Taktikbloggen

Taktikanalys: Så slog Klopps nya Liverpool Mourinhos Chelsea

Premier League 15/16: Chelsea 1-3 Liverpool
Mål: Ramires 4’ / Coutinho 45+2’, 74’/ Benteke 83’
Laguppställningar:

01

I gårdagens Premier League-match mellan Chelsea och Liverpool ställdes Mourinhos lag som denna säsong har haft stora problem, mot Klopps Liverpool – ett nytänt lag med ett fantastiskt implanterat presspel och offensiv fotboll. Liverpool ställde upp med Sakho och Skrtel som innerbackar och Moreno och Clyne som ytterbackar. Centralmittfältet bestod av Lucas, Can och Milner med en flexibel anfallstrio som ständigt skiftade i sina positioner. I utgångspositionen var dock Firmino den mer centrala av de tre offensiva spelarna (men med dock flexibel position som jag nämner senare), medan Coutinho och Lallana agerade som inverterade ’’10:or’’.Chelsea ställde upp i ett ganska välkänt 4-2-3-1-system. Terry och Cahill bildade tillsammans med Zouma och Azpilicueta backlinjen för Chelsea. Balansspelarna i laget var Ramires och Mikel med Hazard framför sig som en 10:a. Oscar och William agerade yttermittfältare och Costa som en isolerad forward.

Chelseas defensiva system
Chelsea försvarade i denna match i ett 4-2-3-1-system. Det innebar att de två centrala mittfältarna Mikel och Ramires skulle agera som defensiva mittfältare framför Chelseas backlinje. Anledningen till varför lag idag inte ställer upp med ett 4-2-3-1-system mot boll (något som var mycket vanligare för ca 5 år sedan), är just för att de två centrala mittfältarna framför backlinjen är så vitala.

Mourinho har tidigare klagat på att Eden Hazard inte är den optimala kantspelaren som han söker p.g.a. hans defensiva utföranden. Mot Liverpool valde Mourinho därför att involvera Hazard som en 10:a framför mittfältet istället, detta kunde ibland få spelsystemet att se ut som ett 4-4-1-1. Meningen bakom detta var troligtvis att Chelsea med tre centralt positionerade spelare skulle kunna behålla en kompakt och stabil centrering, dvs att stänga av ytor för Liverpool att spela sig igenom centralt. Dock fanns det flera tillfällen då Costa och Hazard inte alls hade tillgång till någon press p.g.a. deras passiva agerande och slarv i sina relativt enkla roller i försvaret. Det Costa och Hazard måste göra är att på ett så bra sätt som möjligt förhindra Liverpool från att spela sig igenom. Det är därför Hazard och Costa som ska vara de två som sätter första press och som stänger av ytor centralt för att tvinga Liverpool ut på kanterna.

Ett exempel under matchens gång var när Costa i en omställning tvingas springa tillbaka för att inta Hazards defensiva position, eftersom Hazard slarvade med att ställa om. I andra halvlek byttes Hazard ut och Kennedy kom in. Eftersom Oscar utförde Hazards roll bättre fick han flytta upp och Kennedy intog därmed Oscars ytterposition.

02

Chelsea i ett 4-4-1-1 (som ibland skiftade till ett 4-2-3-1).

Liverpool försökte sära på Chelseas lagdelar
Som jag nämnde tidigare så är de två centrala mittfältarna väldigt viktiga för att defensiven inte ska bli sårbar. Det är även viktigt att man överlag stänger ytor korrekt. Trots att Chelsea positionerade sig med en rak mittfältslinje, var själva mittfältslinjen/lagdelen väldigt dåligt organiserad.

Liverpool, som hade sex spelare centralt fokuserade, kunde enkelt hitta diagonala passningar förbi Chelseas mittfält speciellt efter det att man först spelat via bredden och sedan i djupet. Clyne och Milner fortsätter med sitt partnerskap, vilket innebär att när Milner håller bredd, är Clyne betydligt mer centralt positionerad och vice versa alltså en tydlig instruktion utav vilka ytor som ska ockuperas.Anledningen till varför Klopp alltid vill ha en spelare som behåller bredd är just för att sära på Chelseas lagdelar. Exempelvis på vänsterkanten behöll Moreno alltid bredd och det med en mycket högre utgångsposition än Clyne. Med en bredd-fokuserad position kunde Milner och Moreno alltså ockupera varsin av Chelseas ytterbackar (eller ibland även yttermittfältarna), detta ledde till att deras tillgång till att pressa Liverpools 10:or minimerades. Det hela hänger ihop eftersom Emre Can och Lucas överlag positionerade sig vid sidan om Costa och Hazard och mellan yttermittfältarna, detta för att ockupera yttermittfältarna Willian och Oscar, vilket i sin tur lämnade Chelseas två centrala mittfältare mot Liverpools anfallstrio.

03

Spelarinfluens som visar Liverpools positioner överlag under matchens gång.
Det vill säga var spelarna har haft störst/mest inflytande. Lägg märke till att Milner är betydligt mer bredd-fokuserad än Lucas och Can. Det fanns också tillfällen då Milner var positionerad i ytan mellan Chelseas mittfält och backlinje, då Clyne istället behöll bredd. I sådana fall kunde Coutinho exempelvis ta löpningar i djupet och skapa yta för Firmino och Can att utnyttja och hota i.

Liverpools flexibla positioneringar i anfallet
Klopps val av att starta med Firmino istället för Benteke som ensam anfallare var förvånande för många. Men återigen visade Klopp prov på sin fotbollskunskap då laget med hjälp av Firminos positioneringar enklare kunde manipulera Chelsea, speciellt i de centrala ytorna på plan. Firmino användes helt enkelt som en ’’falsk 9:a’’, som fritt och flexibelt kunde positionera sig för att skapa ytor för Lallana, Coutinho, Can och Milner. Med Lallana och Coutinho nära positionerade i förhållande till Firmino, hade alltså Chelsea alltid ett undertag centralt ,dvs ett 3vs2. Detta var ju något som speciellt Coutinho kunde utnyttja på ett fantastiskt sätt. Att skapa ytor för en så pass duktig spelare i små ytor är nödvändigt och Coutinho bevisade idag hur klinisk han kan vara i ytorna mellan mitt och backlinjen (trånga ytor).

04

I denna situation har Firmino tvingat Mikel att följa med hans positionering, vilket innebär att avståndet mellan Mikel och Ramires nu är alldeles för långt. I dessa lägen intar Lallana en 9:a-position och Coutinho, som är längst bort från situationen, rör sig i ytan bakom Ramires. Notera även Milner och Clynes positioner här. Tydliga ockuperingar i speciella zoner i förhållande till bollens och medspelarnas position.

05

Efter att ha tagit en löpning bakom Mikel har Firmino positionerat sig i ytan framför Chelseas mittfält. Som vi märker har han tvingat Mikel ut ur sin position (framför Chelseas backlinje) vilket öppnar en stor yta för exempelvis Lallana, Coutinho och till och med Milner som i detta fall kan vika in och Clyne kan behålla bredd. Lägg även märke till att Moreno har ockuperat Willian med sin breddposition. Här kan vi även se hur Ramires inte har någon koll på Coutinho (som löper in i markerade ytan) p.g.a. just Emre Cans position mellan yttermittfältaren och centralmittfältaren.

06

Bilden visar en situation där Milner har bredd, Coutinho är centralt positionerad och Firmino finns nära Terry. Alltså har man tydligt särat på Chelsea i denna situation.  Det Firmino gör nu är att ockupera ytan som har skapats mellan Terry och Azpilicueta, detta gör han för att dra med sig Terry eller eventuellt en spelare (Mikel) ur position för att skapa en yta där någon annan kan hota.

07

Tack vare Firminos löpning har han nu tvingat Terry till att markera honom (föreställ er en fri Firmino i denna yta) vilket gör att Mikel blir tvungen till att täcka upp Terrys position. Och vad händer då med Chelseas mittfält?

08

Jo, två av de centrala/defensiva mittfältarna hamnar helt ur position. Alltså har man lyckats med att skapa en yta för Coutinho framför backlinjen.

Det leder till en enorm yta framför backlinjen där Coutinho nu istället för ett 2vs1 har ett 1vs1 mot Ramires och därmed enkelt kan skottfinta förbi honom. Coutinho gör även mål i denna situation. Det jag vill visa med detta är Firminos och Liverpools fantastiska anfallsspel, med flexibla löpningar ut och in från ytor för att skapa möjligheter till att anfalla i mer attraktiva ytor.

Lägg även märke till Ramires och Mikels positioner, där Ramires nu i princip är positionerad framför Mikel och Chelsea inte längre har någon kompakthet i mittfältet. Alltså har Liverpool successivt lyckats med vad det var de ville uppnå och även avslöjat Chelseas stora svagheter i defensiven.

09

Återigen en situation som bevisar Chelseas passiva och otroligt nonchalanta attityd i försvarsspelet. Lägg märke till Cans position mellan Willian och Ramires som gör att han ockuperar två spelare samtidigt – vem av Ramires och Willian ska pressa ifall Can får boll? Azpilicueta och Kennedy har tillfälligt bytt positioner efter ett försök till återerövring av boll från Azpilicueta, vilket gör att han i denna situation har positionerat sig som en yttermittfältare.

10

Sakho spelar en diagonal boll till Benteke som nickar bollen till ytan centralt mellan Chelseas backlinje och mittfältslinje. Denna speciella yta, som kallas för Zone 14 på engelska, är ytan där flest mål görs i fotboll och även där lag är mest sårbara.

11

Coutinho vinner andra boll och är återigen rättvänd mot Chelseas backlinje i Zone14.
Jag vill att ni lägger märke till Ramires och Cesc Fabregas (som jag har markerat med en gul cirkel) för att få en tydligare bild av hur långa avstånd Chelsea har mellan mittfält- och backlinjen, det vill säga att det finns stora ytor att spela mellan för Liverpool.
Det här är otroligt nonchalant och passivt agerande av Chelsea.

Summering
Något jag lägger stort värde på, men som jag har valt att inte poängtera ut i detta inlägg, är Liverpools presspel. Klopp är ju en gegenpress-fantast, vilket innebär att laget snabbt pressar motståndaren efter det att man har förlorat boll för att direkt försöka återerövra bollen och i princip förhindra motståndarnas omställning/kontring.

I denna match valde Liverpool att inte sätta en hög press, utan de lät Chelsea få försöka bygga upp sitt spel (i tidiga skeden). Detta gjorde de endast för att centrera och låta kanterna vara fria för att vid eventuella bollar till kant kunna återerövra bollen med en mer direkt stil.

12

Statistik som visar alla lyckade brytningar av Liverpool.

Vad som händer framöver för Chelsea och speciellt Mourinho är svårt för mig att förutse, men det jag tror, som även syns tydligt i matchen, är just mentaliteten hos spelarna som inte går att förklara. Kanske är det så att de behöver en tränare med nya idéer eller så kanske Mourinho måste byta taktik. Allt för ofta hamnar exempelvis Mikel och Ramires ur position, eftersom motståndarna enkelt kan dra dem ur position med manipulerande löpningar. Det kanske därför är bättre att använda dem mer positionsorienterade, det vill säga att de försvarar yta istället för att, som Ramires och Mikel ofta gjorde i denna match, följa med löpningar i djupet eller i bredden, dem lämnar helt enkelt för stora ytor mellan varandra inom lagdelen.

Klopps Liverpool visade i denna match en klar förbättring hos laget i deras defensiva tänkande vid anfall, det vill säga positionerna i förhållande till situationen. Det man ofta kan se är hur Lucas, som är den mest defensivt-orienterade av mittfältarna, ibland kan lämna sin position för att få en bättre tillgång till press och maximera effekten av lagets direkta återerövrings-försök. Mot bättre motståndarlag som har spelare med bra ’’pressing rescistance’’ (spelare som klarar av presspel) kan just denna yta bli sårbar. Det fanns även sådana tillfällen i denna match, som exempelvis vid en kontring där Lucas Leiva kom ur position och Hazard hade ett bra 3vs3 läge i omställning, dock gav det inte något resultat.

Inom kort kommer jag också att göra en totalanalys av Chelseas säsong hittills, där jag noggrant kommer att analysera vad det är exakt som har gått snett för en sådan fantastisk och fotbollskunnig tränare som Mourinho. Håll utkik efter det inlägget som snart kommer att finnas här på bloggen.

 

Kommentera om det är någon speciell match, lag eller spelare som ni skulle vilja att jag detaljerat analyserar och följ mig gärna på Twitter ( @mrSheqiri ).

Albin Sheqiri
Tillbaka till bloggen

KOMMENTARER

  • Fotboll_Mer_Än_En_Sport!

    Klockren analys, imponerad av ditt fotbollskunnande och tänk vid så ung ålder redan. Det glädjer mig otroligt mycket med artiklar som på riktigt är baserade på fotbollskunnande. Om jag skulle säga att FK behöver mer folk som dig då vore det inte att säga sanningen, det vore en underdrift, det jag hoppas på är att det finns flera unga eldsjälar som dig vars hunger för att lära sig mer och glöd aldrig släcks. Hoppas att du tar tränarkarriären på allvar och verkligen helhjärtat satsar på det om inte du blir fotbollsproffs såklart, det måste ju ändå vara prio 1? Om jag hade fått hoppats på något så vore det att du får både och. Du verkar stå för ett nytänk i Sverige fotbollsmässigt som vi är i otroligt stort behov av och du är ung och har tiden på dig att utvecklas ännu mer. Hoppas få se ditt namn i större sammanhang än på FK i framtiden.

    Du verkar heja på Barca med tanke på ditt bästa fotbollsminne var Iniestas mål i semin mot Chelsea 2009, men jag måste ändå säga att du liknar CR7 ganska mycket och påminner om honom utseendemässigt. 🙂 Det första jag tänkte på när jag såg ditt ansikte var att CR7 är din idol.
    🙂

  • Businessman

    Bra analys. Det enda man kan göra är att geni förklara Klopp, fast detr är han redan.

  • Milan

    Kan du göra en analys på milan vs Lazio , skulle verkligen uppskatta det

  • Jonathan Hoinard

    Helt fantastisk analys, har följt din blogg från första början och enligt mig det bästa du skrivit, bara snäppet bättre än när du satte ord på Busquets otroligt viktiga jobb för Barcelona. Bra val av situationer du plockat ut och är nog den första som riktigt lyckas förklara hur Liverpools (under Klopp) dynamiska mittfält faktiskt fungerar i matchsituationer. Jag fann dock en sak där det hade varit kul att läsa din åsikt samt dina funderingar; nämligen Klopps val av byten då de (enligt mitt oprofessionella öga) förändrade Liverpools anfallsspel. Kanske är det självklart – när man byter in en ”sann” nia i Benteke och en klassisk ytter i Ibe – att och hur spelet förändras men hade som sagt varit kul att läsa dina funderingar kring detta.

    Hade givetvis varit roligt att läsa en komplett taktikanalys om Klopps Liverpool, men vi har förmodligen inte sett tillräckligt mycket av honom för det!

    Återigen, fantastisk analys!

  • SuperLeeCattermole

    Bra analys och intressant läsning. Fortsätt på den inslagna vägen!

  • Johan Gleimar

    Mycket bra analys!! I framtiden, skulle du kunna markera med siffror eller liknande i bilden så att man lättare kan vilka spelare du pratar om?

  • erikzonen

    Riktigt bra analys! Den fångade verkligen upp ens intresse och var oerhört intressant. Jag gillar när den är så detaljerad och speciellt nu när det var Liverpool det handlade om också. 🙂 Fortsätt gärna med flera taktikgenomgångar, det uppskattas enormt! Grymt!

  • MrAwesomeness

    Jag kan förkorta hela artikeln åt dig:

    Chelseas varje fotbollsspelare är urform. Alla spelar så uselt det går.