Målvakt: Igor Akinfejev (CSKA Moskva)

Har av en del kallats världens bästa målvakt den här säsongen. En målvakt som definitivt varit bidragande i segern i cupfinalen och inte minst så har han hållit tätt i många viktiga täta matcher i ligan. Har hållit nollan i osannolika 753 minuter i landslaget, där den sviten blev bruten nu senast mot Portugal. Lagkapten i klubblaget och på många sätt symboliserar han CSKA denna säsong – trygg och stabil. Akinfejev har fått utmärkelsen ligans bästa spelare i en omröstning där alla tränare deltog.

Mittback 1: Sergej Ignasjevitj (CSKA Moskva)

Ligans bästa försvare och den bästa backen Ryssland har i nuläget. Det som kan oroa CSKA och ryska landslaget är atth an börjar komma upp i ålder (33 år) men just nu håller han alltså definitivt värdsklass. Det räckte med Aleksej Berezutskij som ersättare i cupfinalen men han är inte heller ung längre.

Mittback 2: Vasilij Berezutskij (CSKA Moskva)

Felfri i de flesta matcher och en del av det bästa mittbacksparet i ligan och landslaget.

Vänsterback: Dmitrij Kombarov (Spartak  Moskva)

Har levererat och hållit en hög lägstanivå under säsongen. Given i landslaget. Gör både mål, assist och är stabil bakåt. Inte bara den bästa vänsterbacken utan den bästa spelaren på vänsterkanten i hela ligan. Har en spelstil som påminner om stora namn som Roberto Carlos och Dani Alves, det vill säga han både anfaller och försvarar på hela sin kant.

Högerback: Aleksander Anjukov (Zenit)

Har levererat både i Zenit och i landslaget . Känns som att han varit med väldigt länge på hög nivå och man kan tro att han är gammal men han är ”bara” 30 år.

Innermittfältare 1: Pontus Wernbloom (CSKA Moskva)

Ligans nyttigaste spelare för sitt lag enligt i princip alla experter i Ryssland. Årets överraskning  kan man minst sagt säga, en spelare som verkligen fått sitt genombrott i Ryssland under våren. Symboliserar mycket av det som gjort CSKA så framgångsrika denna säsong med sin inställning och sitt ledarskap.  Publikfavorit hos CSKA-fansen.

Innnermittfältare 2: Rasmus Elm (CSKA Moskva)

Elm har stått i Wernblooms skugga efter vinteruppehållet men kan ändå räkna sig som en del av den bästa mittfältsduon i ligan. Förhoppningsvis kan Rasmus ta ett till kliv till nästa säsong då Champions League väntar – i så fall ser CSKAs mittfält riktigt spännande ut. Är precis som Wernbloom något av en skräll i årets lag men gick direkt in i startelvan i CSKA där han haft en ledande och viktig roll under hela säsongen.

Offensiv mittfältare 1: Vagner Love (CSKA Moskva)

Den bästa ”legionären” i Ryska ligans historia. Är egentligen forward men fick spela som offensiv mittfältare under våren i CSKA. Har missat större delen av säsongen men får ändå ses som en av de absolut bästa spelarna i CSKA och i ligan. Har levererat både assist och mål sedan hans återkomst. Helt obytbar för medierna i Ryssland såväl som för fansen,  det säger en del om hur stor spelare han faktiskt är.

Offensiv mittfältare 2: Roman Sjirokov (Zenit)

Den vassaste och mest kreativa spelaren i Zenit och i landslaget trots sin ”besvärliga” personlighet. Bland annat har han visat fingret till de egna supportrarna under säsongen som bland annat kallat honom för ”hästen” (med bakgrund av att han spelat i CSKAs ungdomsakademi och CSKA-anhängare kallas för ”hästar” – ”En gång häst alltid häst”). Det blir intressant att se om Sjirokov stannar i Zenit nästa säsong, han har ju i princip gjort sig omöjlig där nu. Det ryktas bland annat om att han ska komma tillbaka till just CSKA.

Anfallare 1: Hulk (Zenit)

Har skiftat mellan offensiv mittfältare och anfallare. Har levererat en hel del i slutskedet på säsongen där han fällt avgörandet för Zenit i många matcher och på så sätt satt CSKA under viss press och faktiskt väckt liv i den i stort sett (som det verkade) avgjorda guldstriden.

Anfallare 2: Ahmed Musa (CSKA Moskva)

Inför säsongen en ung och oerfaren kantspelare med bra fart men halvdann teknik och passningsspel. På mindre än en månad förvandlades han till CSKAs bästa målskytt, delvis ”framtvingat” på grund av den anfallsbrist som rådde i laget. Slutskij har utmärkt honom som den absolut mest lättlärda spelare han någonsin haft.  Han har väldigt lätt att ta till sig instruktioner och gör precis som tränaren säger. Slutskij har jämfört honom med Doumbia som han menar ”är en bra anfallare men lyssnar aldrig”.

Tränare: Leonid Slutskij (CSKA Moskva)

En av de största talangerna när det gäller tränarmaterial från Ryssland. Har äntligen lyckats ro hem den största trofén i Ryssland och visat ryggrad under säsongen med en stark tro på sig själv, sin taktik och tillit till de egna spelarna.

Avbytare: Aleksander Belenov (Kuban), Kirill Nababkin (CSKA Moskva), Salvatore Bocchetti (Spartak Moskva), Andrej Jetchenko (Anzji), Charles Kaboré (Kuban),  Alan Dzagojev (CSKA Moskva), Wanderson (Krasnodar)

***

Följ oss på Twitter @RyssbloggenFK.

21:45 spelar Ryssland borta mot Portugal. Måstematch för Portugal om de vill rå på förstaplatsen. Portugal ligger för närvarande en poäng bakom Ryssland men med två (!) matcher mindre spelade.

Rysslands startelva: 
Ryssland: Akinfejev, Аnjukov, V. Berezutskij, Ignatschevitj, D. Kombarov, Denisov (к), Sjirokov, Fajzulin, Bystrov, Zjirkov, Kerzjakov.

Portugals startelva:
R. Patricio, B. Alves, M. Veloso, F. Contrao, C. Ronaldo, J. Moutinho, Vierinha, L. Neto, R. Meireles,
J. Pereira, H. Postiga.

Först och främst, grattis till guldet!
- Stort tack!

Vet du om att du och Pontus blivit historiska i och med att ni är de första svenskarna som vunnit en titel i Ryssland? Hur ser du på det?
- Ja jag fick det berättat för mig nyligen men hade inte riktigt hundra koll på det kan jag säga, men det är självklart jättestort och roligt! Känns väldigt bra att vinna en tung titel i en så pass bra liga som ryska ändå är och det känns extra bra att göra det ihop med Pontus då vi har krigat några år ihop nu.

Hur mycket betyder den här titeln för dig personligen och vad tror du att den betyder för CSKA i stort?
- För mig är det otroligt stort då det är den första titeln utanför Sveriges gränser och det känns väldigt bra eftersom vi ändå har varit i förarsätet ganska stor del av säsongen. För klubbens del tror jag också att det betyder mycket. Senaste guldet var 2006 så det var dags kan man säga. Tror många i och runt klubben har längtat efter detta och det visar ju ändå att klubben har valt en bra väg att gå. Nu gäller det bara att kunna fortsätta utveckla det vi har påbörjat och ta nästa steg.

Ni har fått ihop ett riktigt bra lag och hållit en jämn nivå under större delen av säsongen, trots många skador. Kan du beskriva vad som gjort er så framgångsrika
- Jag tror att det är mycket beroende på att vi har haft en stabil grund att stå på. Centrallinjen har fått vara något sånär skadefri och det är klart att det ger en trygghet. Känns också som att vi har väldigt bra spelare individuellt sett även om någon saknas, och alla som kommer in vet vad som gäller och hur de ska agera. Sen har vi också haft en kontinuitet i sättet att spela och en trygghet i hur vi ska göra saker och ting.

Du har fått ta ett stort ansvar med en viktig roll i laget. Vad tycker du att du har utvecklat som spelare under säsongen?
- Jag tycker själv att jag har utvecklat mycket sen jag kom till CSKA. Mycket beroende på att det är högre nivå på både ligan och spelarna här och då är det ett måste att själv höja sig. Som du sa så fick jag ganska omedelbart en viktig roll och framförallt en roll som jag trivs väldigt bra i så det gjorde det hela mycket enklare. Sen självklart så är det ett stort plus att ha en spelare som man känner väldigt bra, och som man trivs med både på och utanför planen, bredvid sig. Underlättar.

Man diskuterar ofta hur mycket tränaren egentligen kan påverka spelet på planen. Om du ser på Slutskij, vad har han betytt för er lyckade säsong?
- Han har så klart betytt mycket för vår säsong. Det är en fantastisk människa som bidrar till väldigt god stämning utanför planen samtidigt som han har varit tydlig och hållit fast vid samma spelide trots att vi fått skador och dylikt. Det har gett den trygghet och känsla som behövs för att prestera bra.

Om vi ska blicka framåt lite. Vad har ni att hämta i nästa års Champions League? Vill du se att laget förstärker i sommar?
- Förhoppningsvis har vi lite att hämta åtminstone. Ska bli grymt kul och första gången för mig så det blir en ny erfarenhet. Övergångar vet jag inte alls och det beror ju självklart på om några lämnar eller inte. Vi får se helt enkelt. En spännande nästa säsong kommer det bli hur som helst.

Hur är livet i övrigt just nu och hur är det att bo i Ryssland och Moskva? Är det en plats som du trivs på och kan tänka dig stanna fler år framöver?
- Vi trivs väldigt bra i Moskva även om det har varit en stor omställning från både Kalmar och Alkmaar. Lite annat tempo i storstäder generellt kan jag tänka mig. Sen så klart så blir det mer av ett projekt när man ska ta sig någonstans här och trafiken kan man nog aldrig vänja sig vid, men överlag trivs vi väldigt bra! Sen får vi se hur framtiden ser ut. Det kan man aldrig  veta.

Tack för intervjun och kom ihåg att njuta av guldet nu!
- Tack själva!

***

Följ oss på Twitter @RyssbloggenFK.

Samtidigt som CSKA-spelarna drack champagne och vodka råkade vi båda ut för någon form av obehaglig influensa som hållit i sig i flera dagar, av den anledningen har det inte blivit mycket bloggande på sistone. Nu är det i alla fall återigen dags och vi ska berätta för er vad som gjort CSKA Moskva till det bästa laget i Ryssland säsongen 2012/2013!

Den ryska mästaren är korad. Med smarta värvningar, en tydlig spelidé och ett lag där alla spelare vetat sin plats och haft inställningen att slita hårt match efter match, så har tränare Leonid Slutskij skapat en riktig segermaskin under säsongen 2012/2013. Hur har han lyckats med det då? Ett lag med ett gammalt försvar, helt färskt och oprövat mittfält och samtliga anfallsspelare i sjukstugan. Första intrycket vore ju förstås att detta lag inte skulle ha något i toppstriden att göra, inte minst med tanke på de pengar en del rivaliserande klubbar lagt på sina spelartrupper inför säsongen. Men på något sätt har Slutskij lyckats att lösa alla problem på ett magiskt sätt!

Det föråldrade försvaret har Slutskij gjort till en stabilitet och trygghet för laget. Med Ignasjevic och Berezutskij som står för kontuiniteten i mitten och lite nytt blod på kanterna med Fernandez och Nababkin (Tjennikov) har Leonid lyckats att strukturera upp ett försvar som tillsammans med landslagsmålvakten Akinfejev hållit nollan i många matcher, precis som för några år sedan då CSKAs försvar var som bäst. Och återigen har de röd-blåa skapat ett försvar bestående av enbart inhemska spelare.

Mittfältet har varit helt avgörande för lagets framgång. Elm som inför säsongen kom från den holländska ligan började direkt att producera framåt och på något sätt verkar det också som att även Wernbloom vaknade till liv på riktigt efter Elms positiva ingång i laget. Pontus började säsongen på bänken men har fram till vintern och speciellt efter uppehållet blivit allt mer framträdande och betraktas numera som lagets bästa spelare av många fans och journalister. Av fansen kallas han ”en riktig häst” (CSKA kallas för ”hästarna”). Vissa journalister har även utnämnt honom till hela ligans bästa spelare. Slutskij poängterar att Pontus förkroppsligar lagets ande – det vill säga när något inte går som det ska så kommer Wernbloom in i bilden och gör det där lilla extra som krävs för att förändra situationen.

Paret Elm-Wernbloom är utan tvekan det bästa innermittfältsparet i den ryska ligan som trots Hondas skada i mitten på säsongen, Dzagojevs dumma utvisningar, Tosics till och från dåliga fysiska kondition och Mamajevs långsamma nedgång, levererat i alla matcher och situationer. En annan spelare som haft stor framgång till guldet och som ska hyllas är Alexander Cauna – den unga lettiska talangen som visat prov på grymma kvalitéer när han spelat och täckt upp på ett fullgott sätt där det behövts som mest – i början spelade han på mitten tillsammans med Elm, för att senare hoppa in på kanterna där han också levererat. Cauna har med andra ord lite oväntat varit en av nyckelspelarna i laget och visat prov på god ”team-spirit”.

Ett av de viktigaste besluten som Slutskij tagit under säsongen var när både Doumbia och Necid gick skadade samtidigt som Suarez övergång aldrig blev av, så placerade han Ahmed Musa på topp. Varför valde han just honom? Det fanns andra varianter som att till exempel placera Honda på positionen. En spelare som spelat flera matcher som anfallare i det japanska landslaget. Dzagojev kan också spela som forward. Men det blev alltså Musa – en spelare som i början av säsongen sågs som en ung och oerfaren kantspelare som kunde springa fort men mindre skicklig när det kom till teknik och passningsspel. Slutskij hittade ett sätt att använda hans snabbhet – genom att låta honom stå i linje med motståndarnas försvarslinje och löpa på passningar från mittfältarna. Det märks att Musa jobbat mycket med avsluten i år och med sin förmåga att få till pricksäkra skott har han också blivit lagets bäste målskytt (11 mål med en match kvar att spela). Även när Doumbia kommit tillbaka efter skada och Vagner Love återvänt för att stärka CSKAs anfall så har Ahmed behållit sin plats i startelvan. En av de absolut bästa spelarna i ligan som har gjort stora framsteg på bara en säsong.

Som vi varit inne på kan CSKA till stor del tacka Slutskij för titeln. En av de mest lovande talangerna på den ryska tränarhorisonten har äntligen vunnit en titel. Efter att ha tränat FC Moskva och Krylja Sovetov utan att ha varit i närheten av några medaljer ansågs han inte vara stark och erfaren nog för att ta CSKA till en högre nivå. Trots sina mäktiga smeknamn ”Ryske Mourinho” och ”Ryske Benitez” som han fick i FC Moskva för sin förmåga att rädda och vända helt hopplösa matcher, så har Leonid alltid haft en tydlig brist som han starkt kritiserats för, även inför denna säsong – nämligen hans nervositet. Slutskij visar sin nervositet på många olika sätt, till exempel genom gungandet på bänken som ofta har tolkats som en sorts rädsla eller ”mjukhet” – något som ska stå i vägen för en tränare som vill vinna något och få utlopp för hela sin talang. Den här säsongen med dess resultat har krossat alla dessa myter och fördomar. Slutskij har visat att han är en bestämd person som vet vad han gör och hur han ska göra det!

Till nästa säsong kan laget ha tre starka anfallare med från start – Vagner Love, Doumbia och Musa. Dags att skrälla i Champions League?

Följ oss på Twitter @RyssbloggenFK.

VM-kvalet närmar sig. Den 7 juni spelar Ryssland borta mot Portugal i en otroligt viktigt match, inte minst för Portugal som känns piskade att vinna. En poäng bakom Ryssland som har två matcher mindre spelade. Nordirland-Ryssland blev ju som bekant flyttad på grund av dåligt väder.

Här är truppen som Capello tagit ut. Observera att det återigen endast är spelare från den ryska ligan i truppen:

Målvakter: Igor Akinfejev (CSKA Moskva), Vladimir Gabulov (”Anzji”), Sergei Ryzhikov (”Rubin”), Anton Sjunin (”Dynamo”).

Försvarare: Alexander Anjukov (”Zenit”), Maksim Beljaev, Vitalj Djakov (båda – ”Rostov”), Aleksej Berezutskij, Vasilij Berezutskij, Sergeij Ignasjevitj, Kirill Nababkin, Georgij Sjennikov (alla – CSKA Moskva), Taras Burlak (”Lokomotiv”), Vladimir Granat (”Dynamo”), Dmitrij Kombarov, Evgenij Makejev (båda -”Spartak”), Arsenij Logasjov (”Anzji”).

Mittfältare: Vladimir Bystrov, Igor Denisov, Viktor Fajzulin, Roman Sjirokov (alla – ”Zenit”), Alexander Samedov, Denis Glusjakov, Maxim Grigorjev, Dmitrij Tarasov (alla – ”Lokomotiv”), Alexander Rjazantsev (”Rubin”), Jurij Zjirkov, Oleg Sjatov (båda – ”Anzji”)

Anfallare: Alexander Kerzjakov (”Zenit”), Alan Dzagojev (CSKA Moskva), Artjom Dzjuba (”Spartak”), Fjodor Smolov (”Anzji”), Alexander Kokorin (”Dynamo”).

Beljaev (född 91) och Djakov (född 89) från Rostov är två nya namn i dessa sammanhang. Capello påpekade vid motiveringen av uttagningen att dessa två spelare är väldigt duktiga och kommer att betyda mycket i det ryska landslaget i framtiden!

  
Beljaev                             Djakov

Zenits interna problem, samt Sankt- petersburgarnas mentala tillstånd ville Capello inte kommentera. Han menade att det inte var hans sak att kommentera sådant som skedde utanför planen, sådant som inte handlade om fotboll.

Däremot kommenterade han Dzagojev – Rysslands bästa spelare under EM förra året, som fått sitta en del på bänken i landslaget. Capello menar att han följer Dzagojev hela tiden och att han behöver växa lite och att det är ett litet steg kvar tills han blir en nyckelspelare för Ryssland.

Sjirokov och Danni blev missnöjda efter att Spalletti bytte ut dem i den senaste matchen och vägrade att att skaka hans hand. Danni fick dessutom gult kort för att han gick för långsamt av planen och slängde saker omkring sig.

Den dåliga stämningen verkade inte heller försvinna efter matchen, då Sjirokov fortsatte på samma negativa spår genom att kritisera medspelaren Bukharov. Sjirokov sa att han aldrig vågar ta på sig något ansvar och att han inte vågar ta tag i saker och ting. Sjirokov gratulerade även laget till silvret och att han ändå är nöjd med det. Sedan om han var ironisk eller ej vet man aldrig.

Den kända Zenitsupportern och kommentatorn Gennadij Orlov rasade efter matchen och dess efterspel och konstaterade att laget fortfarande inte löst sina problem med interna bråk och konflikter.

De flesta fotbollsexperter i Ryssland är starkt kritiska till att Zenit fallit tillbaka i gamla synder med dessa bråk och man är eniga att Zenit aldrig kommer lyckas med att växa och ta steg framåt om de fortsätter med sånt här.

Vems är då felet att detta händer gång på gång? Är det Spalletti som inte klarar av att hantera spelares humör, spelarna det är fel på eller ligger problemet någon annanstans? Kanske gör man situationen till ett större problem än vad den egentligen är? Det ser i vilket fall inte särskilt bra ut för en utomstående.

I den femte delen av vår artikelserie tar vi oss en närmare titt på det Tjetjenska laget Terek Groznyj. 

Fullständigt namn: Republikanska Fotbollsklubben Terek av Akhmat Kadyrov.
Bildades år 1946.
Hemmaplan: Akhmat-arena, kapacitet 30 597
Budget: 70 Miljoner dollar (8:e mest i ligan)
Ägare: Tjetjeniens republikanska administration

Laget är något av en färsking i högstadivisionen i Ryssland dit man tog sig första gången 2005. Sedan 2008 har man oavbrutet spelat i RPL. Laget har aldrig spelat i Sovjets högsta division.

Den bästa placeringen i ligan är en 8:e plats – samma placering som man just nu innehar med två omgångar kvar att spela, så det finns goda möjligheter att slå den tidigare toppnoteringen. Terek hade sin största framgång 2004 då man vann den Ryska cupen efter att ha slagit Krylja Sovetov med 1:0 i finalen.

Under år av krig i Tjetjenien och den faktiska republikens självstandighet medverkade inte laget i ryska ligan utan spelade istället i den självständiga Tjetjenska ligan. De senaste tre åren har ägarna börjat investera stora pengar i Terek. För två år sedan så bjöd man in den legendariske Ruud Gullit till att träna det tjetjenska laget men han levererade inte några resultat. För lite över ett år sedan var det den före detta spartakspelaren och tränaren Stanislav Cherchesov som fick chansen att forma om laget. Han investerade i en del stora värvningar – polackerna Rybus och Komorovski, brassen Adilson och erfarna ryssar som Lebedenko, Ivanov och Murikhin. Laget ses numera som ett av de mest rutinerade i ligan som spelar en vacker fotboll efter en tydlig spelidé.

Terek är i mångt och mycket ett hårt arbetande lag utan några superstjärnor, där alla spelare drar sitt strå till stacken. Men det finns ändå profiler, två av dem i dagens lag är förstås Lebedenko och Ailton som stått för 6 mål vardera. Ailtons drömmål mot Zenit där han bjöd upp till stor show kommer man att minnas länge.

Ailtons drömmål mot Zenit

Den kanske mest intressanta spelaren i laget just nu är dock 23-årige Rybus som har ögonen på sig från större klubbar i Ryssland.

Namn: Maciej Rybus
Ålder: 23 år
Framträdanden säsongen 12/13: 17 stycken
4 mål och 1 assist säsongen 12/13.

Precis som många andra ryska lag har Terek varit med om en hel del namnbyten.  

Tidigare namn:

1946-1948 – Dynamo Groznyj

1948-1958 – Neftjanik

1958-1989 – Fotbollclub Terek

1989 – 1992 – Republikanska fotbollsklubben Terek

1992 – FC Bulat

1992 – 1994 – Repiblikanska fotbollsklubben Terek

1997-1999 – FC Terek

2001 – 2005 – Republikanska fotbollsklubben Terek

2005-2006 – Autonom icke-kommersiell organisation ”FC Terek Groznyj”

2006-2009 – Autonom icke-kommersiell organisation ”Republikanska fotbollsklubben ”Terek” av Akhmat Kadyrov”

Från 2009 – Autonom icke-kommersiell organisation ”Republikanska fotbollsklubben ”Terek Groznyj” av Akhmat Kadyrov”

Wernbloom ordnade CSKA:s seger idag mot Terek och det mesta talar nu för att guldet hamnar i Moskva. Dagens seger var oerhört viktig efter en serie matcher med mindre bra resultat. Dessutom fick man hålla nollan och gav Terek knappt någon stymmelse till målchans vilket födelsedagsbarnet Slutskij lär vara mycket nöjd över. 

Wernblooms mål.

Zenit spelar ikväll på hemmaplan mot Alanija – en match där man bör räkna med tre poäng för Sankt Petersburgslaget. Tar man sig en närmare titt på vilka lag toppduon har kvar att möta är det relativt svagt motstånd där det ska vara segrar, båda lag lär alltså med stor sannolikhet gå rent. CSKA har Lokomotiv (b), Kuban (h) och Rostov (b) kvar att möta medan Zenit har Alanija (h), Rostov (b), Volga (h) och i slutomgången Amkar (b).

Det kanske ter sig som att Zenit har ett enklare spelschema men det är långtifrån promenadsegrar då de ska möta lag som kämpar i botten och mer än gärna vill ställa till det för Zenit. CSKA däremot möter Lokomotiv i nästa omgång – ett lag som inte har något att spela för – de befinner sig i ingenmansland och har förlorat alla möjligheter att ta sig till Europa och de är inte heller indragna i bottenstriden. Dessutom har konflikten mellan Loko-supportrarna och Smorodskaja eskalerat ytterligare vilket innebär en stor chans att fansen bojkottar matchen mot CSKA, detta blir i så fall som en extra hemmamatch för CSKA.

Om vi räknar med att Zenit vinner ikväll har CSKA fortfarande två fler vinster än dem (19 mot 17) vilket innebär att Zenit i princip måste vinna resterande matcher samtidigt som CSKA har råd att förlora någon match. På hemmaplan har CSKA varit starka och guldet kan säkras redan i hemmamatchen mot Kuban 18 maj med en omgång kvar att spela.

Det var i fredags efter en juniorlagsmatch mellan Terek och Amkar som det chockartade hände. Efter slutsignalen attackerades Amkars back, Ilja Krimtjar av linjedomaren Musa Kadyrov (samma efternamn som Tjetjeniens president men inga släktband). 

Den unge amkarspelaren hade enligt egen utsago satt sig på gräset direkt efter matchen för att rätta till sina benskydd när han plötsligt attackerades bakifrån – linjedomaren ska ha knuffat omkull honom och sparkat honom minst två gånger i leverområdet. Sedan sprang Terek-spelarna fram och ett stort bråk utspelade sig – amkarspelaren ska ha fått flera slag och ett strupgrepp emot sig.

Domarens variant på det inträffade är att Krimtjar ska ha förolämpat hans mamma och att det var anledningen till hans reaktion. Krimtjar förnekar att han skulle ha sagt något sådant och pratar vidare om domarna i matchen som han ansåg var väldigt partiska och att man nästan kunde uppfatta hela situationen som att kriget i Tjetjenien fortfarande pågår och att ingen gillar ryska lag där.

Matchens delegat – Aleksej Spirin sa efteråt att det i dagsläget fungerar så att regionala domare ansvarar för juniorlagsmatcherna, vilket betyder att deras kvalifikation inte alltid är den bästa(!) Han poängterade också att linjedomarna på den här matchen inte var några riktiga domare, det kunde man se på deras oatletiska kroppsbyggnader och andra detaljer som ska finnas där när det gäller riktiga professionella domare.  Delegaten har också förklarat att de har en videoinspelning som referens att linjedomaren gått fram till Krimtjar, spelaren ska därefter ha sagt något som gjort linjedomaren helt galen och att han kastade sin flagga, började skrika och sparka på Krimtjar. Med andra ord menar delegaten att Krimtjar kan bära på en del av skulden för det inträffade. Det återstår att se vilka idrottsmässiga och rättsmässiga påföljder detta får.

Groznyjpolisen kommenterade idag att de inte hört något om incidenten.

Krimtjar till vänster.

Spirin till höger

***

Vi skrev tidigare att de senaste tre matcherna för CSKA skulle bli tuffa och det blev bara 2 av 9 poäng. Zenit å andra sidan har tagit 7 av 9 och ätit sig ikapp en stor del av försprånget som CSKA hade och ligger nu endast tre poäng bakom. I nästa omgång möter CSKA Terek hemma och Zenit tar emot Alanija hemma. Två matcher där det ska vara tre poäng för vardera lag. Slutspurten i ligan kan bli en riktig rysare in i det sista.

CSKA-Spartak, den 21 april 2013 – ett derby att minnas. Såg du inte matchen eller vill återuppleva den ska du läsa resten av det här inlägget. Ett Moskvaderby när det är som bäst! 70 000 supportrar besökte matchen vilket är den bästa publiksiffran på 10 år. 

Det var väldigt spänt igår efter slutsignalen i det stora Moskvaderbyt mellan CSKA och Spartak (2:2). Frustrationen kom framförallt från Spartak som inte lyckades hålla i segern och fick två straffar emot sig. Valerij Karpin sprang ut på plan efter slutsignalen och sökte en förklaring från domaren som i sin tur fick skydd av två vakter.

Bredvid Karpin utspelade sig en annan konflikt – McGeady och Wernbloom skrek åt varandra och stoppades till slut av sina lagkamrater för att därefter eskorteras ut en i taget till sina omklädningsrum. Wernbloom visade som vanligt upp ett ”stoneface” efter matchen när han gick förbi journalisterna. McGeady däremot gick fram till paparazzi med ett stort leende på läpparna och berättade vad som hänt. Irländaren ansåg att Spartak spelade bäst och förtjänade segern men att domaren inte vill ge dem den. Han berättade också om bråket med Wernbloom där han förklarade att svensken kommit fram till honom och föreslagit slagsmål efter matchen. McGeady skulle då ha svarat att det inte var några problem varefter lagkamraterna fick stopp på det.

Själva matchen började jämnt, CSKA hade återigen problem med skador i truppen då Doumbia var borta på grund av problem med ryggen, Elm hade problem med magen, Cauna fick spela på smärtstillande och klarade bara av en halvlek och Honda som hoppade in istället för honom hade varit skadad och inte spelat på nästan ett halvår. Trots det så presterade CSKA en del farligheter före paus – Tosic, Dzagojev och Vagner Love skapade flera farliga chanser vid Dikans mål, dock inget som kändes hundraprocentigt.

Spartak å andra sidan som gick ut rätt aggressivt hade det svårt att ta sig igenom CSKAs försvar. De röd-vita valde en uppställning med Källström på bänken, istället fick defensive Vukoevic och offensive Carioka chansen tillsammans med de starka kantspelarna McGeady och Jakovlev som gjorde mål förra matchen. På topp var tanken att Movsisyan och Ari skulle ställa till en del beskymmer för CSKAs defensiv. Spartak fick sin första hundraprocentiga chans i slutet av första halvlek vilket också resulterade i mål. McGeady passar till backen Makeev på högerkanten som efter några meter passar tillbaka till McGeady som vid det laget var helt ren vid straffpunkten och lämnade Akinfejev chanslös – 1:0 till Spartak.

CSKA försökte få igång spelet efter paus men istället fick man en rejäl smäll direkt efter att domaren blåst igång andra halvlek. Det var McGeady igen som fick kontroll på bollen vid CSKAs straffområde och gjorde en briljant passning till Ari som fick tillräckligt med utrymme för att styra bollen förbi Akinfejev i mål – 2:0 och tung uppförsbacke för CSKA.

Men det är inte utan anledning CSKA toppar tabellen, en anledning är inställningen och den skulle knappast bli sämre efter ett tvåmålsunderläge i ett derby av denna dignitet. Två minuter efter Spartaks mål fälls Musa i straffområdet och CSKA får en chans att ta sig tillbaka i matchen från 11 meter. Den store ”Spartak-knäckaren” Vagner Love tog tag i bollen efter en del störande moment runtom – bland annat ett byte som drog ut på tiden. Han drog till och missade – Dikan räddade utan att släppa retur.

Nu kändes en CSKA-seger ännu längre bort och Slutskij såg helt förkrossad ut. Armélagets moral verkade för stunden vara körd i botten och Spartak höll i taktpinnen den större delen av andra halvlek. När CSKA försökte få tryck på Spartak resulterade det istället i farliga kontringar för Spartak där både Ari och Waris Majeed (som byttes in istället för skadade Movsisyan) var redo att hugga som kobror för att utöka Spartaks ledning.

I den 73 minuten hände plötsligt någonting. Vagner Love som slet som ett djur fick tag på bollen och gjorde en strålande assist till Musa som slog till på klassiskt Musa-manér. Ett mål som väckte CSKA till liv!

Efter detta ökade anstormningen från CSKA med ofta rätt röriga anfall. Spänningen gick nästan att ta på. I den 92 minuten fick man utdelning för sitt slit inne i Spartaks straffområde – en till straff! Den här gången stegade Dzagojev fram och han verkade vara säkerheten själv när han tryckte in 2:2 på tilläggstid.

Spartakspelarna var nära att lyncha domaren på plats! Rött kort till Carioka och en inspringandes Karpin som var redo att börja veva. De starka känslorna kan trots allt inte ändra på slutresultatet som alltså skrevs till 2:2. Ett resultat som inte är särskilt bra för något av lagen – CSKA tappar två poäng mot Zenit som nu krympt avståndet till fyra poäng med fem matcher kvar att spela. Spartaks matematiska chanser att gå om CSKA och bli bäst i stan är nu helt rökta då de ligger 16 poäng bakom med 5 matcher kvar att spela.

Även fast Zenit närmat sig i och med det oavgjorda resultatet så var det en väldigt positiv Leonid Slutskij vi fick se efter matchen (dock såg han väldigt utmattad ut). Han poängterade att matchen var på väg att sluta väldigt illa för CSKAs del, inte bara resultatmässigt men även på det mentala planet och han tackade laget som räddade matchen med en nästintill omöjlig upphämtning. Det var tyngd i orden när han sa att ”den typen av oavgjorda matcher brukar vara viktigare än många segrar”.

Spartaks målvakt Andrej Dikan var helt förkrossad efter matchen och sa att han säkert skulle ”gråta som en tjej” då det värsta som finns är att tappa en seger mot CSKA i slutskedet av matchen.

Karpin var bitter mot journalisterna efter matchen och skyllde allt på domarna.

Tifon vid matchstart.

Slutskij och Karpin.

Ari och Wernbloom.

Starka känslor…

Vagner Love i kamp med Källström.

Karpin vill ”snacka” med domaren.

Gult kort till Wernbloom.

Oavsett om man håller på Spartak, CSKA eller såg matchen med neutrala ögon så var det helt klart ett derby att minnas!