Andréas Sundbergs blogg

Konstiga drag av Magnus Pehrsson – ett steg i rätt riktning för IFK Göteborg

Sveriges två mest meriterade klubbar.
En eventuell förlorare riskerade att få det stormigt omkring sig.
Klart då att det blev 1-1 och att båda tränarna var ganska nöjda.

Försäsongen sprakade inte om IFK Göteborg eller Malmö FF. Faktum är att det har sett ganska risigt ut, både spelmässigt och resultatmässigt. De flesta har tippat IFK Göteborg som ett mittenlag och spelare och tränare har reagerat ganska ilsket.

IFK Göteborg var väldigt sugna på att visa alla tvivlare. ”Många har pissat på Blåvitt – nu jävlar!” sa Jörgen Lennartsson två dagar innan premiären och om det var för att få igång sina spelare så hjälpte det. För IFK Göteborg startade i ett rasande tempo och tryckte med en hög press tillbaka Malmö FF.

Henrik Björdal gjorde livet svårt för Behrang Safari. ”Mix” Diskerud och Mads Albaek fick Oscar Lewicki och Erdal Rakip att se ut som två juniorer. Sören Rieks hittade fina ytor

I 20 minuter. Då hade Johan Wiland, efter bara två minuter, räddat ett friläge från Rieks och Mikael Boman nickat in 1-0 efter en hörna.

Sedan visade MFF att man är ett för bra passningslag för att inte reda ut IFK Göteborgs höga press. Malmö FF kom in i det och klarade av att hålla i bollen vilket gjorde att man hittade rätt i positioner.

Lewicki och Rakip kunde hålla i och fördela. Magnus Wolff Eikrem skapade plötsligt större ytor åt sig själv och fick bort Sebastian Eriksson från sina hälar, Markus Rosenberg agerade target, höll i och släppte tillbaka och längst fram var Pawel Cibicki lurig, het och kom till ett par farliga avslut.

Det var också Cibicki som kvitterade efter att Eikrems hörna skarvats av (planens kortaste spelare?) Lewicki till målskytten Cibicki. Om det inte hade varit för IFK Göteborgs duktige målvakt Pontus Dahlberg hade MFF gått in till halvtid med en ledning.

I halvtid tog Magnus Pehrsson av Eikrem, flyttade ner Cibicki på en kant och skickade in Alexander Jeremejeff på topp.

Konstiga drag.

Med tanke på hur MFF avslutade den första halvleken var det förvånande byten att:

Ta ut Eikrem, med 15 assist förra säsongen, som låg bakom 1-1-målet och allt annat som skapades och som är en spelare som kan avgöra matcher.

Flytta ner en målskytt som Cibicki på en kant, som var het som anfallare, gjorde målet och hade flera avslut.

Och med facit i hand var det inga lyckade byten. MFF saknade Cibicki längst fram, man gjorde inga mål när Eikrem lämnat planen och Jeremejeff gjorde det mesta fel och såg bara ut att vara ute efter att sätta något rekord i antal klackar.

Ännu konstigare blev det när Magnus Pehrsson på presskonferensen efter matchen stod på sig och sa att bytena var bra. MFF:s nye tränare berättade bland annat att han valde att ta ut Eikrem i halvtid för att han var för dålig i presspelet och att det kunde ha att göra med en förkylning.

När har Eikrem varit jättebra i det spelet och det är väl inte på grund av något presspel som han är på planen?

Hur bra var Tobias Sana, som var på den andra kanten, i presspelet? Inte så mycket bättre än Eikrem.

Och om det hade med en förkylning att göra, så hade det gått att fortsätta med lagets hetaste anfallare, Cibicki, på topp, för på bänken satt Anders Christiansen och Mattias Svanberg.

Magnus Pehrsson var ifrågasatt redan innan hans första tävlingsmatch och är den allsvenske tränaren som är under störst press. Kraven är höga i Malmö FF som är en klubb med vinnarkultur. Pehrsson måste snabbt visa att han också är en vinnare.

Även om bytena blev fel så gör Magnus Pehrsson på ett sätt rätt i att stå på sig för att verka som en riktig ledare med egna och tuffa beslut, något Allan Kuhn aldrig lyckades övertyga någon med. Å andra sidan riskerar han en hel del med att få spelare och kanske även ledningen emot sig, något som är lätt att få i Malmö (fråga Kuhn och Rikard Norling) och som inte är lätt att ta sig ur.

Andra halvlek var jämn och det var slarvigt av Malmö FF att tappa en match som de höll på att ta över helt och hållet. Samtidigt ska IFK Göteborg ha beröm för att man inte föll ihop utan kom tillbaka och i slutet satsade offensivt genom att ta in både Tobias Hysén och Elias Omarsson.

Efter att ha läckt bakåt har Jörgen Lennartsson ändrat spelsystem till en blandning av 4-4-1-1 och 4-5-1. Mot MFF var vanligtvis centrale Sebastian Eriksson på en kant, en tanke med det för att försöka få bort bortalagets assistkung Magnus Wolff Eikrem. En taktik som lyckades med tanke på att Magnus Pehrsson tog av sin mittfältare efter 45 minuter.

Premiären var ett steg i rätt riktning för IFK Göteborg.

”Mix” var fin på det centrala mittfältet och kommer att bli ännu finare. Bra passningsspelare, lugn och klok med bollen och vann även en del dueller. En motor och kreativ central mittfältare är en spelartyp som IFK Göteborg har saknat.

Matchen slutade 1-1. Mest nöjd var Jörgen Lennartsson som såg väldigt lättad ut. På presskonferensen hyllade han allt och alla (till och med presschefen Ulf Jörnvik fick sig en ordentlig hyllning, något Jörnvik själv var förvånad över) och snackade Liverpool (som vanligt).

***

Halmstad besegrade Östersund med 1-0 på hemmaplan. Starkt! Visserligen på ett underlag som passade HBK bäst och med tanke på att det inte är helt ovanligt att nykomlingar får en fin start (Oddevold ledde allsvenskan efter några omgångar av säsongen 1996) så väntar jag med att hylla Halmstad.

Andréas Sundberg
Tillbaka till bloggen

KOMMENTARER