ett mål bortdömt för offside, något som kan diskuteras.

02

Juventus 5-4-1 vs Bayerns 3-3-4/2-1-3-4 (under bollinnehav)

Juventus ställde upp med en 5-4-1 formation, som asymmetriskt skiftades till 4-4-2, 3-5-2 och 3-4-3. Dock såg man självklart mer av 5-4-1 formationen vid försvar i egen planhalva, då den är väldigt horisontalt kompakt, vilket fungerade bra för Juventus åtminstone första timmen av matchen. Buffon stod i mål, Bonnucci, Barzagli och Evra bildade en tre-mittbackslinje och Lichtsteiner och Alex Sandro spelade som ’’offensiva ytterbackar’’. Cuadrado och Pogba användes som yttermittfältare och de hade friheten att röra sig inåt i plan för att öppna upp för Lichtsteiner och Alex Sandro på kanterna. Khedira var den av de två centrala mittfältarna som hade i uppdrag att anfalla och intog betydligt mer offensiva löpningar i djupet än Hernanes som är bättre anpassad som en balansspelare. Morata spelade som ensam forward, vilket han klarade av galant och stod för en makalös solorush innan han spelade fram Cuadrado till 0-2 målet.

Guardiola valde att ställa upp med Benatia, Kimmich, Alaba och Lahm i backlinjen. Lahm är den som intar mer centrala positioneringar (dock inte alltid) än Alaba som bidrar mer i den ’’tidiga’’ speluppbyggnaden. Ibland kan det se ut som en 3-backslinje när Lahm intar en mer offensiv position. Framför backlinjen spelade Xabi och Vidal som centrala mittfältare med Xabi som pivot/balansspelare. Ribery och Costa intog varsin kant med Lewandowski som ensam forward. Müllers uppdrag var att, genom sin intelligens, dra motståndare ur position, skapa ytor för sina medspelare eller för sig själv. Detta gör att man kan se Müller lite överallt på plan, men dock mest på den högra kanten.

Första halvlek – Gamla damens dominans
I min analys från det första mötet mellan dessa lag valde jag att poängtera ut Bayerns första halvlek där de hade en total dominans mot Juventus, detta var tack vare det positionsspel som de implementerar. Ett positionsspel som de utför via roteringar, numerära övertag och så vidare, för att tvinga motståndare ut ur positioner och för att eventuellt hitta luckor mellan linjer till en så kallad ’’fri man’’. I Spanien och England kallas denna pass för ’’third line pass’’ vilket motsvarar passningen igenom en lagdel. Det är därför tränare som Guardiola kör mycket ’’Rondos’’ eller som vi i Sverige kallar det för: Kvadraten. Via kvadraten kan man lära ut hur man via sidledspassningar kan tvinga motståndare ut ur positioner för att sedan slå ut lagdelen med en pass. Guardiolas Bayern är självklart mycket mer komplexa än så, där de tvingar motståndare att anpassa sig utefter dem, då de är så dominanta i det de gör. Det man behöver är att helt enkelt hitta en anpassningsbar formation som kan underlätta laget i att få exempelvis en bättre tillgång till press eller minimera ytor för Bayern att spela sig igenom (ett tips är att kolla på matchen mellan Mainz och Bayern denna säsongen, där Schmidt spelar med en 5-2-3 och lyckas vinna matchen med 0-2).

Eftersom Juventus ställde upp i en 5-4-1 formation, som asymmetriskt förändrades beroende på situation, så hade man en bra tillgång till att pressa och eventuellt återerövra bollen där man skiftade mellan situationsanpassade markeringsinslag och positionsförsvar då man styrde spelet åt en kant. Positionsförsvaret var mycket mer dominant ju längre ner på planen Juventus försvarade kontra markeringsinslagen som var mycket mer dominanta ju högre upp på plan man försökte försvara/pressa/återerövra bollen.

03

Sekvens där vi kan analysera hur Juventus är pro-aktiva i sin ’’approach’’ när det gäller att sätta en hög press på Bayern för att tvinga dem till att slå långt.
I Bild 1 kan vi se hur Morata jobbar med att styra pressen mot ett hål genom att skära av en av mittbackarna och tvinga Benatia till att spela den till en mötande Alaba. Eftersom Juventus har tillgång till två yttrar i sin 5-4-1 formation, har de även möjlighet till att pressa med båda två som vi kan se i Bild 2. Alltså har Lichtsteiner möjligheten att fullfölja sin press och markera Ribery som blir tvungen till att möta boll längre ner på plan. Bild 3 visar när Alaba spelar tillbaka till Benatia som spelar den tillbaka till Neuer. Vi kan se hur Khedira är den av de två centrala mittfältarna i Juventus som pressar högst och hur han i Bild 4 fortsätter sin markering men nu på Xabi, fast fortfarande med en ’’cover-shadow’’, alltså att han fortfarande täcker av passningsbanan till Vidal (något som jag personligen föredrar och gillar mycket). Sekvensen slutar med att Neuer blir tvungen till att slå långt.

Allegri ville sätta en hög press på Bayern (precis som i andra halvlek under förra matchen) för att tvinga Bayern till att slå långt och minimera deras chanser till att etablera sin speluppbyggnad. Även om Lichtsteiner och Alex Sandro lämnade sina ’’ytterbackspositioner’’ så hade man ett 3vs1 övertag centralt mot Lewandowski, vilket inte lämnade Juventus sårbara vid mer direkta passningsförsök av Bayern.

04

Här är pressen längre ner på plan, där Cuadrado återigen är den som pressar Alaba. I lägre positioneringar fokuserade Morata mycket mer på att markera Xabi, där Xabi var en utgångsposition för att sedan styra ut en av mittbackarna ut mot kant för en eventuell pressfälla. I Bild 2 fortsätter Morata att pressa och han försöker skära av Xabi (igen). Dock spelar Benatia bollen till Kimmich. Man kunde ha förväntat sig att Juventus i detta fall skulle fortsätta pressa med Morata och att Pogba skulle fokusera på Lahm, men Allegri ville som sagt ha en direkt högpress för att försöka minimera Bayerns speluppbyggnads-försök. Den som fokuserar på Lahm får ju då bli Alex Sandro, vilket gör att det blir en stor yta mellan Hernanes och Alex Sandro som Müller direkt börjar ockupera i (innerkorridoren). Hernanes flyttar då över för att stänga av den och Evra fokuserar på Costa.

Jämför man denna formation med den i förra matchen, så stängde denna av innerkorridors ockuperingarna betydligt mer effektivt än den i det första mötet. Formationen tillåter alltså Juventus att ha en mycket mer horisontalt kompakt formation, samtidigt som man har tillgång till att försvara innerkorridors-ockuperingar av Bayern München, tack vare vänster, respektive höger innerbacks positioner.

image

Juventus situationsanpassade press
En annan variant som Juventus använde för att få tillgång till att blockera Bayerns ockuperingar av innerkorridoren var att höger- eller vänster innerback lämnade sin position för att situationsanpassat markera den spelare som befann sig som ’’fri-man’’ mellan lagdelarna för att minimera motspelarens tid med boll. Detta skedde dock oftast vid misslyckade pressförsök av Juventus, vilket såg ut som en ’’back-up’’ plan för Allegris mannar att fullfölja pressen och inte bli sårbara. Som sagt så skapade faktiskt formationen möjligheter för att fullfölja detta utan att bli sårbara eller hamna i numerära underlägen.

05

Sekvens som visar hur innerbackarna hade frihet att lämna sin innerbacks-position för att komma upp i samma linje som mittfältet och därmed minimera Bayerns lyckade försök till att hitta den ’’fria’’ spelaren.

Bild 1 – Juventus presstruktur (som jag nämnde ovan).
Bild 2 – Juventus styr ut Bayern och pressar ut dem mot kanten, dock märker man i ungefär 1 sekund hur Vidal rör sig helt fritt i ytan mellan Cuadrado och Khedira, då Khedira har fokuserat på att situationsanpassat markera Xabi, vilket tvingar Bonnucci till att lämna sin ’’vanliga’’ position och pressa Vidal som annars hade varit helt fri.
Bild 3+4 – Juventus med sin effektiva press, återerövrar bollen och lyckas med att stoppa Bayerns speluppbyggnad.

Juventus 5-4-1 positionsförsvar

06

Bild 1 – Juventus försvarsspel i egen planhalva (5-4-1)
Bild 2 – Costa rör sig ut från kant till innerkorridoren och sedan ut igen (roterat med Muller som ockuperat Alex Sandro på kant). Evra går då upp i press.
Bild 3 – Detta tvingar Costa att spela tillbaka till Lahm som spelar tillbaka till Muller som…
Bild 4 – …nu bytt position med Lahm som försöker löpa in i innerkorridoren, dock utan någon effekt, eftersom Juventus skickligt nog har försvarat sig mot denna ’’triangulära’’ rotering som Bayern försökte med för att dra Juventus ur sina positioner.

Guardiolas sista chans
Att man som tränare har press på sig är kanske inte något nytt, men den press som Guardiola har på sig är (speciellt denna säsong) lite unik då man förväntar sig åtminstone en Champions League-titel från hans ’’era’’ i Bayern Munchen innan han fortsätter mot nya äventyr i England. I ett 0-2 läge i paus lyckades alltså Bayern vända på matchen och med nöd och näppe kvittera till ett 2-2 i 90:e minuten, vilket resulterade i en förlängning som man sedan vann.
Det som hände i andra halvlek var att Bayern införde ett betydligt högre tempo i sitt passningsspel med mycket fler sekvenser av rotationer i positioner och ett bättre positionsspel/positioneringar i förhållande till bollens position. Alltså ockuperade de bättre ytor än i första halvlek. Dock ska det även tilläggas att Juventus intensiva press inte alls fullföljdes andra halvlek utan de försvarade med en väldigt låg försvarslinje de sista 30 minuterna. En stor eloge ska ju ges till spelarna som kom in i andra halvlek då de bidrog med ett betydligt snabbare bolltempo. Rent taktiskt ändrade inte Guardiola så mycket utan fortsatte med samma ockuperingar av innerkorridorer och han försökte skapa isolerade 1v1-situationer på kanterna. Dock stod nog Costas centrala positionering för den mest drastiska förändringen av matchen då man nu istället för tre relativt lika (i spelstil) centralmittfältare (Xabi, Vidal och Lahm) hade en spelare med mer explosivitet och förmåga att dra spelare ut ur positioner på grund av sina individuella förmågor (dribblingar, skott, snabbhet).Det ledde till att Juve var tvungna till att pressa med fler spelare som eventuellt drog dem ur positioner vilket kunde ge mer tid till andra spelare.

Är det något Guardiola ändrade taktiskt i andra halvlek så var det kanske ytterbackarnas positioneringar. De intog mycket mer centrala positioner (speciellt Lahm) där kanske Bernat var den mer offensiva (vertikalt) av dem två, vilket kunde se ut som ett 2-3-1-4 formation, med Ribery och Coman på varsin kant, Lewa. och Muller pressade backlinjen och stod för speldjupet med Costa som en ’’10a’’/offensiv mittfältare.

07

Bayern i ett 2-3-1-4 system

08

Bayern i sista tredjedelen

09

Bild som visar hur lågt Juventus faktiskt försvarade – Var det för tidigt, orkade man inte fortsätta med sin press? Det har jag inget svar på, dock tycker jag att Juventus bjöd in Bayern alldeles för mycket i attraktiva ytor under den andra halvleken.

Båda målen kom från inlägg, detta efter att Bayern konstant har tvingat Juve till att försvara sig mot ett fantastiskt och intensivt passningsspel, vilket resulterade i två mål. Vanligtvis kanske man inte prioriterar att slå inlägg då de flesta av att dem inte resulterar i mål, men detta var ett sätt för Bayern att desperat försöka med alla offensiva varianter de har för att försöka skapa målchanser. Det blev ju bara svårare och svårare för Bayern att skapa något centralt på grund av Juventus kompakta och låga försvarslinjer. Men med ett bra speldjup och spelbredd lyckades man skapa via kanterna istället.

image1

Följ mig även gärna på Twitter för mer fotboll: @mrSheqiri

Albin Sheqiri
Tillbaka till bloggen

KOMMENTARER