Andréas Sundbergs blogg

Drömde om Zlatan – men nu är landslagstruppen en av tidernas märkligaste

En svensk OS-trupp där ingen var med i EM och där bara fyra var aktuella.
Håkan Ericson hoppades få åka till Brasilien med Zlatan Ibrahimovic men åker nu i stället med flera spelare som är bänkade i allsvenskan.

Friidrottare, golfare med flera måste kvala in till OS. Som lag har det svenska fotbollslandslaget gjort samma sak men det har verkligen inte flera av spelarna i truppen gjort.

Kalle Anka-turnering, har IFK Göteborgs sportchef Mats Gren och Häckens sportchef Sonny Karlsson sagt.

Spelare och klubbar har ratat turneringen och när Håkan Ericson nu har tagit ut den svenska landslagstruppen så får spelare som är bänkade i allsvenskan åka med och bland reserverna finns spelare från U19-lag och även som är bänkade i superettan. Frågan är om inte fler klubbar nobbar Håkan Ericsons OS-lag efter att ha sett truppen? Min gissning är att det blir fler avhopp.

Jag vet ingen som har fått nobben lika många gånger som Håkan Ericson. Han drömde om att åka till OS med Victor Nilsson Lindelöf, Zlatan Ibrahimovic, Ludwig Augustinsson och John Guidetti. Men när han nu har presenterat truppen ser vi ingen av de fyra. Faktum är att ingen från EM-truppen är med i OS utan det kan nog vara en av de märkligaste trupperna vi har sett i ett svenskt landslag. Om man ska hitta något positivt är det att flera andra lag i OS också ser svaga ut.

OS-truppens största stjärnor heter Alexander Fransson, Alexander Milosevic, Robin Quaison och Abbe Khalili.

För ett år sedan fick inte Fransson plats i U21-landslaget. Men efter guldet med IFK Norrköping, flytten till Basel där han har fått en hel del speltid och gjort det bra var han reserv i sommarens EM-trupp och är högaktuell för att ta en plats i Janne Anderssons nya landslag. Nu ska han bära landslaget i OS.

Milosevic var högaktuell för EM men skadade sig vilket gjorde att han missade mästerskapet. Hade det tungt i Besiktas och lånades ut till Hannover som åkte ur Bundesliga. Är nu tillbaka i Turkiet.

Quaison var med i en av Erik Hamréns EM-kvaltrupper. Har fått mycket speltid i Palermo men inte varit helt given i startelvan.

Khalili har också varit med i Hamréns kvaltrupper men fick inte åka med till EM. Mycket speltid i Mersin som ska spela i den turkiska andraligan.

Från kvartetten var de tre sistnämnda med i det framgångsrika U21-landslaget.

Det var även Simon Tibbling och Mikael Ishak som båda är med i OS-truppen.

Resten av OS-gänget?

Några som är med i det nya i U21-landslaget och en del som nyligen har debuterat där.

Sedan går vi ännu längre bak.

Där, bland utespelarna i ett svenskt OS-landslag, hittar vi spelare som är bänkade i Östersund, Kalmar FF och Djurgården.

Bland reserverna en spelare från IFK Göteborgs U19-lag och två som spelar ungdomsfotboll i England.

Det var anmärkningsvärt att Håkan Ericson bara hade två målvakter i sin bruttotrupp. Sedan flyttade Jacob Rinne till Belgien och så var det bara en OS-målvakt kvar. Men då fick Sverige dispens att ta ut två till.

Nu har Ericson tre målvakter där en är i The Championship-klubben Nottinghams U21-lag, den andre är reservmålvakt i Molde och den tredje som är reserv har inte stått en enda match i Gais i superettan.

Gillar att spelare som har gjort det väldigt bra i allsvenskan belönas och därför är det kul att Astrit Ajdarevic får chansen, samtidigt är det lite anmärkningsvärt att han får plats som en av tre överåriga.

Kommer främst hålla ett öga på Alexander Fransson, Robin Quaison och Jordan Larsson. Fransson och Quaison är spännande och har positioner som är öppna i det riktiga landslaget. Larsson är framtiden och det känns som han blir bättre och bättre för varje allsvensk omgång.

Andréas Sundberg
0 kommentarer

Pepe borde ligga bra till för Guldbollen

Tänk att Portugal vann en EM-final mot Frankrike. I Frankrike. Större delen av matchen utan Ronaldo. Otroligt imponerande.

Man kan se tillbaka på den sista omgången i gruppen när Island gjorde 2-1 i den 93:e minuten mot Österrike, ett mål som tog Portugal till en enklare sida i slutspelet, menar många. Men är själv inte övertygad om att Polen och Kroatien, som Portugal slog ut, är enklare än Island och Irland, som Frankrike besegrade. Det var först i semin som Frankrike imponerade genom att slå ut Tyskland.

Vinner du EM är du bäst, så enkelt är det, vilken sida du än har varit på i slutspelet. För någon gång på vägen till titeln måste du ställas mot ett väldigt bra lag.

Portugal hade ett väldigt bra kollektiv. Om någon tappade bollen gjorde alla allt för att snabbt få ihop sitt lag och ligga på rätt sida. Varje gång. Offensiva individualister som Ronaldo anpassade sig och gjorde bra försvarsinsatser.

Tycker att Portugal växte i EM när Renato Sanches kom in från start. Är imponerad av 18-åringen som visade upp en bra känsla, blick och arbetskapacitet.

En annan i Portugal som imponerade och var en av turneringens bästa spelare var Pepe. Han var ovärderlig. En ledare. Styrde backlinjen. Vann dueller.

Den här säsongen har Pepe vunnit EM och Champions League, han har varit bra i båda turneringarna och borde ligga bra till för att få Guldbollen, med samma tänk som gav Cannavaro utmärkelsen 2006. Då hade den italienske försvararen vunnit VM och Serie A och det var tio år sedan en defensiv spelare fick utmärkelsen.

Annars lär Ronaldo ligga bra till. Förutom allt han har vunnit och alla mål han har gjort imponerade han som en ledare i EM.

Andra spelare som gladde i Portugal var målvakten Rui Patricio (grym i finalen), William Carvalho och Nani. Nani är en spelare som har utvecklats från att ha sprungit på en kant och kört överstegsfinter till att nu vara en ledare och lagspelare.

Nästa mästerskap hoppas jag att spelarna inte är lika slitna som i årets EM. För det har gjort att kvaliteten blivit sämre.

Andréas Sundberg
0 kommentarer

Spännande med Eriksson och Lindgren – stannar Lewicki och Claesson?

Är i en stuga i Rättvik och vilar efter EM-jobb. Dalarna är helt okej men i nästa vecka blir det äntligen Bohuslän. Sjö mot hav. Bra byte.

I helgen drar äntligen allsvenskan igång igen. Det har hänt en del saker under uppehållet. Bland annat har Häcken värvat Rasmus Lindgren vilket känns som ett bra nyförvärv. En bra bollspelare med fin teknik, passningsspel och spelförståelse. Kommer med erfarenhet från spel i Ajax, Groningen och Red Bull Salzburg där han har vunnit titlar. Har aldrig spelat i allsvenskan och är nu hungrig.

Marcus Antonsson har flyttat till Leeds. Tung förlust för Kalmar FF. Gillar Antonsson som har varit väldigt vass i år, inte bara för alla mål han har gjort utan även för hur han utvecklats i spelet.

Nu kommer han till en minst sagt stökig klubb i The Championship och där gäller det att ta för sig. Äta eller ätas. Hoppas att Antonsson grejar det för han är en spännande spelare.

AIK har blivit av med Carlos Strandberg och det är också en tung förlust. Nu måste Denni Avdic kliva fram.

Djurgården har värvat Magnus Eriksson och det känns väldigt spännande. Kul att han är tillbaka i allsvenskan efter att inte ha lyft i Kina eller Danmark. Innan det var han en viktig spelare i Malmö FF och vann två SM-guld.

Egentligen har han inget att bevisa i allsvenskan då han redan har tagit två guld och öst in mål och assist (12 poäng 2014, 25 poäng 2013, 15 poäng 2012, 20 poäng 2011), men ändå blir det stor press och han måste leverera med tanke på kopplingen till MFF och AIK. Därför är det ett vågat steg, både för Eriksson och för Djurgården.

Sedan har Guillermo Molins flyttat till Kina, Jacob Rinne till Belgien, Runar Mar Sigurjonsson till Schweiz, David Moberg Karlsson till IFK Norrköping.

Det är ett tag kvar innan fönstret stänger och det lär hända en hel del. Tror till exempel Malmö FF:s plan har varit att sälja Oscar Lewicki i sommar, och det återstår att se om det påverkar att han hade ett ganska tungt EM. Stannar Victor Claesson och Marcus Rohdén i Elfsborg? Omar Colley och Sam Johnson i Djurgården? Emir Kujovic i IFK Norrköping? Astrit Ajdarevic i Örebro? Stefan Silva i Sundsvall?

En del frågetecken och klubbarna har säkert en hel del att göra.

Hoppas att de yngre förmågorna i allsvenskan fortsätter att ta kliv. Tänker bland annat på Alexander Isak, Christos Gravius, Anton Saletros, Jesper Karlsson, Patrik Karlsson Lagermyr, Jordan Larsson. För att nämna några.

Andréas Sundberg
0 kommentarer

Nya spelarna som knackar på dörren och några hänger löst

Sämsta mästerskapet sedan 1990.
Nu startar en ny era utan Erik Hamrén och tre nyckelspelare.
Snacka om tuffast möjliga utmaning för Janne Andersson.

Dagen innan midsommar. Sverige har precis åkt ur EM. En poäng på tre matcher. Ett mål och det gjorde en motståndare. Vi förväntade oss mer men sett till motstånd så var det ändå okej.

Det var inte mot Belgien eller Italien som Sverige skulle skrälla och fixa avancemang, det var mot Irland. Nyckelmatchen. Men på grund av 50 dåliga minuter, spelare som vek ner sig och en tveksam laguttagning så blev det inte mer än en poäng. Oscar Lewicki ska inte bära hundhuvudet, det var fler som inte kom upp på en bra nivå, men det var ett tag sedan som mittfältaren visade fin form. På träningarna har de andra mittfältarna varit bättre och senast han gjorde en insats som höll landslagsklass var i Köpenhamn för sju månader sedan.

Att det blev noll poäng mot Italien och Belgien är så klart inte bra men knappast någon stor överraskning. Surast är förlusten mot Belgien för där fanns det målchanser och sedan stod det 0-0 länge så med en sista forcering borde Sverige ha kunnat hota mer. Men det blev ett haveri när Erik Hamrén skulle göra allt för ett mål. Det var inte bra coachat. Raka byten: Berg ut – Guidetti in, Larsson ut – Durmaz in och Forsberg ut – Zengin in.

Durmaz defensiva brister avslöjades när han blev bortdribblad vilket öppnade upp, en passning till Nainggolan, ett skott, en skotträdd Zengin som vände ryggen till, fick bollen på sig och styrde in den i eget mål. God natt.

Det som är svårast att förstå är att Hamrén i ett sista byte när allt skulle framåt i jakt på ett mål och avancemang skickade in vänsteryttern Zengin. Där satt vi och väntade på att Kujovic skulle komma in med sin längd och näsa för att göra mål så att Sverige kunde mata in bollar i boxen. Men så blev det inte.

In med Zengin och efter matchen löd motiveringen så här: ”Emil var trött och Erkan har varit den bäste på träningarna när de som inte spelat matcherna har spelat. Han har dominerat och var en av dem som gjorde flest mål för oss i kvalet.”

Om Forsberg var trött, varför inte ut med honom, upp med Martin Olsson på mittfältet och Kujovic på topp. 3-4-3. Mata in bollar mot Zlatan, Kujovic och Guidetti. För egentligen, vad gjorde Kujovic i truppen om han inte fick komma in i det läget?

Och om Zengin varit så dominant på träningarna, varför bara ge honom åtta minuter?

Och det där med flest mål i kvalet, Zengin gjorde mål i den första EM-kvalmatchen som var borta mot Österrike och hemma mot Liechtenstein, båda 2014, och ett hemma mot Moldavien 2015. Alltså två mål för två år sedan och ett för ett år sedan. Fotboll är en färskvara.

Men nu är det som det är. Sverige är ute ur EM efter den sämsta insatsen i ett mästerskap sedan 1990. Nu har Erik Hamrén, Zlatan Ibrahimovic, Kim Källström och Andreas Isaksson gjort sitt. Det säger sig själv att det blir en tuff utmaning för Janne Andersson att bygga nytt och redan den 6 september drar VM-kvalet igång med hemmamatch mot Holland. Det ska bli väldigt spännande att se vad han hittar på.

Isaksson gjorde ett väldigt bra mästerskap och det kommer att bli svårt att ersätta honom. Robin Olsen är det givna valet. Han var bra i såväl allsvenskan som i Champions League med Malmö FF, klarade inte ta chansen i grekiska PAOK där det var kaos med sportchef och tränare som lämnade, gjorde det sedan bra i FC Köpenhamn och imponerade även i landskampen mot Turkiet tidigare i år.

Kim Källström har i flera år varit en väldigt viktig spelare i landslaget och han kommer att saknas, både på och utanför planen. Men det gick tyngre i EM. Han fyller snart 34 år och det känns logiskt att han lägger av i landslaget. Här har Janne Andersson en stor utmaning för det centrala mittfältet var en svag länk i EM.

Albin Ekdal var bra mot Italien och Belgien och lär ta en av platserna på det centrala mittfältet och sedan är jag väldigt nyfiken på Alexander Fransson som borde ha varit med i EM-truppen.

Fransson hade Janne Andersson som tränare när IFK Norrköping tog SM-guld och det är inte en vågad gissning att tro att han är med när den nye förbundskaptenen tar ut sin första trupp.

Janne Anderssons största utmaning blir givetvis att bygga Sveriges offensiv utan Zlatan Ibrahimovic. Hamrén gav sitt landslag till Zlatan och när inte han levererade så fungerade inte Sverige.

Det som finns att tillgå är Marcus Berg, John Guidetti och Emir Kujovic. Men bakom där är det inte många som knackar på dörren.

Isaac Kiese Thelin måste få speltid i Bordeaux för att vara aktuell och frågan är hur Janne Andersson ser på anfallaren som inte var helt given under deras tid i IFK Norrköping?

Där det ser bäst ut är i försvaret. Victor Nilsson Lindelöf imponerar mer och mer i varje match och var en av Sveriges bästa spelare i EM. Andreas Granqvist var en jätte mot Belgien. Mikael Lustig har sedan en tid tillbaka varit tongivande och Martin Olsson gjorde också ett bra mästerskap.

Bakom finns Erik Johansson som också var bra mot Belgien och framtidsnamnen Pontus Jansson, Ludwig Augustinsson, Alexander Milosevic och Filip Helander.

En del spelare från Hamréns EM-trupp kan hänga löst i Janne Anderssons nya bygge. Sebastian Larsson måste få mer speltid i Sunderland och Erkan Zengin måste hitta en klubb. I dagsläget blir det svårt för båda att komma med.

Oscar Lewicki måste försöka ta nästa kliv för att få ett högre tempo. Sedan är det frågetecken för Jimmy Durmaz och Pontus Wernbloom, men kanske finns det plats för båda i en ny trupp? Durmaz har potential och spelar i Greklands bästa lag, men av det han har visat i landslaget måste han upp på en högre nivå och utveckla defensiven som avslöjades vid Belgiens mål. Wernbloom är given i Rysslands bästa lag som spelar i Champions League men har inte gjort det bra när han har fått chansen i landslaget, kanske kan Janne Andersson hitta en bättre roll för honom?

Spelare som knackar på landslagsdörren är Alexander Fransson, Robin Quaison, Sam Larsson, Oscar Wendt och Nabil Bahoui.

Abbe Khalili var också med i U21-EM men är i ett lag som ska spela i den turkiska andraligan så han måste förmodligen hitta en ny klubb för att vara aktuell.

Nu vänder vi blad. Landslagsspelarna är på väg hem. Själv stannar jag kvar i Nice i en dag efter 32 jobbdagar med EM-truppen. Hade gärna jobbat ett tag till. Men en kaffe noisette på stranden i Nice får duga innan hemresa.

***

Har gjort ett dokument om Hamréns tid som förbundskapten.

Här är sammanställning av alla spelare som Hamrén har använt i tävlingsmatcher. Sebastian Larsson har fått spela mest.

Andréas Sundberg
0 kommentarer

Tror Hamrén kör med samma lag

En poäng efter två matcher och nu väntar en ödesmatch mot Belgien. Det blev bättre med Albin Ekdal på mittfältet. Han var tillsammans med Victor Nilsson Lindelöf Sveriges bäste spelare mot Italien och att mittfältaren inte startade mot Irland är en gåta och det visade att Erik Hamrén valde fel. Ekdal var bolltrygg, klok, tittade oftast framåt och vågade.

Synd för Sverige att Ekdal inte orkade 90 minuter utan tog slut i den andra halvleken. Då slängde Hamrén in Oscar Lewicki. En defensiv mittfältare som var svag mot Irland. I ett läge när Italien började trycka på. Om han ville stänga, varför inte ta in Pontus Wernbloom? En som spelar defensiv mittfältare i CSKA Moskva som är bäst i Ryssland och som spelar i Champions League. Det är ett bra lag och tror inte Lewicki hade tagit en plats där.

Tycker att Hamrén har svårt att se spelarnas kvaliteter. Skrev om det i det förra blogginlägget, inför mötet med Italien, att Hamrén sa för två veckor sedan att Marcus Berg var före John Guidetti och motiveringen som följde handlade om att kunna värdera sina löpningar och vara bra i defensiven. Som upplagt för Berg mot Italien med tre centrala mittfältare, om man ska gå efter det Hamrén sa. Men ändå petades Berg.

Guidetti hade en tuff match med noll avslut och när allt sammanfattades fick Hamrén alltså en offensiv som inte blev bättre, noll poäng och förmedlade en otydlighet, samt att han målade in sig i ett hörn efter uttalandet för två veckor sedan om att Berg var först.

Försvarsmässigt var det en bra insats i 88 minuter. Sedan förlorade Erik Johansson en duell, Lewicki hängde inte med och Andreas Granqvist halkade. Pang. 0-1. Game over.

Innan det ville Italien ofta hitta en snabb skarv och djupledslöpning bakom Sveriges mittbackar. Lättläst och det löste Erik Johansson och Andreas Granqvist bra. Lindelöf gjorde det återigen bra på en ovan position och offensivt var han en av få som vågade när han en gång tog sig förbi två motståndare på offensiv planhalva. Det modet måste fler spelare ha.

Emil Forsberg var besviken på sig själv. ”Foppa” är, precis som Zlatan, en spelare man har höga krav på. Han var grym i landskamperna innan EM och på träningarna i Båstad och här i Frankrike har han också varit vass. Men precis som alla andra offensiva spelare har Forsberg haft svårt att skapa chanser och mot Belgien måste det lossna.

Noll svenska skott på mål efter två omgångar är under all kritik. Klart att det oroar inför ödesmatchen mot Belgien att man inte har klarat av att hota.

Men det hade oroat mer om det var flera månader sedan Ibrahimovic och Forsberg levererade. Duon är ensamma i landslaget om att ha egenskaper som gör att de kan slå ut motståndare och avgöra matcher, och med tanke på att kvaliteterna finns där och att vi har sett det på träningarna, i senaste landskamperna innan EM och i klubblag så finns det ändå ett hopp och en tro om att firma Ibrahimovic/Forsberg kan frälsa Sverige.

Av det som spelarna – alla utom Erkan Zengin – har sagt inför matchen mot Belgien så är det viktigaste att ha en bra defensiv och att sedan ställa om snabbt. Håller helt med om det med tanke på Belgiens skickliga defensiv. Om man öppnar sig är Belgien bra på att såra.

Defensiven fungerade bra i 88 minuter mot Italien och landslaget tycker att man har varit bra i tre av fyra halvlekar. Därför känns det som att det inte blir några förändringar i startelvan. Möjligtvis Berg mot Guidetti.

Hamrén var nöjd med defensiven mot Italien och vill att det ska vara minst lika bra mot Belgien och därför tror jag att han kör med samma spelare. Vem ska annars in? Inte så att någon på bänken är magisk och bara måste in.

Zengin startade i flera EM-kvalmatcher och gjorde bland annat mål i bortamatchen mot Österrike men där har formkurvan pekat neråt med strul i klubben och svaga insatser i de senaste landskamperna.

Jimmy Durmaz får det nog också svårt att slå sig in om laget ska prioritera försvarsspelet då Hamrén tidigare har varit tveksam till just den delen i mittfältarens spel. Och sedan var det längesedan Durmaz levererade i landslaget.

Sebastian Larsson lär få fortsatt förtroende om man vill ha en ytter som kan försvara, och det vill man på högerkanten eftersom Belgien har Eden Hazard där. Forsberg har haft ett stort förtroende hos Hamrén och där har det innan EM varit leverans och hans tak är högre än vad det är för spelarna på bänken.

Men så småningom, om Sverige behöver göra mål i andra halvlek, så kommer en offensiv Durmaz att komma in tillsammans med den av Berg eller Guidetti som inte startar. Kanske tillsammans med ytterligare en anfallare i Emir Kujovic.

***

Fascinerande att alla spelare utom Zengin pratar hur viktigt det är att det defensiva sitter mot Belgien. Att man inte får öppna upp sig mot de kontringsskickliga stjärnorna. Men Zengin säger att vapnet mot det är att bara köra. Full fart framåt.

Tänk om han hade varit förbundskapten. Tänk 0-1 efter tio minuter när man är ett lag som har haft en svag offensiv med noll skott på mål efter två omgångar. Den uppförsbacken.

Är osäker på om Zengin är seriös eller om han säger så för att öka sina chanser att få spela? För det var många gånger under intervjun som han sa att han har varit riktigt bra på träningarna, att han är i en grym form och sugen på att spela.

Just det här med hur spelarna har varit i intervjuer inför matchen mot Belgien har varit intressant. Zengin och Durmaz trycker stenhårt på att deras form är grym och att det är viktigt med offensiva spelare nu. Medan Sebastian Larsson säger att det viktigaste är att sätta defensiven. Alla vill så klart spela.

***

Flera av spelarna vill att media skriver fler positiva artiklar. Det finns mycket man kan säga om det. Men spelarna borde vara nöjda med att man har fansens stöd trots att det inte har sprakat om laget. Det borde vara viktigast. Kolla på Frankrike som blev utbuat efter den första halvleken mot Albanien.

***

Simon Bank träffar rätt i beskrivningen av Marcus Allbäck. Tänkte på det själv under lördagens träning att Allbäck slog alla inlägg under avslutsövningen och att de flesta var dåliga. Hur kan det få hända att en ledare som inte är i närheten av att hålla samma nivå som spelarna är med på träningarna? Under just den här övningen handlar det om ett lag som har haft svårt med avsluten, att då låta en ledare stå och mata dåliga inlägg är svårt att förstå.

Andréas Sundberg
0 kommentarer

Gör inte samma misstag som Belgien

Sveriges laginsats i 1-1-matchen mot Irland var svag. Det tog 50 minuter och ett irländskt ledningsmål innan man började hittade rätt och jobba tillsammans. Om laget gör samma fel, en lika svag laginsats mot Italien så kommer det att vara game over efter 45 minuter.

Belgien har kanske EM:s individuellt skickligaste lag. Det laget försökte lira och trixa bort Italien som kanske har EM:s skickligaste defensiv och som även är bäst när det kommer till taktik och rutin.

Belgien förlorade med 0-2 och försökte inte som ett lag och det är det som Sverige måste göra för att ha en chans.

Det måste börja längst fram. Zlatan Ibrahimovic måste agera som en lagkapten och visa vägen genom ett hårt jobb. För det kommer att krävas att man håller ihop lagdelarna och gör allt för varandra.

Mot Belgien var Italiens försvarsspel fläckfritt och anfallsspelet effektivt. Trebackslinjen med Giorgio Chiellini, Leonardo Bonucci och Andrea Barzagli var tuffa, följsamma, beslutsamma och höll tätt. Framför tre centrala mittfältare som nu ska möta två svenskar där inne. Det blir en tuff kamp för Kim Källström och Albin Ekdal och Erik Hamrén pratade om det viktiga i att anfallarna hjälper till.

I Båstad sa Hamrén att Marcus Berg är före John Guidetti. Att Berg är smartare och bättre defensivt. Att Guidetti måste lära sig att värdera sina löpningar. Då borde det väl vara givet i Hamréns bok vem av anfallarna som ska starta nu när han vill ha en som är bra defensivt och som löper rätt och hjälper det centrala mittfältet. Nej då, två veckor senare ser han ut att peta Berg och starta med Guidetti, om det nu blir så som det har sett ut på träningarna.

Om det blir så är förbundskaptenens trovärdighet på noll och ängslighet på 100. Det skulle betyda att han satsade på fel spelare och nu underkänner sig själv. För vad har egentligen hänt under de två senaste veckorna som gör att han petar den han tyckte var bäst och som enligt honom hade passat bäst mot Italien?

Guidetti kom in och gjorde ett mål mot Wales vars försvarsspel man vanligtvis ser i Division 7, sedan några träningar i Frankrike och en match mot Irland där Berg startade och Guidetti hoppade in.

Bergs insats mot Irland var anonym och inte bra, men man måste tänka på att det var i ett svårt läge där laget – framför allt mittfältet – tappade det vilket gjorde att man blev tillbakapressat, och dessutom fick han inte mycket till hjälp i det defensiva av anfallskollegan Zlatan Ibrahimovic.

Guidetti kom in i ett bra läge när Sverige var på gång och visade under sitt inhopp mer än vad Berg gjorde.

Personligen har jag inga problem med om Guidetti startar. Men varför gjorde han inte det mot Irland och varför går han före nu när Hamrén för bara två veckor sedan gick ut i media och sa att Berg är bättre och att Guidetti måste lära sig att värdera? Osäkerhet och otydlighet är inga bra egenskaper för en förbundskapten, speciellt inte mitt i ett mästerskap.

Att Albin Ekdal får chansen är mer väntat och nödvändigt med tanke på hur svagt mittfältet var mot Irland. Om han kan hitta tillbaka till gammal god form så blir det en injektion för Sverige. Då får man en mittfältare som är trygg med bollen, som kan hålla i den så att laget kan flytta fram sina positioner och som dessutom är klok och som har rutin från att möta italienska spelare. Men det är ett frågetecken för form och tempo. Ekdal har inte startat en match sedan den 17 april. Efter det har det blivit två inhopp, efter 86 minuter mot Irland, efter 61 minuter mot Wales.

Men Ekdal är smart och det måste han visa mot Italien. Värdera rätt och ta hjälp av lagkamraterna. För annars blir det svårt mot Italiens tre centrala mittfältare Marco Parolo, Daniele De Rossi och Emanuele Giaccherini.

Sebastian Larsson och Emil Forsberg måste hjälpa till, Zlatan Ibrahimovic och John Guidetti likaså. För det är på det centrala mittfältet matchen mycket väl kan avgöras. Förlorar man den kampen blir det otroligt tufft.

Men om man klarar av den och står upp som ett lag så kan Sverige bli en otrevlig överraskning för Italien. För när Sverige började spela som ett lag så kom man in i matchen mot Irland och var det bättre laget. Först då blev offensiven bra. Då började Emil Forsberg hota och Zlatan Ibrahimovic skapa chanser.

Om Sverige tar med sig avslutningen mot Irland och spelar så från start mot Italien så finns chansen. Gör inte samma misstag som mot Irland och som Belgien gjorde mot Italien.

Andréas Sundberg
0 kommentarer

Rätt att ge Ekdal chansen – sluta tjata om matchen mot Danmark

Fotboll är en färskvara. Det är sju månader sedan Sverige vann mot Danmark i playoff. Ändå fortsätter spelare och ledare att älta den där matchen, att man vill hitta tillbaka till det spelet och att allt var bra då. Visst, det var bra, men släpp den matchen nu, det är sju månader sedan.

Senast i raden att dra upp Danmark var Andreas Granqvist på onsdagens mixade zon. Det börjar som sagt bli lite tröttsamt.

Man kan inte leva på den matchen längre och därför förstår jag att Oscar Lewicki bänkas mot Italien, för det var senast han gjorde en bra match mot ett bra motstånd.

Lewicki och Kim Källström hade en tuff match mot Irland. Man blev helt enkelt avslöjade även om man spelade upp sig något i den andra halvleken. Det var jobbigt att se. Tycker därför att det är rätt att ge Albin Ekdal chansen i stället för Lewicki då Ekdal är bättre med bollen, mer kreativ och har ett högre tempo i sig. Källström är rutinerad och behöver en bättre bollspelare bredvid sig.

Med Mikael Lustig skadad ser Erik Hamrén ut att fortsätta  med backlinjen på samma sätt som Sverige avslutade mot Irland. Själv tycker jag dock att det är dumt att sätta lagets bäste mittback som högerback och tycker därför att Victor Nilsson Lindelöf borde spela kvar centralt och att man då flyttar ner Sebastian Larsson på Lustigs plats och in med Jimmy Durmaz på mittfältet. Mot Irland var Lindelöf yngst i backlinjen men ändå den som med sitt lugn såg mest rutinerad ut.

John Guidetti gjorde ett helt okej inhopp men han kom in i ett bra läge när Sverige var på väg in i matchen. Tycker lite synd om Marcus Berg som spelade i ett otacksamt läge när mittfältet tappade allt. Han fick inga bollar att jobba på och i defensiven fick han slita då Zlatan Ibrahimovic inte var så sugen på att försvara och hjälpa till, inte riktigt samma fina inställning som mot Danmark, om vi nu ska prata om den matchen.

Nu ser det ändå ut att bli Guidetti från start, sett till onsdagens träning. Och jag har inga problem med det. Då får Sverige en hungrig spelare som kommer att springa tills han stupar. Sedan har han en förmåga att vara med i straffområdet när det bränner till, mål mot Wales, nära mål mot Slovenien och passning till Zlatan Ibrahimovic vid 1-1-målet mot Irland.

En annan sak mot Irland är att det inte verkade som att Sverige hade en plan B. Man var helt under isen i första halvlek. Förändrade inget i halvtid. Kom ut i andra och åkte på 0-1 i baken. Inte förrän tio minuter efter baklängesmålet kom Guidetti in i stället för Berg. Då hade det gått 59 minuter.

Tycker att man borde försökt att stoppa blödningen innan 0-1. Kanske offrat Berg och tagit in Ekdal för att hjälpa de centrala mittfältarna som hade det tungt.

Så här ser alltså Sverige ut att starta: Isaksson – Lindelöf, Johansson, Granqvist, Olsson – Larsson, Ekdal, Källström, Forsberg – Ibrahimovic, Guidetti

Så hade jag startat mot Italien: Isaksson – Larsson, Lindelöf, Granqvist, Olsson – Durmaz, Ekdal, Källström, Forsberg – Ibrahimovic, Guidetti

Andréas Sundberg
0 kommentarer

Har svenskarna det som krävs på den här nivån?

Inte ett skott på mål.
Katastrof i 50 minuter.
Sveriges insats var milt uttryckt svag och man ska vara nöjda med en poäng.
Efter 1-1 är frågan: har samtliga spelare nerver och kvalitet för att klara av att spela på den här nivån?

Stade de France kokade. Spelarna var laddade. Äntligen var dagen framme som de gått och längtat efter och förberett sig för sedan den där dagen i november när Danmark besegrades i playoff.

Därför var det förvånande att se Sverige i den första halvleken. Där sprang ett mittfält och såg ut att önska att vara var som helst men inte på Stade de France. Rädda, fega, utspelade. Blev det för mycket och för stort?

Kanske för Oscar Lewicki och Emil Forsberg som gjorde mästerskapsdebut? Mer förvånande med rutinerade Kim Källström.

Källström och Lewicki hängde inte med i tempo och passningsspel och hamnade nere i sina försvarares knä. De lyckades inte fånga planens bäste spelare Wes Hoolahan som gled runt och hittade ytor och gjorde livet svårt för Sverige.

På högerkanten sprang Larsson runt och lyckades inte komma in i matchen och nu har det gått så lång tid att jag inte ens minns när han senast hotade med sin högerfot. Och till vänster Forsberg som i de senaste landskamperna skämt bort sina fans så mycket med mod, egna initiativ, kvickhet och full fart framåt. Men nu, i sitt första mästerskap, var det där kaxiga självförtroendet borta. ”Foppa” utmanade inte en enda gång i den första halvleken utan passade närmaste spelare, och det såg ut som att han var tagen av stundens allvar.

Tur då att försvaret var bra. Victor Nilsson Lindelöf visade att han just nu är Sveriges bäste försvarsspelare. Förstår att han kallas ”Iceman” i Portugal. Lugn, bra med bollen, stark i kropp och knopp, följsam och alltid en tanke bakom det han gör, både som mittback och som högerback. Det var tydligt att han hade nytta av att ha spelat stora matcher i Benfica.

Irland hade chanser att spräcka nollan men Sverige räddades av Andreas Isaksson, ribban eller lite för svaga avslut.

In i omklädningsrummet och på läktaren satt vi och trodde att Sverige skulle komma ut som ett nytt lag i den andra halvleken. Mer vilja, tätare markering, tuffare i dueller och framför allt modigare med bollen. Men icke. Irland fortsatte att skapa chanser och till slut orkade inte Sverige stå emot.

Emil Forsberg sålde sig för enkelt i eget straffområde, inlägg, Erik Johansson gjorde ett juniormisstag och hoppade i eget straffområde trots att han inte hade en chans att nå bollen – då ska man i stället följa bollbanan för att komma närmare. Hoolahan mötte perfekt och satte distinkt 1-0 utan chans för Isaksson.

Sent ska syndaren vakna och det var just vad Sverige gjorde. 0-1 i baken i EM:s första match blev som en väckarklocka.

Forsberg höjde sig, vågade äntligen hålla i bollen och driva på anfallen och samspelet med Martin Olsson blev plötsligt väldigt bra, så som det har varit i tidigare landskamper. Olsson var tillsammans med Lindelöf och Isaksson bäst i Sverige.

Källström och Lewicki kom högre upp i press. Zlatan höll i bollen och gjorde att laget fick längre anfall. Plötsligt var Irland tillbakapressat och Sverige jagade en kvittering. Då kastade Hamrén in Guidetti.

Ett perfekt byte. Guidetti kom in i ett bra läge när Sverige var på väg in i matchen och med sin energi drog han med sig sina lagkamrater.

Forsberg fick bollen till vänster utanför straffområdet, hittade Guidetti, klack till Zlatan, inlägg rakt på Ciaran Clarks huvud, nick in i eget mål och så var det 1-1.

Zlatan hade den bästa chansen att avgöra matchen men fick se sitt avslut smita utanför stolpen.

Sverige ska vara glada med en poäng. Första 50 minuterna var katastrof och faktum är att man inte hade ett enda skott på mål under hela matchen. Det oroar inför de kommande matcherna.

Men man lyckades höja sig, komma tillbaka, göra mål och i slutet var det viktigt för spelarna att se att de kunde trycka tillbaka Irland, skapa några chanser och vara nära att avgöra. Det är något att ta med sig.

Nu väntar Italien och sedan Belgien och det lär behövas en seger för att ta sig vidare. Inte omöjligt men då måste spelarna vara med från start och visa att man har nerver och kvalitet för att klara av att spela på den här nivån. För Italien och Belgien har fler individuellt skickliga spelare än Irland och kan straffa Sverige så som laget såg ut i 50 minuter i premiären.

Till sist: Hamrén gjorde ett bra byte när Guidetti kom in, men var desto mer tveksam efter matchen när han sa att det bara var Forsberg som klarade av att slå ut sin motståndare.

Det är Hamrén som tar ut laget och vem förutom Forsberg ska slå ut motståndare? Lewicki? Källström? Larsson?

Andréas Sundberg
0 kommentarer

Här är EM:s tio bästa spelare

Gillar High Fidelity. Gillar listor. Här kommer EM:s tio bästa spelare. Först min lista, sedan Farneruds, sedan Ekwalls. Därefter vår gemensamma, som det tog ett tag att komma överens om.

Andréas
1. Cristiano Ronaldo
2. Zlatan Ibrahimovic
3. Andres Iniesta
4. Luka Modric
5. Thomas Müller
6. Robert Lewandowski
7. Gareth Bale
8. Antoine Griezmann
9. Paul Pogba
10. Manuel Neuer

Patrick
1. Cristiano Ronaldo
2. Manuel Neuer
3. Zlatan Ibrahimovic
4. Thomas Müller
5. Gareth Bale
6. Paul Pogba
7. Ivan Rakitic
8. Robert Lewandowski
9. Arda Turan
10. Kevin de Bruyne

Pontus
1. Cristiano Ronaldo
2. Zlatan Ibrahimovic
3. Andres Iniesta
4. Sergio Ramos
5. Robert Lewandowski
6. Luka Modric
7. Gareth Bale
8. Edan Hazard
9. Antoine Griezmann
10. Manuel Neuer

Här vårt gemensamma
1. Cristiano Ronaldo
2. Zlatan Ibrahimovic
3. Andres Iniesta
4. Robert Lewandowski
5. Luka Modric
6. Sergio Ramos
7. Gareth Bale
8. Antoine Griezmann
9. Thomas Muller
10. Manuel Neuer

 

Andréas Sundberg
0 kommentarer

Trion som passar bäst mot Irland

Smågrinigt på fredagens träning. Lördagens pass skulle ha varit öppen i 15 minuter för media, men nu har landslaget bestämt sig för att bomma igen helt vilket inte har hänt förut.

Kan tänka mig att spelare och ledare tycker att det är skönt att få vara helt själva i ett helt pass. Det lär slipas på taktiska bitar som fasta situationer och vilka ytor man vill hitta för att såra Irland samt vilka ytor som man inte vill att Irland ska få hitta.

Det blir spännande att se hur startelvan blir. Det är väl främst tre positioner som har diskuterats. Mittback, högerytter och central mittfältare. Mina val hade varit Victor Nilsson Lindelöf, Sebastian Larsson och Oscar Lewicki.

Lindelöf har varit bra i de matcherna jag har sett i Benfica, mot Sporting, Zenit och Bayern München. Hyfsade motståndare och sådan erfarenhet är viktig. Tycker att Erik Johansson såg ganska darrig ut mot ett svagt Wales och det lär gå fortare mot Irland.

Tycker egentligen att Durmaz är en bättre ytter än Larsson, men ”Seb” har spelat upp sig, är en ”gnuggare” med bra defensiv och det kan passa mot ett lag som Irland som har spelare som svensken ställs mot varje vecka i England. Men en svag insats och Durmaz lär ta platsen i nästa match.

Lewicki funkar i landslaget för att han gör det han är bäst på. Han ligger tätt i markering och vinner bollar. När han har bollen lämnar han över den snabbt till Kim Källström eller någon annan lagkamrat. Albin Ekdal är inte i matchform ännu men om det fortsätter att gå lika snabbt som det har gjort att komma tillbaka efter ryggskadan lär han vara högaktuell i de två andra gruppspelsmatcherna.

Hade varit spännande att veta hur Hamrén tänker. Tror att han tänker igenom mästerskapets första laguttagning väldigt noga med tanke på hur det var senast, i EM i Ukraina. Då blev han varnad för Ukrainas offensivt skickliga högerkant men valde ändå att spela Ola Toivonen till vänster på mittfältet. Det blev inte lyckat och sedan var det uppförsbacke för Sverige som inte gick vidare från gruppen.

Rolig tanke apropå kampen om de tre platserna:
Hade Lindelöf platsat i FC Köpenhamn? Ja
Hade Johansson platsat i Benfica? Nej
Hade Larsson platsat i Olympiakos? Nej
Hade Durmaz platsat i Sunderland? Nej
Hade Lewicki platsat i Hamburg? Nej
Hade Ekdal platsat i Malmö FF? Ja

Det är Larsson och Durmaz som är svårast att bedöma här. Men Olympiakos dominerar och för matcherna i Grekland och det passar Durmaz spelstil mer än Larssons, därför blir det ett nej på ”Seb”. Och tror att Durmaz hade fått det tufft i Premier League, dessutom i ett bottenlag som kämpar för sina poäng och där defensiven prioriteras.

Det är kul att jämföra så här. För att ta ett annat exempel är Pontus Wernbloom långt ifrån given i landslaget men i CSKA Moskva är han viktig, tror ingen av de andra mittfältarna hade tagit en plats i det ryska mästarlaget.

Andréas Sundberg
0 kommentarer