Sundbergs blogg om Allsvenskan

MFF lägger inga CL-pengar på spelare från svenska lag – allsvenska klubbar köper inte av varandra

I vinter har 107 spelare värvats till eller från allsvenskan. Sju av tio har varit Bosman. Inga transfers mellan allsvenska klubbar. Det visade sig i den här genomgången där det går att se hur det har sett ut under vinterfönstret.

Efter två raka år i Champions League har det varit en diskussion om att andra svenska klubbar kan gynnas av MFF:s starka ekonomi med tanke på att det kan bli spelaraffärer. Så har det inte blivit. Andra klubbar har nobbat bud och MFF har handlat utomlands.

Malmö har visat intresse för Örebros Alhassan ”Crespo” Kamara, Simon Gustafson när han var i Häcken, Falkenbergs Gustaf Nilsson, Djurgårdens Kerim Mrabti och Kalmar FF:s Filip Sachpekidis. Gustafson är nu i Feyenoord och Nilsson på väg till Bröndby, medan de andra är kvar i sina lag.

Pratade med AIK:s sportchef Björn Wesström som sa: ”Klubbarna sätter en prislapp på spelaren som är på internationell nivå och det spelar ingen roll om den intresserade klubben heter Malmö FF, Feyenoord eller Bröndby. Även om Malmö har våldsamt mycket mer pengar än oss så har dom inte så mycket att dom kan göra dåliga affärer. Då har MFF hittat lösningar utomlands som har varit bättre.”

Under vinterfönstret har Malmö köpt Vidar Örn Kjartansson från kinesiska Jiangsu Sainty för ungefär 3 miljoner kronor plus att han ska ha fått en sign on bonus på 8 miljoner, enligt uppgifter till Expressen. Dessutom har man tagit in Anders Christiansen från italienska Chievo för 9 miljoner kronor, enligt Ekstrabladet.

Inga affärer med svenska klubbar alltså.

Senast MFF hade mycket pengar var i början av 2000-talet och om man går tillbaka och jämför så var det vanligare att man köpte spelare av andra allsvenska klubbar.

När Malmö hade sålt Zlatan Ibrahimovic till Ajax för 82,5 miljoner kronor värvade man Niklas Skoog från Örebro som ersättare, sedan tog man även in Andreas Yngvesson från Gif Sundsvall för ungefär 6 miljoner. Dessutom värvade klubben Kristian Bergström och Thomas Olsson från IFK Norrköping, Jon Inge Höiland från IFK Göteborg, Afonso Alves från Örgryte (för 12 miljoner), Igor Sypniewski Halmstad och Lolo Chanko Djurgården. För att nämna några.

Det har inte varit många spelare som Malmö FF har handlat från andra allsvenska lag under de senaste åren och det har inte varit några stora affärer. Isaac Kiese Thelin som 2014 hade det svårt i IFK Norrköping, då fyndade MFF och kort efter sålde honom vidare i en rejäl plusaffär till franska Bordeaux. Dessutom Anton Tinnerholm samma säsong med ett halvår kvar på avtalet från Åtvidaberg.

Oscar Lewicki kom från Häcken som Bosman. Simon Thern från Helsingborg som Bosman. Mahmut Özen Bosman från Mjällby.

Erik Johansson, Miiko Albornoz och Emil Forsberg kom från klubbar som spelade eller skulle spela i superettan.

Då har det på senare tid varit vanligare att hämta spelare utanför Sverige. Magnus Wolff Eikrem, Jo Inge Berget, Rasmus Bengtsson, Vidar Örn Kjartansson , Vladimir Rodic, Nikola Djurdjic, Tobias Sana, Andreas Vindheim, Kari Arnason, Johan Wiland, Yoshimar Yotun, Enock Kofi Adu, Felipe Carvalho, Magnus Eriksson, Anders Christiansen, Markus Rosenberg och Guillermo Molins är några av många spelare som hämtats in från utländska ligor de senaste åren.

MFF:s senaste stora affär med en annan allsvensk klubb var Mathias Ranégie som 2011 gick från Häcken för en summa som ryktades vara på ungefär 15 miljoner kronor.

En annan liknande affär mellan två allsvenska klubbar, om än inte lika stor, var inför 2012 när IFK Göteborg värvade Nordin Gerzic från Örebro för mellan 7-8 miljoner kronor. Det var då klubben fick smeknamnet ”Real Göteborg” och man köpte även in Kjetil Waehler från Ålborg.

Pontus Farnerud anslöt från Stabaek, John Alvbåge från Örebro och Daniel Sobralense från Kalmar FF. Alla tre som Bosman.

Klubben har haft en rejäl omsättning under de senaste åren och en av anledningarna till det var att Mats Gren behövde förändra en hel del när han kom in som sportchef. Sedan dess har Gren sålt Sam Larsson, Ludwig Augustinsson, Gustav Svensson och Lasse Vibe till utländska klubbar.

Jakob Johansson, May Mahlangu, Kjetil Waehler, Daniel Sobralense, Philip Haglund och Nordin Gerzic är några som har lämnat som Bosman.

Köpt Tom Pettersson från Åtvidaberg och de andra köpen från utländska klubbar, bland annat Jakob Ankersen, Haitam Aleesami och Sören Rieks.

Grens flesta värvningar har varit billiga eller som Bosman.

En annan klubb som varit med i toppen av allsvenskan i flera år är AIK. Även här värvar man gärna spelare som är Bosman. Under de senaste åren har vi sett när klubben har värvat kontraktslösa spelare som varit i utländska klubbar, som: Denni Avdic, Amin Affane, Stefan Ishizaki, Dickson Etuhu, Jos Hooiveld, Eero Markkanen, Fredrik Brustad, Celso Borges, Henok Goitom, Panos Dimitriadis, Helgi Danielsson och Daniel Majstorovic.

Man köper såklart inte Bosman-spelare men samtidigt ska man tänka på att när klubbar värvar ”stora namn” som Bosman så ger man oftast en sign on-bonus.

Spelare som AIK under de senaste åren har köpt från utländska klubbar är bland annat Sauli Väisänen, Haukur Hauksson och Ebenezer Ofori.

Från svenska klubbar har AIK värvat en hel del som Bosman, som Johan Blomberg Halmstad, Nabil Bahoui BP och Kennedy Igboananike Djurgården.

Niclas Eliasson var ett köpt från ett svenskt lag och han kom från Falkenberg som då gick upp från superettan.

Spelare som Walid Atta, Martin Mutumba, Henok Goitom och Celso Borges har lämnat AIK som Bosman samtidigt som klubben gjort en hel del plusaffärer som med Nabil Bahoui, Mohamed Bangura och Teteh Bangura.

Elfsborg tappar sällan spelare som Bosman utan har varit bra på att förlänga för att sedan få betalt från utländska klubbar som Heerenveen med Arber Zeneli, Bröndby med Johan Larsson, Nice med Niklas Hult och i skrivande stund är Sebastian Holmén nära en övergång till Dynamo Moskva.

Klubben köper sällan från andra allsvenska föreningar utan tar gärna in Bosman eller plockar in från andra ligor, som Viktor Prodell från Mechelen, Mohamed Bangura från Celtic, Emir Bajrami från Panathinaikos och Jörgen Horn Strömsgodset.

Bland de allsvenska lagen som antingen är mindre eller inte varit i toppen av tabellen är det svårare att köpa spelare från konkurrerande klubbar.

Förra vinterfönstret tappade Halmstad hela sju spelare som Bosman, Mikael Boman (IFK Göteborg), Johan Blomberg (AIK), Marcus Antonsson (Kalmar FF), Oliver Silverholt (Hammarby), Gudjon Baldvinsson (Nordsjälland), Kristinn Steindorsson (Columbus) och Richard Magyar (Aarau). Det slutade med att laget åkte ur allsvenskan.

Hammarby har värvat flera spelare från Kalmar FF. Måns Söderqvist och Erik Israelsson som Bosman. Mats Solheim köptes med några månader kvar på kontraktet. Skrev ett blogginlägg i november om Bajens 46 värvningar på fem år.

Mats Jingblad har sedan han blev sportchef i november 2013 tagit in 22 spelare och 15 har lämnat och då valde jag att inte ta med spelare som försvann efter 2013, vilket var drygt tio stycken som hade utgående avtal och inte fick förlängt. Föregångaren Gustaf Grauers gjorde 24 värvningar på tre år.

Gefle har tappat några spelare till andra allsvenska klubbar som Bosman, till exempel Simon Lundevall till Elfsborg och Alexander Faltsetas till Djurgården. Marcus Hansson gick som Bosman till norska Tromsö och har nu sålts vidare till Djurgården. Jakob Orlov såldes till Brann och David Fällman till Kina.

Under de två senaste åren har man bland annat plockat Andreas Andersson som Bosman från Sirius, Jesper Florén Bosman från Gais, Antons Lans Bosman från Elfsborg, Jacob Ericsson Bosman från Örgryte, Simon Skrabb lån från finska Jaro.

Kwame Bonsu var ett köp från Heart of Lions.

I Kalmar FF har tre mittbackar lämnat som Bosman, Ludvig Öhman flyttade till Japan, Marcus Nilsson till England och Nenad Djordjevic trappade ner. Målvakten Lars Cramer såldes till norska Ålesund.

Daniel Sjölund gick från Åtvidaberg till IFK Norrköping och övergången blev klar mitt under säsongen 2014. Klubbarna lyckades dock inte komma överens så mittfältaren flyttade som Bosman efter sista omgången. Mästarklubben Norrköping sålde Alexander Fransson till Basel för ungefär 18 miljoner kronor och som ersättare har man tagit in två centrala mittfältare. Eric Smith köptes loss från Halmstad för ungefär 1 miljon och Andreas Blomqvist anslöt efter att ha brutit avtalet med danska Ålborg.

Andréas Sundberg
0 kommentarer

Johansson ökar EM-chanserna – flyttar Antonsson nu?

En stor anledning till att Erik Johansson lämnade Malmö FF för Gent var att få spela i Champions League. Nu, ett halvår senare, lämnar han Belgien efter att ha gjort sju starter i ligan och noll framträdanden i CL.

Visst, några gånger har skador ställt till det men när han varit frisk har han haft svårt att ta en plats. Klubben har inte riktigt trott på mittbacken vilket bevisas nu när han sålts till FC Köpenhamn.

Erik Johansson behöver spela för att ha möjlighet att starta i EM. Tror att flytten till FCK gör att han kommer att få göra det bredvid Andreas Granqvist. Chanserna ökar i alla fall.

Värre lär det bli för Mikael Antonsson. Han kan få det tufft i Köpenhamn. Flyttar han nu för att ha chans att spela i EM?

Efter 17 omgångar har Antonsson gjort sju starter. Kontraktet går ut i sommar.

Visst, Daniel Amartey lär lämna FCK men han har ofta spelat på det centrala mittfältet.

Andréas Sundberg
0 kommentarer

Kartläggning – så bra är allsvenska lagen på gräs vs konstgräs

Har gått igenom samtliga 16 lag som spelade i allsvenskan förra säsongen. Vilka var egentligen bra på konstgräs och vilka hade problem på naturgräs?
Halmstad åkte ur allsvenskan men var ändå bättre än tabellfyran Elfsborg på gräs. AIK och IFK Göteborg var bäst på gräs. Kalmar FF och Halmstad vann inte en match på konstgräs. Helsingborg var mycket bättre på gräs, Hammarby på konstgräs.

Längst ner i inlägget finns en grästabell och en konstgrästabell.

IFK Norrköping – Har konstgräs som underlag på sin hemmaplan
66 poäng sammanlagt
Konstgräs: 15 segrar, 4 oavgjorda, 3 förluster – 49 poäng/2,23 poäng i snitt
Gräs: 5 segrar, 2 oavgjorda, 1 förlust – 17 poäng/2,12 poäng i snitt

IFK Göteborg – Gräs
63 poäng
Konstgräs: 3 segrar, 5 oavgjorda, 0 förluster – 14 poäng/1,75 poäng i snitt
Gräs: 15 segrar, 4 oavgjorda, 3 förluster – 49 poäng/2,23 poäng i snitt

AIK – Gräs
61 poäng
Konstgräs: 3 segrar, 3 oavgjorda, 2 förluster – 12 poäng/1,5 poäng i snitt
Gräs: 15 segrar, 4 oavgjorda, 3 förluster – 49 poäng/2,23 poäng i snitt

Elfsborg – Konstgräs
55 poäng
Konstgräs: 15 segrar, 5 oavgjorda, 3 förluster – 50 poäng/2,17 poäng i snitt
Gräs: 1 seger, 2 oavgjorda, 4 förluster – 5 poäng/0,71 poäng i snitt

Malmö FF – Gräs
54 poäng
Konstgräs: 4 segrar, 3 oavgjorda, 2 förlust – 15 poäng/1,66 poäng i snitt
Gräs: 11 segrar, 6 oavgjorda, 4 förluster – 39 poäng/1,86 poäng i snitt

Djurgården – Konstgräs
51 poäng
Konstgräs: 10 segrar, 6 oavgjorda, 6 förluster – 36 poäng/1,64 poäng i snitt
Gräs: 4 segrar, 3 oavgjorda, 1 förlust – 15 poäng/1,87 poäng i snitt

Häcken – Gräs sex första hemmamatcherna, konstgräs nio sista hemmamatcherna
45 poäng
Konstgräs: 7 segrar, 4 oavgjorda, 6 förluster – 25 poäng/1,47 poäng i snitt
Gräs: 6 segrar, 2 oavgjorda, 5 förluster – 20 poäng/1,54 poäng i snitt

Helsingborg – Gräs
37 poäng
Konstgräs: 2 segrar, 2 oavgjorda, 5 förluster – 8 poäng/0,89 poäng i snitt
Gräs: 9 segrar, 2 oavgjorda, 10 förluster – 29 poäng/1,38 poäng i snitt

Örebro – Konstgräs
37 poäng
Konstgräs: 8 segrar, 8 oavgjorda, 6 förluster – 32 poäng/1,45 poäng i snitt
Gräs: 1 seger, 2 oavgjorda, 5 förluster – 5 poäng/0,63 poäng i snitt

Gefle – Konstgräs
36 poäng
Konstgräs: 7 segrar, 6 oavgjorda, 10 förluster – 27 poäng/1,18 poäng i snitt
Gräs: 3 segrar, 0 oavgjorda, 4 förluster – 9 poäng/1,28 poäng i snitt

Hammarby – Konstgräs
33 poäng
Konstgräs: 7 segrar, 8 oavgjorda, 8 förluster – 29 poäng/1,26 poäng i snitt
Gräs: 1 segrar, 1 oavgjord, 5 förluster – 4 poäng/0,57 poäng i snitt

Gif Sundsvall – Konstgräs
32 poäng
Konstgräs: 8 segrar, 4 oavgjorda, 11 förluster – 28 poäng/1,22 poäng i snitt
Gräs: 1 seger, 1 oavgjord, 5 förluster – 4 poäng/0,57 poäng i snitt

Kalmar FF – Gräs
31 poäng
Konstgräs: 0 segrar, 3 oavgjorda, 6 förluster – 3 poäng/0,33 poäng i snitt
Gräs: 8 segrar, 4 oavgjorda, 9 förluster – 28 poäng/1,33 poäng i snitt

Falkenberg – Gräs
25 poäng
Konstgräs: 1 seger, 0 oavgjorda, 7 förluster – 3 poäng/0,37 poäng i snitt
Gräs: 6 segrar, 4 oavgjorda, 12 förluster – 22 poäng/1 poäng i snitt

Halmstad – Gräs
21 poäng
Konstgräs: 0 segrar, 5 oavgjorda, 4 förluster – 5 poäng 0,55 poäng i snitt
Gräs: 4 segrar, 4 oavgjorda, 13 förluster – 16 poäng  0,76 poäng i snitt

Åtvidaberg – Konstgräs
15 poäng
Konstgräs: 2 segrar, 8 oavgjorda, 13 förluster – 14 poäng/0,61 poäng i snitt
Gräs: 0 segrar, 1 oavgjord, 6 förluster – 1 poäng/0,14 poäng i snitt

Tabell konstgräs räknat på snittpoäng
1. IFK Norrköping 2,23 poäng i snitt
2. Elfsborg 2,17
3. IFK Göteborg 1,75
4. Malmö FF 1,66
5. Djurgården 1,64
6. AIK 1,5
7. Häcken 1,47
8. Örebro 1,45
9. Hammarby 1,26
10. Gif Sundsvall 1,22

11.  Gefle 1,18
12. Helsingborg 0,89
13. Åtvidaberg 0,61
14. Halmstad 0,55
15. Falkenberg 0,37
16. Kalmar FF 0,33

Tabell gräs räknat på snittpoäng
1. AIK 2,23 poäng i snitt
2. IFK Göteborg 2,23
3. IFK Norrköping 2,12
4. Djurgården 1,87
5. Malmö FF 1,86
6. Häcken 1,54
7. Helsingborg 1,38
8. Kalmar FF 1,33
9. Gefle 1,28
10. Falkenberg 1
11. Halmstad 0,76
12. Elfsborg 0,71
13. Örebro 0,63
14. Gif Sundsvall 0,57
15. Hammarby 0,57
16. Åtvidaberg 0,14

Andréas Sundberg
0 kommentarer

Claesson bäst men förvånad om någon får EM-plats


Viktor Claesson platsade inte i U21-landslagets trupp – men mot Finland på januariturnén var han bäst.

Sverige vann en match och spelade en oavgjord på januariturnén. Ingen spelare lär ha närmat sig EM-truppen med stormsteg men om nu någon får åka med till sommarens mästerskap så lär det bero på insatser i klubblag mer än vad man gjorde i Abu Dhabi.

Så som läget ser ut nu blir jag förvånad om någon från januaritruppen får åka med till EM, men om det var någon som visade att han åtminstone borde finnas med i tankarna så var det Viktor Claesson. Om han gör en grym vår i allsvenskan så kanske.

Claesson var bäst i segermatchen mot Finland. Drivet, blicken, tempot och modet var bra och han visade att han kan explodera och avgöra.

Bäst mot Finland på januariturnén men platsade inte i U21-truppen. Konstigt, men i och med det känns det nog ganska hopplöst för honom att slå sig in i en EM-trupp. Och det finns ju faktiskt en del spelare ute i Europa som i dagsläget är snäppet vassare, som Sam Larsson, Robin Quaison och Simon Gustafson, för att ta tre exempel.

Gustav Svensson var den som utmärkte sig mest mot Estland och gjorde det även helt okej i 45 minuter mot Finland. Han var stabil men lite för temposvag och som helhet borde det inte räcka för att slå sig in i sommarens trupp när konkurrensen är Kim Källström, Albin Ekdal, Oscar Lewicki, Oscar Hiljemark och Pontus Wernbloom, samt eventuellt Rasmus Elm.

Emir Kujovic då? Han är nog på gränsen men av det han visade på januariturnén är jag tveksam. Vet att det är tidigt på året men Kujovic såg inte så vass ut. Missade två jättelägen mot Estland och gjorde ett enkelt mål mot Finland. Frågan är om han håller mot så bra lag som Sverige ska möta i EM? Han har ännu inte bevisat på en högre nivå och frågan är om han hinner göra det innan Erik Hamrén tar ut truppen?

Marcus Rhodén gjorde det bra mot Finland på det centrala mittfältet och det var synd att han fick spela på en kant mot Estland. Hade velat se mer av honom centralt. Tror att han kan bli väldigt bra.

Patrik Carlgren hade inte så mycket att göra men räddade Sverige i början av matchen och ingav trygghet under resten av tiden han var på planen. AIK-målvakten gick före Karl-Johan Johnsson i playoffmötet med Danmark och det har nog inte förändrats efter januariturnén.

Emil Salomonsson var bra förra säsongen, gjorde det även bra på januariturnén och borde ha gått om Anton Tinnerholm.

Möjligtvis Claesson alltså, annars tycker jag inte att någon annan i januaritruppen visade att de har egenskaper som sticker ut och gör att man ska vara med i EM.

Däremot visade några av de yngre som Adam Lundqvist och Melker Hallberg upp spännande egenskaper och det ska bli kul att följa deras framfart i allsvenskan.

Dessutom kan det bli en spännande OS-trupp.

Andréas Sundberg
0 kommentarer

Bröndby har också visat intresse för Gustaf Nilsson

Det har varit en del om Gustaf Nilsson de senaste dagarna. Fick först höra att Malmö FF har lagt bud och sedan att han varit och träffat klubben.

IFK Göteborg vill också ha anfallaren och har även hört att Bröndby visat intresse. Laget är femma i den danska ligan och har tre svenskar – Johan Elmander, Johan Larsson och Magnus Eriksson.

Återstår att se hur Nilsson gör. Mina uppgifter säger att han lockas av MFF och det vore konstigt annars med tanke på att han varit och träffat klubben.

***

Enligt Gazzetta dello Sport är Ludwig Augustinsson på väg till Palermo. Tidningen skriver att övergången landar på 3 miljoner euro vilket jag har svårt att tro på. FCK har ju bland annat tackat nej till bud på runt 6 miljoner euro på Daniel Amartey. Tre miljoner euro för vänsterbacken vore ett kap för den italienska klubben.

Men det hade varit kul om Augustinsson tar ett högre steg. Om han går till Palermo och tar en startplats så har Sverige en vänsterback i Serie A, en i Premier League och två i Bundesliga. Bra konkurrens.

***

Gustav Svensson till Kina. För 5 miljoner kronor. Billigt för en nyckelspelare som är med i landslaget och som har två år kvar på kontraktet. Jobbig förlust för Blåvitt och mittfältaren lär nog inte öka chanserna att komma med i EM-truppen.

Nu tror jag ändå att det hade blivit tufft för Svensson att ta en EM-plats eftersom det blir svårt att gå före centrala mittfältare som Kim Källström, Albin Ekdal, Oscar Lewicki, Pontus Wernbloom, Oscar Hiljemark och kanske även Rasmus Elm om han gör en stark vår.

Andréas Sundberg
0 kommentarer

Därför överraskar MFF:s tränarval

Kasper Hjulmand var etta och Morten Wieghorst tvåa på Malmö FF:s tränarlista.
Men det blev Allan Kuhn som presenterades.
På förhand en större vinst för dansken än för MFF.

När det blev klart att Åge Hareide skulle lämna Malmö FF gick klubben för Kasper Hjulmand. Tränaren var intresserad men när Nordsjälland fick nya investerare valde han pengar och stannade i Danmark. Då gick MFF för Morten Wieghorst och hade innan julafton ett möte, men även där blev det ingen överenskommelse.

Efter ett par motgångar gick frågan till Allan Kuhn. En 47-åring som inte varit huvudtränare sedan 2011. Då var han i Midtjylland, gjorde ett svagt avtryck och hoppade själv av.

Det säger sig själv att det är en chansning av sportchefen Daniel Andersson. På förhand är det här en större vinst för Allan Kuhn än vad det är för Malmö FF. Det överraskar att en skandinavisk storklubb som Malmö FF inte har lyckats hitta ett större namn. Att det dröjde till den 8:e januari är ett tecken på att det har varit en del att göra för Daniel Andersson.

I Danmark beskrivs Kuhn som en väldigt bra assisterande tränare som är bra på att motivera sina spelare och som står för en passningsinriktad fotboll.

Men efter misslyckandet i Midtjylland är frågan om han är en bra huvudtränare, speciellt om han är redo att leda en av Skandinaviens största klubbar där allt handlar om att vinna. Det är ett frågetecken och man undrar varför ingen dansk klubb har plockat honom som huvudtränare efter 2011.

Kuhn har en stark koppling till Erik Hamrén och det är ingen vild gissning att Daniel Andersson har hört sig för med den svenske förbundskaptenen.

Kuhn hade Hamrén mycket under sin tid som spelare i Örgryte och var även assisterande tränare till Hamrén i Ålborg.

Dansken hade kontrakt med Ålborg vilket betyder att MFF har köpt loss honom.

Känslan är att det finns starkare tränarnamn i Sverige men att Malmö har fastnat för danska tränare och tror att det är den bästa vägen att gå till att bli ett mer spelande lag.

Chansning, vågat spel och överraskande samtidigt som det är ett spännande skifte att gå från ett norskt tränarskap med rakt spel till mer bollhållande och danskt tränarskap.

Andréas Sundberg
0 kommentarer

Kamara vill till MFF – Nilsson tvekar

I går: Alhassan ”Crespo” Kamara.
I dag: Gustaf Nilsson.
Malmö FF är på anfallsjakt.
MFF vill verkligen ha Nilsson och trycker på. Men anfallaren vet inte riktigt vad han vill. Det finns tre alternativ. Spela kvar, flytta till ett annat allsvenskt lag eller dra utomlands. Men fortsätter Malmö att trycka på så kanske man lyckas övertyga honom.

Falkenberg vill ha bra betalt och vet att om man får utländska klubbar till sina matcher så kan flera spelare scoutas.

Nilssons agent är Stefan Selakovic och han har en stark koppling till IFK Göteborg som också är intresserat. Hör att Blåvitt är på Selakovic och att han är positiv men att klubben har ekonomiska problem. Den ekonomiska biten talar mot Blåvitt, men vem vet, Prioritet Finans-Nisse kanske kliver in och trollar?

”Crespo” Kamara vill till Malmö FF. Efter succén 2014 ville flera klubbar ha honom, bland annat Malaga, men ÖSK begärde för mycket pengar. Hörde att han var väldigt irriterad på sin klubb för det.

AIK har runt 10-15 procent i vidareförsäljning på Kamara och sedan är det inte omöjligt att pengar ska till någon eller några investerare i Örebro. Därför vill ÖSK ha bra betalt så att man själv får en del.

Andréas Sundberg
0 kommentarer

ÖSK:s pris på Kamara – inte överens med MFF


Malmö FF är på jakt efter en ny anfallare och vill ha Alhassan ”Crespo” Kamara. Det ville man redan i maj men då var anfallaren skadad och affären lades på is.

Nu är han frisk och MFF är överens med Kamara om hans personliga avtal. Däremot är man inte överens med Örebro. Hör att ÖSK vill ha 10 miljoner kronor för sin anfallare och sett till hans skadehistorik, att det var ett år sedan han spelade en tävlingsmatch och att han har ett år kvar på kontraktet är det ett vågat spel av MFF:s sportchef Daniel Andersson om han betalar det.

Örebro ser säkert sin chans och vet såklart att Malmö FF har en hel del pengar, men tror inte att MFF vill lägga så mycket och det är där parterna är nu. Malmö vill, vilket man kan förstå, betala mindre än vad ÖSK vill ha och förhandlingar pågår.

Visst, säsongen 2014 gjorde ”Crespo” 14 mål på 19 seriematcher (14 från start) så det är klart att han har kapacitet att förstärka MFF. Då hade det kanske varit förståeligt med 10 miljoner, men det var ändå ett år sedan och sedan dess har han haft en benskada och har inte spelat.

Säsongen 2014 gjorde Malmö FF flera imponerande värvningar som Markus Rosenberg, Anton Tinnerholm och Isaac Kiese Thelin. Men 2015 var inte lika bra med spelare som Yoshimar Yotun och Felipe Carvalho visade svagheter, Tobias Sana hade det svårt, Nikola Djurdjic började bra men tappade, Magnus Wolff Eikrem satt mest på bänken, Andreas Vindheim såg vi inte mycket av och Erik Andersson var inte bäst i Youth League-laget. Däremot gjorde spelare som Oscar Lewicki och Jo Inge Berget det bra.

Nu gäller det att hitta rätt igen. Om Alhassan ”Crespo” Kamara är rätt? Ja, men inte för 10 miljoner. Visst, kapacitet finns och det kan bli bra, men det är en hög summa och ett vågat spel att ta in en spelare som har varit borta i ett år.

MFF vill göra det bättre än förra säsongens femteplats och då gäller det att värva smart och bra. Så för Malmös skull är det bara att hoppas att sportchefen Daniel Andersson är bra vid förhandlingsbordet för Örebro har gått ut hårt.

Andréas Sundberg
0 kommentarer

Svensson bäst – men ingen närmade sig EM


Tempo, tajming och rörelse var inte alls bra. Dålig nivå helt enkelt. Det är tidigt på året men man hade ändå hoppats att någon eller några skulle imponera, men det var det ingen som gjorde.

Gustav Svensson var bäst utan att glänsa. Men för att ta sig till EM-truppen behöver man höja sig mer över mängden och visa en högre nivå, därför var det ingen som närmade sig sommarens mästerskap även om Svensson säkerligen finns med i tankarna vilket han även lär ha gjort innan matchen.

För en defensiv mittfältare var det inte en jättesvår match mot ett blekt Estland. Och även om Svensson utmärkte sig mest så var det inte så att han körde om andra defensiva mittfältare som Oscar Lewicki eller Pontus Wernbloom.

Kim Källström, Oscar Lewicki och Albin Ekdal, om han hinner hitta form efter skada är givna i EM. Pontus Wernbloom är efter den trion. Sedan hoppas Erik Hamrén på Rasmus Elm. Bakom jagar Gustav Svensson och Oscar Hiljemark.

I anfallet var vi nyfikna på fjolårets skyttekung Emir Kujovic. Men han klarade inte heller av att ta ett kliv närmare EM. Nivån var inte tillräckligt bra och han missade två jättelägen. För att närma sig en EM-trupp hade Kujovic behövt överglänsa de andra anfallarna och sätta ett mål, men faktum är att Gustav Engvall och Mikael Ishak var minst lika bra.

Engvall och Ishak kom in i halvtid och tog för sig. Båda var rörliga och bra på att hålla fast bollen. Engvall svarade för förarbetet till Ishaks 1-1-mål. Och Ishak var även nära att sätta 2-1, men nicken tog i ribban.

Sverige startade med fyra centrala mittfältare och det märktes. Marcus Rohdén och Viktor Claesson var inte bekväma som yttermittfältare.

Nicklas Bärkroth och Kerim Mrabti kom in i halvtid. Det gjorde att Sverige fick ett bättre kantspel vilket var viktigt för offensiven.

Tycker även att Emil Salomonsson gjorde ett helt okej inhopp och var bättre än Anton Tinnerholm.

Var nyfiken på att se Karl-Johan Johnsson, men han vill nog glömma matchen. Målvakten gjorde ett par darriga ingripanden. I den första halvleken missbedömde han ett inlägg och det var väldigt nära att bli 0-1 och i andra halvleken satte han bland annat ett uppspel rakt på motståndarnas anfallare.

Så för att sammanfatta: Svag match. Dålig nivå, tempo, tajming och rörelse vilket dock inte är konstigt med tanke på att det är tidigt på året. Inga spelare höjde sig över mängden och närmade sig EM. Gustav Svensson var bäst utan att glänsa.

Emir Kujovic missade två jättelägen, men tyngst var det nog ändå för Sebastian Eriksson som direkt efter att han hoppade in gjorde ett felpass så att en motståndare blev fri och satte 1-0.

Till sist: Det såg inte bra ut med Kerim Mrabti och det är alltid obehagligt med knäskador. Hoppas att det inte är allvarligt och att han snabbt är tillbaka.

Andréas Sundberg
0 kommentarer

Hamrén kör fyra centrala mittfältare – yttrar saknas

Det är en del spännande spelare som får chansen när Sverige möter Estland på januariturnén men tycker att det saknas yttrar. Snabba spelare som kan driva på framåt, slå ut sin motståndare och göra poäng. Genombrottsspelare som kan avgöra matcher. Några som kan kliva fram när det är låst och vinna matcher. Kolla på de flesta lagen internationellt, där finns den här typen av spelare.

Mot Estland spelar Marcus Rohdén och Viktor Claesson som yttermittfältare. Jag är tveksam till om någon av dom vill spela där. Rohdén är sittande mittfältare i Elfsborg och Claesson släpande anfallare. Båda har spelat på kant och kan mycket väl göra det okej där på en januariturné mot Estland men det är inte deras bästa position och jag tycker att man borde tänka lite längre.

Sverige startar alltså med fyra centrala mittfältare. Hur vill man vinna matchen? Hur man ska attackera? Finns det flera olika idéer? Man måste ju kunna vinna matcher på flera olika sätt, till exempel genom att en målskytt som Emir Kujovic gör sitt jobb och levererar men även genom att kreativa spelare kliver fram.

Nicklas Bärkroth och Kerim Mrabti är egentligen de enda i truppen som har egenskaper och förutsättningar att bli de här yttrarna som jag efterlyser. Båda är på bänken mot Estland.

Bärkroth har snabbheten och drivet men måste bli en bättre poängspelare. På 18 matcher i mästarna IFK Norrköping blev det två assist men inga mål.

Mrabti har också snabbheten och drivet. Han är kreativ och kan explodera, men även han måste bli en bättre poängspelare. För honom blev det fyra mål och sex assist på 28 matcher i Djurgården. Det kanske är okej med tanke på att det var första året i allsvenskan, men han hade mycket utrymme och många chanser som han missade. Kan han utveckla den biten kan han absolut bli en landslagsspelare.
I Djurgården har han haft en kant som utgångsposition men sedan varit ganska fri och tillåtits vara kreativ. Bra teknik och väldigt explosiv.

Sverige behöver få fram den här typen av yttrar. I A-landslaget är det nästan bara Emil Forsberg som är den typen av spelare, till viss del Jimmy Durmaz också, även om han också kan spela centralt. Sedan är det Sebastian Larsson som har lite andra egenskaper, som sin fina högerfot och höga arbetskapacitet.

I sommarens U21-lag som tog EM-guld var Abbe Khalili och Simon Tibbling oftast yttrar. Spelare som används centralt i sina klubblag och som är mer passningsspelare än yttrar som slår ut motståndare. Sam Larsson och Robin Quaison var med i truppen men fick inte spela så mycket. Båda är dock den typ av yttermittfältare som jag efterlyser att Sverige blir bättre på att få fram.

***

Silly Season kör vidare och Denni Avdic till AIK rörde om en hel del. Oväntad övergång då de flesta trodde att det skulle bli Elfsborg. De ville också ha honom och gav ett bra kontraktsförslag, men AIK höjde och vann kampen.

Med tanke på att det var ett tag sedan Avdic spelade och levererade är det givetvis svårt att sia om hur det kommer att gå i AIK. Men det finns kapacitet och lär även finnas hunger. Så det ska bli spännande att följa.

AIK vill använda honom som en nia, en släpande anfallare som ska ha mycket boll och vara med i uppbyggnaden av anfallsspelet, ungefär den rollen som Henok Goitom hade.

AIK var väldigt bra på fasta situationer förra säsongen. Nu har klubben värvat Avdic, 1,93, och Eero Markkanen, 1,97.

Klubben har även presenterat Amin Affane. Och det är väl lite som med Avdic. Har haft det lite motigt men finns kapacitet och lär vara sugen på att visa upp sig.

***

Andra silly-nyheter från veckan: Andreas Alm stannar i AIK, Stefan Silva var i Sundsvall och träffade ”Giffarna” på måndagen och det återstår att se om parterna kommer överens, Falkenberg är på väg att snuva Jönköping på den förre MFF-mittfältaren Amin Nazari, Kosovare Asllani bröt kontraktet med PSG och Yussif Chibsah är överens med Ljungskile, ska göra läkarundersökning och om den går bra lär han presenteras på torsdag eller fredag.

Andréas Sundberg
0 kommentarer