Olof Lundhs blogg

Sommarens poddar kollar bakåt på svenska triumfer och fiaskon

Dags för mig att ta semester och ta igen mig efter en sommar av två mästerskap och där det ena slutade floppliknande när Pia Sundhage o Co fick vända hem tidigt från Kanada och det andra blev succé när Håkan Ericson o Co för första gången såg till att ett svenskt U21-landslag vann EM. Jag ska försöka logga ut. Helt.

Till skillnad från förra sommaren ville jag dock inte pausa podden utan låta den rulla när folk har tid att lyssna, även om jag är ledig. Samtidigt är det en utmaning att förinspela intervjuer med nyhetsinriktning och där en spelare som man träffar i juni kan vara såld i juli eller en tränare går från glödhet till sparkad på sex veckor.

Därför har jag under sex avsnitt valt att inrikta mig på nostalgi. Helt enkelt lagt fokus på sex stora mästerskap med svenskt deltagande och jag har träffat olika huvudpersoner som varit delaktiga i de svenska lagen som åkt till Västtyskland, Argentina, USA, Portugal, England och Råsunda i hopp om framgång. Det blev en rätt rolig resa i sex steg för mig eftersom jag gillar historia och att kolla bakåt.

Dessutom fick jag möjlighet att fråga exempelvis Andreas Jakobsson om han slutade i landslaget efter presskonferensen med Olof Mellberg dagen efter EM-uttåget 2004 och en massa andra frågor till gamla hjältar och hjältinnor. Det är lite kul att även mästerskap som jag minns och följt på nära håll så finns det saker jag inte känner till.

Får inte heller glömma att det är bra med perspektiv även om man givetvis ska ha blicken riktad framåt. För det kan vara nyttigt att höra hur fotbollen gått både framåt och bakåt på olika plan. Allt från förutsättningarna för kvinnor i landslaget till hur gamla VM-hjältar inte riktigt förstår hur dagens spelare helt kan stänga in sig.

Tog inte lång tid under söndagen förrän den första sura kommentaren kom på Instagram gällande att jag träffade Anette Börjesson från EM 1984 till skillnad mot någon av U21-hjältarna. Det kan man naturligtvis anse, men ofta är det bra att träffa äldre människor som både hunnit och kunnat reflektera över vad de varit med om under karriären.

Nedan är schemat i sommar och ni hittar som vanligt alla nya samt alla 58 tidigare avsnitt av podden ”Lundh” via Fotbollskanalen.se eller iTunes, Acast, Youtube eller så googlar man Lundh och pod och hittar den. Givetvis finns podden på Podcaster och en massa andra alternativ för poddlyssnande och är inte särskilt svårfunnen om man kan navigera en dator och/eller en smartphone.

13 juli ­EM 1984: Anette Börjesson

I dag är Börjesson expert på Radiosporten och ansvarig utgivare för damfotboll.com men 1984 var hon libero och lagkapten när Sverige vann det första historiska EM-guldet mot England i det som var det första officiella mästerskapet. I podden berättar Börjesson om uppladdningen, upplägget, leran på finalarenan i Luton, straffdramatiken och festen efteråt där den svenska pressen deltog. Triumfen gav damfotbollen en rejäl skjuts och Börjesson berättar om hur de kämpat för att få ersättning för missat arbete och att gänget fortfarande håller kontakten och att de inte ser sig som pionjärer.

20 juli ­VM 1974: Staffan Tapper

I dag är den 67-årige Tapper aktiv i Malmö FF med ett projekt som jobbar med klubbens roll i samhället. Men 1974 var Malmö FF:s mittfältare given i Georg ”Åby” Ericsons landslag som åkte till VM i Västtyskland. I podden berättar Tapper om Sveriges VM-äventyr, varför Jan Tomaszewski kunde rädda hans straff och hur han märkte av reaktionerna. Dessutom om det täta umgänget med pressen, där ”Åby” snackade startelva med utsänd reporter, och hur mycket kraft förbundskaptenen lade på VM-låten och att Tapper och Bosse Larsson tjänade extra på att spela i rätt skor. Dessutom har Tapper tydliga åsikter om hur fotbollen både från spelarhåll och klubbhåll måste öppna sig mer.

27 juli EM 2004: ­ Andreas Jakobsson­

I dag jobbar den 42-årige tidigare mittbacken med att sälja konstgräs och tränar sina barn i fotboll. Under EM 2004 i Portugal var han given som mittback och berättar i podden om utspelningen mot Italien, anklagelserna om den uppgjorda matchen och straffdramatiken. Dessutom om presskonferensen med Olof Mellberg, varför han slutade i landslaget och dagens landslagsbackar.

3 augusti ­VM 2003: Frida Östberg

I dag är den förre mittfältaren expert på SVT men till USA reste hon 2003 som en truppspelare. Under VM tog hon startplatsen ganska snabbt och var med hela vägen till den snöpliga förlusten mot Tyskland. I podden förklarar hon att en del av landslagets grund kom från Umeå, att Marika Domanski-Lyfors var perfekt med hårda krav och hur Mia Hamm peppade Sverige inför finalen. Dessutom om de ekonomiska förutsättningarna, att man inte utnyttjade VM-silvret nog och att Östberg kan bli tränare framöver.

10 augusti VM 1978 : Ronnie Hellström

I dag är den gamle målvakten konsult men inför VM-avresan 1978 var han en av världens bästa målvakter som blivit uttagen i världslaget i Västtyskland 1974. I podden berättar han om att det fanns viss mättnad i landslaget, det politiska trycket att bojkotta VM i juntans Argentina och spelarnas tillvaro som är långt från dagens skyddade verkstad. Dessutom förklarar Hellström varför han inte räddade Brasiliens segermål av Zico som blev bortdömt, hur han reste sig från sin största motgång och synen på dagens landslag där Isaksson är nummer ett.

17 augusti EM 1992: Janne Eriksson ­­

I dag är den förre mittbacken anställd på bank som rådgivare till förmögna varav en del är idrottare. Under hemma-EM 1992 så spelade han i IFK Norrköping och skulle ställas mot några av Europas bättre. I podden berättar Eriksson om hörnvarianterna som gav två mål på Råsunda, segerkänslan när Gary Lineker blev utbytt och att dåtidens svenska stjärna Tomas Brolin inte kan jämföras med Zlatan Ibrahimovic. Dessutom om att backspelet i EM gav utlandsflytt, att hemma-EM gav svensk fotboll en rejäl skjuts och om landslagets gamla receptet som fick talangen Nabil Bahoui att få styr på kosten.

 

olof.lundh
Inlägget har 3 kommentarer

Ännu en underbar historia om en generös U21-hjälte, Simon Tibbling

U21-landslagets osannolika resa bara fortsätter. EM-final väntar på tisdag mot Portugal och det efter att man sänkte Danmark med 4-1, och det låter tryggt men ett tag i andra halvlek var det ångest. Fast som vanligt reste sig Håkan Ericsons spelare och inhoppet av Robin Quaison och ”skadan” på Patrik Carlgren ordnade det hela.

 

Det var en ny lagtriumf, det kanske är trist att upprepa just det, men ett Sverige som spelade cyniskt och för att vinna såg till att ordna en svensk triumf. Oerhört imponerande att för första gången sedan 1992 vara i final och det i en värld med ännu hårdare konkurrens. Då var det 32 lag som krigade och Sverige vann grupp före Grekland, Cypern och Israel.

Sedan väntade hemma-bortamöten och Sverige slog ut Holland tack vare bortamål, besegrade Skottland i semifinal efter 0-0 och 1-0. I finalen blev Italien för svårt, italienarna vann hemma med 2-0 och förlorade borta med 1-0 och det blev 2-1 totalt. Backar som Patrik Andersson och Jocke Björklund samt Håkan Mild, Håkan Svensson, Jesper Jansson var del av det svenska manskapet som annars inte var så namnkunnigt.

I dag är det över 50 lag som började kvalspelet för nästan två år sedan och bara sju lag når slutspelet. Väl där har Sverige överlevt en grupp med Italien, Portugal och England, och det säger väl något när bägge finallagen är från samma grupp. John Guidetti gick loss i intervjun efter segern, minst sagt, och det var kul men kanske väl hårt mot Danmark:

 

Fast den goda Guidetti fattade läget och bad om ursäkt efteråt. Det gjorde han rätt i och det är alltid stort att kunna inse att man gått för långt. Sedan var det så att danskarna var rätt nöjda med att få Sverige i semifinal och då är det klart att svenskarna njuter, och jag förstår att Guidetti for i väg men det är alltid smartare att ligga lågt – men det är lätt att vara efterklok.

Vad det här landslaget tagit Sverige med storm? Så häftigt och det blir kul att se fram emot en final i TV4 på tisdag. Sändningen börjar 20:00 och finalen 20:45 och det är en ynnest att få jobba med ett så här härligt landslag som verkligen bjuder till. Även om det är skillnad på U och A borde Erik Hamrén, Lasse Richt och Niklas Bodell se och försöka ta efter.

På onsdag eftermiddag blir det mottagande i Kungsträdgården för U21-landslaget oavsett om det blir EM-guld eller EM-silver. Givetvis rätt att hylla hjältarna för en insats som ger eko och är riktigt, riktigt stor. Sedan går det aldrig att jämföra ett U-mästerskap med svenska framgångar i mästerskap med A-landslag, men det förtar inget av vad Sverige gjort i Tjeckien.

Det är dessutom kul att vittja mejlboxen på sköna historier.Ni känner väl alla till historien om John Guidetti och hur han spelade fotboll med en 8-åring och hans kusiner efter finalen i Champions League för några veckor sedan, väl beskrivet av Cafés Andrev Walden och bekräftat av John Guidetti. Nu fick jag ett härligt mejl om Simon Tibbling.

Man blir glad av sådan här historier, och det är garanterat fler än Tibbling och Guidetti som gör sådant, men det är kul att få ta del av det och visa att trots pengar, berömmelse och annat så finns spelarna kvar på marken. Mycket ligger i vad Guidetti insett, att det kostar honom rätt lite men ger så mycket till andra. Mejlet nedan är kul läsning.

”Hej Olof,

Jag måste få berätta om en osannolik historia, som kanske är ett kännemärke för vårt fantastiska U21-lag och vad det laget representerar. Det gäller Simon Tibbling, vår nye lille hjälte. Jag och min fru är strax utanför Groningen för några månader sedan på en campingplats och bestämmer oss för att åka in till staden.

Vår son ringer och säger då apropå per tfn ”hälsa från oss djurgårdare att den bästa spelaren Simon Tibbling vi hade spelar nu i Groningen”. Jaha… vi åker och tittar på deras stadion i alla fall, tänkte vi.  Vi tar husbilen och stannar på p-platsen. Vi ser spelare klara med sin träning. Vi träffar en säkerhetsvakt som vi pratar med och han frågar om vi inte vill se deras tämligen nybyggda arena (ca 25 000 sittplatser), vilket vi givetvis ville. Inne i arenan ser jag ut över planen och där finns några spelare kvar. Vill ni träffa Simon Tibbling vår bäste spelare? Ja tack, det vore kul!

Min fru ropar ut över gräsmattan ”Simon!” och fram kommer en oerhört trevlig pojke (20 år!) och slutar nästan inte prata med oss och berättar om sin fantastiska fotbollsresa från ungdomsåren till Groningen. Han avslutar med att bjuda in oss till morgondagens match mot Feyenoord samt komma till ”Spielers Room” för press och anhöriga, ”där vi kan snacka om matchen och jag får höra vad ni tyckte. Välkomna!”. Och som sagt, han kände inte oss.

Matchen var bra med lite annorlunda fotboll jämfört med Svedala. Mycket kortpassniing och att i varje läge spela sig ur en situation. Fantasifullt och i publikens smak. Simon var navet i Groningen och han spelar givet i ett större lag så småningom. Ett enormt tryck på läktarna och annorlunda mot vår lunk.

Enligt Simons uppfattning på min direkta fråga om Groningen så svarade han att ”vi är som Elfsborg men en nivå högre och skulle definitivt utmana MFF om vi spelade i allsvenskan. PSV, Ajax och Feyenoord är helt klart bättre än vad övriga lag är i Eredevise” Efter matchen inviterades vi som sagt till Spielers room och där var det mycket ”small talk” med anhöriga och spelarna om matchen. Simon kommer fram till oss efter all fotografering och alla selfies och vi fick gott om tid att prata om matchen.

Till slut säger han när vi tar adjö och tackar honom för hans generositet ”har ni vägarna förbi någon gång så hör av er och vill barnbarnen se en match så fixar jag det givetvis. Kul att ni tyckte matchen var bra och håll på mig och Sverige i sommarens U21-EM!” Sagt alltså av en tjugoåring och redan en populär och berömd kändis, i varje fall i Holland (och nu i Sverige!). som ju inte alls behövt bry sig om oss överhuvudtaget..

 Vilken grej faktiskt! Och vilken annonspelare för dagens ungdom och svensk fotboll! Oerhört fin upplevelse detta,  Ha det gott! Göran”
olof.lundh
Inlägget har 7 kommentarer

Vill ALDRIG att U21-landslagets resa ska ta slut

I kväll drar vi i gång sändningarna från Tjeckien 17:00. Först ut är semifinalen Tyskland- Portugal 18:00 men försnacket inför matchen innehåller mycket inför Sveriges semifinal mot Danmark som drar i gång 21:00. Allt går på TV12 men vill du ÄNNU MER snack och intervjuer så kör TV4-Play via fotbollskanalen.se och där är första månaden gratis eller 99 spänn per månad.

Läs allt om hur ni följer dramatiken här.

Om det ska gå vägen mot Danmark? Ja, det är ingen tvekan om att danskarna har ett gäng spelare som är snäppet vassare totalt sett men vi har sett så många gånger att det inte behöver betyda något. Hade önskat något så är det en offensivare spelare mer på planen i Sverige. Kanske en Sam Larsson eller en Robin Quaison?

Samtidigt är en EM-semifinal något annat, och det är ett jämnt upplägg. Den danska arrogansen finns där alltid och de tror alltid att de är bättre och vassare. Kanske kan man utnyttja det? Gillar att Ekwall kör en Ernst-Hugo i Prag men originalet är något vassare:

Det är något alldeles extra att följa det svenska U21-landslaget. Vändningarna. Dramatiken. Den oförställda glädjen. De många profilerna. U21-landslaget upplever det alla som på något sätt sysslat med idrott drömmer om att vara med om.Vem har inte velat vara Simon Tibbling som vänder en hotande hemresa till en ny fullständig triumf?

Kan tänka mig att det skreks hos den dryga miljon som följde upplösningen (cirka 900 000 på TV12 och närmare 150 000 via TV4-Play). Det finns något i det här landslaget och med glädjen och laget och det är så häftigt att följa. Det är som hämtat från tv-spelens värld med FIFA, NHL eller tidningarna Buster och Rekord-Magasinet eller böckerna om Åshöjden. Allt beroende på när du är född och vad som gällde då.

Ett gäng spelare som blivit kompisar och som överträffat sig själva gång på gång på gång. Trots att de ställts mot världsmästare från Frankrike, stjärnor från serie A och Premier League och ett gäng äss från talangfabriken Portugal. Skador, utvisningar, avstängningar, stökigheter mellan förbundskapten och några spelare.

Det går inte att upprepa tillräckligt många gånger hur förbannat svårt det är att ens nå ett U21-EM. Sju lag går dit och det är över 50 av Uefa:s länder som kvalar under 18 månader och sedan möts de 14 bästa i playoff. Väl i slutspelet finns det bara två grupper, bägge getingbon, och att då hamnar med England, Italien och Portugal är getingbo extra allt.

Sedan är det väl lätt att dras med i att U21-landslaget ska gå rakt in i A-landslaget. Klivet upp är tyvärr större än vad man kan tro, och det blir allvar på ett helt annat sätt. Skrev en krönika i ämnet häromveckan och även om jag fattar lockelsen med att se U21 hos Hamrén så är det en annan sak och helt annat tryck i A-landslaget.

Det är något man med lätthet kan skjuta på framtiden och U21-landslagets magiska saga lever än och man vill inte att den ska ta slut, framför allt inte i kväll, men knappt ens efter en final. Det är så roligt att följa dem att man bara vill att det ska fortsätta och fortsätta, så är det med de flesta sagor, och vi hoppas att verkligheten dröjer till onsdag.

olof.lundh
0 kommentarer

Tänk att ”Åbys” grabb skulle försätta landet extas

Tänk att Georg ”Åby” Ericsons son Håkan Ericson skulle försätta landet i fotbollstrans? Inser att få av dagens unga vet vem Sveriges förbundskapten från VM 1974 och VM 1978 är, men han låg bakom att landslaget med Ralf Edström, Ronnie Hellström o Co blev femma i Västtyskland vilket ansågs stort på den tiden.

Inte nog med det, ”Åby” var även delaktig i VM-låten ”Vi är svenska grabbar” och var med och klinkade på pianot och även om landet inte försattes i trans på det sättet så var både förbundskaptenen och spelarna stora under min uppväxt på 70-talet. Alla kunde den låten och om jag inte minns fel spelade ”Åby” den i ”Hylands Hörna” som ALLA såg.

Georg ”Åby” Ericson hade en lång och framgångsrik karriär som både spelare och tränare i IFK Norrköping innan han blev förbundskapten så bara den bördan måste ha varit tuff att bära för Håkan Ericson när han gick in på samma bana. Lägger man till att ”Åby” under tiden efter jobbet som förbundskapten mest var känd för sitt gnäll så krävs det ingen psykologexamen för att lista ut att det varit en börda att vara hans son och vara tränare.

Håkan Ericson har inte heller alltid gjort det lätt för sig när han varit öppen och och ärlig om spelare och vad de presterat och varför de inte är med, och inte alltid haft samma version som spelarna. Kanske lite ”old school”, och kanske inte alltid rätt väg i ett mer jag-orienterat samhälle. Samtidigt har han tagit Sverige till playoff mot Italien inför U21-EM 2013 och är nu till EM-semifinal 2015.

Resultaten får styra och sedan kan folk alltid säga att han basar över en fantastisk årskull, men det är en samling starka individer som han fått att tro på det omöjliga gång på gång och agera som ett lag. Det är onekligen en stark insats som ledare att få Sverige att nå så långt. Det kan ingen ta i från Håkan Ericson som det blåst kring mer än en gång i karriären.

Inte heller alltid övertygad om Ericsons coachande, som satsningen på en matchotränad Branimir Hrgota senast eller om Joseph Baffo är ett bättre alternativ än Filip Helander eller att bytena dröjde så länge mot England. Ericson har gått runt på få spelare och verkar inte riktigt lita på spelare som kom in i truppen med god form och mycket matcher bakom sig, men nu är det Ericson som står där som en vinnare.

Undrar om inte pappa ”Åby” ler i himlen? Även om han inte framstod som den berömmande typen så hade han säkert insett det storartade i att Sverige är med bland de fyra bästa U21-landslagen i Europa. För det blev ännu en rysare signerat Sveriges U21-landslag när man stod för en bragdartad insats och fixade 1-1 mot Portugal och tog sig vidare till EM-semifinal mot Danmark på lördag kväll.

Det borde nästan inte gå att överleva en grupp med England, Italien och Portugal för ett svenskt U21-landslag, men det här landslaget har gång på gång struntat i oddsen. Det går inte nog att poängtera hur svårt det är att ens ta sig till slutspelet i Tjeckien. Blott sju av Uefa:s 52 sugna länder tråcklar sig fram dit, och Sverige skickade ut de regerande U20-världsmästarna i form av Frankrike på vägen.

Ovanpå EM-semifinalen är U21-landslaget klart för OS i Rio de Janeiro. Då blir det dock en hel del av dagens spelare som inte kan vara med, då gäller andra regler och åldersgränsen går vid att man tidigast får vara född 1 januari 1993 mot 1 januari 1992 för U21-EM, plus att man får ta med tre överåriga spelarna. Lite trist men resten av världen kör med de reglerna och då får Uefa böja sig för det.

Zlatan Ibrahimovic har öppnat för spel i OS, och det är en möjlighet men det är ett EM-slutspel i Frankrike samma sommar. Samtidigt är det angenäma problem för förbundet att behöva brottas med. Värre är det för allsvenskan i fotboll som får svårt att få ihop spelprogrammet under 2016 om Sverige både är med i OS och i EM.

Något dagens svenska hjältar med Simon Tibbling i spetsen inte behöver bry sig om. De kan se fram emot Prag och en match mot Danmark lördag kväll och 90 minuter från en EM-final. Klart att de kan fixa det, men förbundskapten Håkan Ericson går runt på väldigt få spelare och frågan är hur slitna de är i det här läget? Det är extremt lite tid mellan matcherna.

Under onsdagen fick man hjälp av Italien som ganska snabbt dödade sin match mot England och därmed var både Portugal och Sverige vidare vid ett kryss. Efter de två snabba italienska målen dog intensiteten i den svenska matchen och efter paus var det rätt länge ställningskrig. Hur medvetet det var? Ja, det går givetvis att diskutera.

Samtidigt är det svårt att kritisera två lag för att de inte tog sådana risker när skillnaden mellan ett kryss och en förlust var så stor. Om antingen Sverige eller Portugal förlorat så hade man inte fått något i och med att England fallit samman. Jag kan inte se hur ett italienskt landslag skulle ha uppträtt annorlunda.

Visst kan jag förstå att Italien är besviket över att portugiser och svenskar spelade på resultatet på slutet, men ilskan borde mest riktas mot det egna landslaget som hade alla möjligheter att besegra Sverige när man spelade med elva mot tio i nästan en timme och dessutom ledde med 1-0. Man kunde även ha slagit Portugal men fick inte till det.

Erik Hamrén har funnits på läktaren i Tjeckien och det måste ha varit rätt härligt att se så många spelare kliva fram. Även om han haft uppe en hel del spelare i A-landslaget så sätter detta trots allt tryck på en del av de givna. Framför allt vill jag se Oscar Lewicki i A-landslaget. En sådan spelare har inte Sverige haft sedan Tobias Linderoths dagar.

Men det finns naturligtvis fler än Lewicki som klivit fram och det blir tufft för Hamrén att välja när han ska mönstra truppen till ödesmatcherna mot Ryssland i Moskva och ÖsterrikeFriends Arena i september. U21-framgångarna har inte gjort det lättare för förbundskaptenen, men han tar säkert det extra funderandet.

olof.lundh
Inlägget har 10 kommentarer

ALLA möjliga scenarier i U21-EM och norrmännen är galna

Norrmännens motsvarighet till SVT, det vill säga NRK, har gått ”bananas” för att jag kom med det föga kontroversiella uttalandet att Fifa riggat lottningen i VM i Kanada. Det är ju asfalterat fram till finalen i Vancouver för Norge, men det är inte för Norges skull som Fifa såg till att de bästa lagen hamnade på andra halvan.

Här nedan är programmet som NRK gick i gång på:

Fakta är att Fifa faktiskt struntade i att seeda Sverige för Brasiliens skull trots att Pia Sundhages landslag var rankat högre på världsrankningen. Fakta är att man såg till att Tyskland, USA och Frankrike som var rankade som topp tre i världen ändå placerades i grupper där man skulle mötas på samma halva.

Värdnationen Kanada som var rankat åtta i september och nia i december fick som värdnation en enkel lottning och slapp att få någon av de bästa lagen i kvartsfinal, de får möta vinnaren utav två grupptvåor, i det här fallet Norge och England. Jag tror att man måste ha skygglappar om man inte ska se att hela upplägget kring lottningen var riggat.

Vet givetvis att norrmän alltid hetsar upp sig om någon svensk säger något som kan tolkas som negativt. Fast det är bara att gratulera Norge till en enkel väg till VM-finalen. Det är knappast deras fel, det är inte så att jag anklagar dem för att likt Qatar och Ryssland ha köpt sig fördelar med oljepengar även om man hade haft råd.

Sverige hade egentligen ett okej upplägg, även om det givetvis hade varit bättre att ha varit seedat, men som grupptvåa bakom USA så borde man likt Australien haft möjligheten att slå ut Brasilien och sedan även Japan i kvartsfinal. Fast det visade sig att Sundhages gäng var för dåligt och ingen riggning kunde ändra på det.

Så min kritik mot Fifa handlar inte om att Sverige kunde fått det lättare, utan snarare att det är illa att Tyskland och Frankrike stöter på varandra i VM-kvartsfinal och det troliga är att USA är semifinalmotståndare till vinnaren av den kvartsfinalen. Det vill säga enbart ett av världens tre bäst rankade lag når final.

****

Rade Prica är en spelare jag länge velat intervjua i podden, och jag är glad att det gick att få till. För att få höra om hans äventyr under 13 år i utlandet och där det handlat om många triumfer men även motgångar som en miss i en träningsmatch på försäsongen för Sunderland innebar att Roy Keane inte ville se honom längre.

Dessutom berättar han om åren i Israel, hur han ångrade sig efter att ha skrivit på för Hansa Rostock, varför det inte blivit mer spel i landslaget trots att förbundskapten Erik Hamrén köpt honom både till Ålborg och Rosenborg. Naturligtvis pratar vi lite om det historiska att Rade Prica precis som Zlatan Ibrahimovic är en av få spelare som vunnit ligan i fyra länder.

Här finns podden med Rade Prica och det går att lyssna på den i iTunes, Acast eller via Youtube. Den kontraktslöse anfallaren drömmer om att fortsätta utomlands men stänger inte dörren till allsvenskan. För tillfället bor han i Lomma och det är inom nära räckhåll för både Malmö FF och Helsingborgs IF. Återstår att se var Prica tar vägen.

Ni hittar som vanligt alla 56 avsnitt av podden ”Lundh” via Fotbollskanalen.se eller iTunes, Acast, Youtube eller så googlar man Lundh och pod och hittar den. Givetvis finns den på Podcaster och en massa andra alternativ för poddlyssnande och är inte särskilt svårfunnen om man kan navigera en dator och/eller en smartphone.

****

Min personliga statistikguru Carl-Johan Eelde har gått igenom alla tänkbara scenarier inför upplösningen av Sveriges grupp i U21-EM. Håkan Ericsons mannar ska helst vinna mot Portugal, annars måste man förlita sig på att Italien vinner mot England. Ett kryss innebär att Sverige är klart för playoff om en OS-plats.

Klicka på bilden så kan ni ännu tydligare studera vad som sker vid olika resultat. Något att klippa ut och spara inför onsdagens matcher som ni ser i TV12 och TV4-Sport samt givetvis på fotbollskanalen.se om ni skaffar Play-abonnemang. Den första månaden är gratis och en månad kostar 99 kronor. Det är inte så blodigt.

U21-EM

olof.lundh
Inlägget har 2 kommentarer

”Ordkriget” från min synvinkel

U21-landslagets Sam Larsson är måndagens poddgäst i #Lundh. Gillar att han inte vill vara en ”Klysch-Svenne” – hans uttryck – utan istället säger vad han tycker och tänker. Om svensk fotboll, om Blåvitt, om holländska ligans status, om att han borde spela i U21-landslaget och att han ser sig i en svensk EM-trupp nästa sommar.

Ni hittar som vanligt alla 55 avsnitt av podden ”Lundh” via Fotbollskanalen.se eller iTunes, Acast, Youtube eller så googlar man Lundh och pod och hittar den. Givetvis finns den på Podcaster och en massa andra alternativ för poddlyssnande och är inte särskilt svårfunnen om man kan navigera en dator och/eller en smartphone.

***

VM i Kanada rullar vidare i kväll 22:00 med Thailand-Tyskland i TV4 och Elfenbenskusten-Norge i TV12 och bägge matcherna går att se på fotbollskanalen.se via Play-abonnemang. Därefter följer gruppen med Kina-Nya Zeeland (TV12) och Holland Kanada (TV4) 01:30. Då utkristalliserar sig två av grupperna.

Sveriges ödesmatch mot Australien är natten till onsdag, med avspark 02:00 då även USA-Nigeria spelas, och det är en viss svensk fördel att kunna spela på att grupperna A och B är klara samt att även gruppen med Schweiz-Kamerun och Ecuador-Japan är färdigspelad då. Om man tänker på vad som krävs.

Samtidigt är det troligt att en svensk räddningsplanka för att kunna gå vidare som en av fyra grupptreor finns i en grupp som först spelas klart natten till torsdag. Det handlar om Sydkorea-Spanien och Costa Rica-Brasilien som helst ska sluta med att både spanjorskor och brassor vinner sina matcher.

Självklart är det bäst om Sverige slår Australien och på det sättet fixar avancemanget till åttondelen på egen hand. Ska man se på hur Lisa de Vanna o Co hanterade Nigeria så blir det tufft för svenskorna, men å andra sidan var Sverige bättre mot USA än vad australiensiskorna var, så det lär bli en jämn match och något som blir spännande att följa.

Inte bara en plats i VM-åttondelen står på spel för Sverige utan även en plats i OS i Rio nästa sommar. Så det finns enormt mycket att spela för när landslaget kliver ut till matchen natten till onsdag. Kan det lossna för Lotta Schelin då? Sveriges superstjärna har varit blek hittills men det finns mycket i henne och det är bara att hoppas att det tittar fram då.

***

Om ni missat att jag och Erik Hamrén hamnat i ”ordkrig” och ”ordväxling” efter Sverige-Montenegro 3-1 så finns här en recap i Expressen och i Aftonbladet, och i dagens Sportbladet säger förbundskaptenen att man inte sett honom bråka om det klassas som just ett bråk. Bråk är kanske att ta i men jag fattar mediadramaturgin.

Vad hände då? Var det en korkad fråga? Kan man jämföra mina barn och hur de lyder mig med hur Zlatan o Co fullföljer instruktioner och det man tränat på inför en match? Tänkte ge min syn, och även om jag uppdaterat min Twitter och min Instagram om det hela så har inte fotbollskanalen.se fram till det här inlägget skrivit en rad om det hela.

Efter matchen så var det presskonferens med Erik Hamrén som inleddes med att SvFF:s kommunikationschef Niklas Bodell bad förbundskaptenen att ge sin syn på matchen. Då sa Hamrén bland annat att den första halvtimmen inte var bra från Sveriges sida för att spelarna inte gjorde vad Hamrén hade sagt, som man kommit överens om och som man hade tränat på inför EM-kvalet mot Montenegro.

Jag väntade på min tur att ställa en fråga, tror det var Expressens Daniel Kristoffersson som ställde första frågan om valet mellan Alexander Milosevic och Jonas Olsson. Hamrén ville inte gå in på detaljer och han verkar inte uppskatta frågan, men jag tänkte inte på att han verkade i obalans på något vis.

Sedan frågade jag Hamrén något i stil med: ”Vad beror det på att ni inte gör det ni pratat om i en halvtimme och att Montenegro är något vassare?” Kan onekligen säga att jag blev lite överraskad över det irriterade svaret, och att Hamrén tog mina barn som exempel för det är absolut korrekt att de inte alltid gör som jag vill.

Då måste man också kunna svara tillbaka. Vi som journalister kan inte bara ta den typen av avfärdande, som dessutom är felaktigt, utan måste ge annan syn. Om man skulle tystna bara för att Hamrén ilsknar till och en del på sociala medier skriver negativt om min fråga eller om jag twittrat och instagrammat om det hela så vore det sorgligt.

Så här ser jag på det hela:

§ Anser att frågan är relevant efter en halvtimme där spelet hackade betänkligt. Det var en öppen fråga där förbundskapten Hamrén fick alla möjligheter att kunna förklara varför det inte gick som tänkt. Motstånd? Ny backlinje? Svårt kalenderläge på matchen när spelarna bara vill på semester? Det finns säkert många förklaringar.

§ Det finns inga dumma frågor, brukar det heta. Det är inte helt sant, men det här är ingen dum fråga utan jag följde upp vad han själv tagit upp tidigare och det fanns en direkt koppling till fotbollen och spelet. Dessutom är det inte förbundskaptenens jobb att ge sin syn på frågorna. Att det skulle vara den märkligaste frågan han någonsin fått faller på sin egen orimlighet.

§ Erik Hamrén reagerar ofta starkt på mina frågor, bland annat i Marseille i november som jag då skrev en krönika om. Naturligtvis inte bra att ha hamnat i det, men när jag tittar tillbaka kan jag inte förstå det. Okej om jag frågat om hans privatliv eller snokat på något sätt, men nu handlar det om fotbollsfrågor och det måste en förbundskapten kunna hantera.

§ Kan man jämföra barn med vuxna och professionella spelare? Självklart inte. Det är att underkänna sitt ledarskap att dra den parallellen, för det är två vitt skilda saker vilket Hamrén givetvis vet. Han försökte skämta och trycka till mig på samma gång. Han kanske vinner en del fans på det, men för mig är det han som tappar för att han inte klarar av en enkel fråga.

Naturligtvis är fotboll en komplex sport med motståndare som gör allt för att stoppa en, men det handlade om att man inte gjorde vad man både betonat och tränat på, och Hamrén talade om att ta löpningar och att man spelade bollen till felvända spelare. Trots allt hade Sverige precis före avspark fått ett lyft av att Ryssland förlorat.

Det viktigaste är resultatet i matchen och där fixade Sverige tre poäng. EM-slutspelet kom betydligt närmare och det ser ljust ut. I det perspektivet förstår jag ännu mindre av Hamréns reaktion. Det är inte mitt problem, för jag är där för att ställa frågor och om de är bra eller dåliga går att diskutera men jag ställer i varje fall frågor för att tittare och läsare ska få svar.

Nej, jag är inte ute efter Erik Hamrén.Däremot ser jag det som min skyldighet att ställa frågor och då ofta av en karaktär som fokuserar på det som inte fungerar. Jag är inte ensam, och även Simon Bank fick sig en vinge av Hamrén under gårdagens presskonferen. Det är tråkigt att det är så, men det kan inte få oss att sluta ställa frågor till honom, för det är många som undrar.

Varför han reagerar som han gör på mina och en del andras frågor ligger hos honom. Det är taggarna utåt och jag har varit med tillräckligt länge och har givetvis ingångar nog i landslaget för att veta att inte alla förstår förbundskaptenens besatthet av vad som sägs och skrivs om honom i medierna, och så har det varit i många, många år.

Det hela förstärks av att lagkaptenen Zlatan Ibrahimovic inte heller gillar medier och gör som han vill och ingen vågar ifrågasätta det. Under gårdagen skippade Sveriges lagkapten återigen att gå till Kanal 5:s studio trots att rättighetsinnehavaren indirekt betalat mycket för det hela till SvFF via Uefa.

Jag är inte inblandad och kan skita i det att en konkurrent inte får Zlatan till studion, men det är ett tecken på läget. Dessutom är det trist för alla tv-tittare och fans att inte få höra tvåmålsskytten berätta om matchen, målen och vägen fram till EM. Visst, han stannade och svarade på fem, sex frågor under 1 minut och 51 sekunder strax före midnatt.

Lägg till att landslagets chef Lasse Richt inte heller är förtjust i kritiska medier och det är inte svårt att se hur alla runt om Hamrén eldar på varandra om vilka djävla idioter det är som ställer frågorna. De glömmer att det är en väg till många av landslagets fans, och som indirekt finansierar en stor del av SvFF:s verksamhet.

Jag har själv varit med på flera möten med förbundet för att försöka få det att fungera bättre, men det hjälper inte. Det är som om det inte finns någon förståelse kring hur man ska jobba mot media och framför allt hur media fungerar. Utan att den förståelsen finns så lär inte klimatet bli mycket bättre, men det hjälper inte att vi slutar ställa frågor.

***

Min statistikguru Carl-Johan Eelde har gått loss på EM-kvalet som ser ut som följer:

NÄSTA omgång är Ryssland-Sverige. OM Sverige vinner:

Sverige 7m 15p, 9p kvar => kan nå 24p
Ryssland 7m 8p, 9p kvar => kan nå 17p

Kommentar: Då blir Sverige klart för EM om Ryssland tar full pott under hösten och att Sverige slår antingen Moldavien (hemma) eller Liechtenstein (borta). Men samtidigt så gäller det att Sverige har 7 poängs försprång, och inbördes möten gäller. Så det räcker inte med 3+3+1 poäng för Ryssland sista 3 omgångarna (om Sverige skulle floppa med 3 raka förluster). Rysslands 3 sista matcher är “ganska enkla”.

Sverige blir EM-klart efter speldagen 8 sept om ANTINGEN Sverige vinner (mot Österrike) ELLER att Ryssland kryssar borta mot Liechtenstein. Sverige KAN bli 100% EM-klart 8 september. Sverige ska INTE kunna missa EM om vi slår Ryssland 5 september.

OM Sverige kryssar:
Sverige 7m 13p, 9p kvar => kan nå 22p
Ryssland 7m 9p, 9p kvar => kan nå 18p

Kommentar: Med tanke på att vi har kvar Moldavien och Liechtenstein, där vi borde ta 6p, så når vi 19p, och då har vi råd att förlora hemma mot Österrike. Ryssland kan nå 18p vid full pott. Kontentan: Vägen står väldigt öppen till EM även vid kryss mot Ryssland i september.

OM Sverige förlorar:
Sverige 7m 12p, 9p kvar => kan nå 21p
Ryssland 7m 11p, 9p kvar => kan nå 20p

Kommentar: Dagens 4p försprång minskas till 1p. Ryssland har ett lättare återstående program. Här riskerar vi att bli trea, speciellt med tanke på att vi har kvar Österrike hemma. Men å andra sidan: bästa grupptrean går till EM. Resterande treorna får kvala vidare till EM så det är ju inte helt kört där. Vi har 7p ner till plats 4, och jag kan inte ser hur Sverige ska kunna missa “playoff”-platsen.

Känns lite väl tidigt att börja kolla på tabellen för grupptreorna, men den ser ut så här nu:

Ungerns grupp blir nog en stark utmanare om bästa grupptrean, men Sverige kan säkert bli bästa grupptrean som ett “worst case”-scenario ifall Ryssland går superstarkt i höst.

 

olof.lundh
Inlägget har 18 kommentarer

Synd att Sundhage inte lyssnade på Hanna Marklund

Efter den svenska VM-premiären mot Nigeria som slutade med 3-3 är det rätt uppenbart att Pia Sundhages landslag har problem, om inte 99 så i varje fall några stycken: kramp, inställning, inte koll på uppgiften och så vidare. Inte minst är det problem försvarsmässigt och det blev ånyo uppenbart i Winnipeg sent i måndags kväll där landslaget blev straffat på ett sätt som vi sett tidigare.

Om vi bara tittar på landskamperna de två senaste spelåren så får vi en rätt tydlig bild:

2014: Frankrike-Sverige 3-0, Sverige-Danmark 2-0, Sverige-USA 1-0, Japan-Sverige 2-1, Island-Sverige 2-1, Nordirland-Sverige 0-4, Sverige-Nordirland 3-0, Skottland-Sverige 1-3, Färöarna-Sverige 0-5, England-Sverige 4-0, Sverige-Bosnien 3-0, Sverige-Skottland 2-0, Sverige-Tyskland 1-2, Kanada-Sverige 1-0, Kanada-Sverige 1-1. Totalt: 15 matcher, åtta segrar, ett kryss och sex förluster. Målskillnad: 27-16.

2015: Norge-Sverige 2-3, Finland-Sverige 0-3, Tyskland-Sverige 2-4, Sverige-Brasilien 0-2, Sverige-Kina 3-0, Sverige-Tyskland 1-2, Sverige-Schweiz 1-3, Sverige-Danmark 3-3, Sverige-Holland 2-1, Sverige-Nigeria 3-3. Totalt: tio matcher, fem segrar, två kryss, tre förluster. Målskillnad: 23-18.

Visst, man har en del imponerande segrar mot USA, Tyskland och Norge men har också gått på en del rejäla smällar mot Frankrike, England, Schweiz och Brasilien. Lägg till att en hel del av den positiva målskillnaden 2014 byggs upp mot landslag som är långt i från att vara med i ett VM-slutspel.

Våren har ju varit hemsk där Sverige släppt in 18 mål på tio matcher och det bygger man inga medaljlag av. Försvarsspelet var problemet redan tidigt under Pia Sundhages tid och hon betonade anfallsspelet och sa att det var det hon kunde och ville utveckla.Därav byte av spelsystemet efter EM 2013.

När anfallsspelet funkar kan Sverige göra sig gällande men när det krånglar och det strular med försvarsspelet – som givetvis inte bara hänger på backlinje och målvakt – då kan det lätt rassla till och det sprider sig en otrygghet i hela laget. Det var uppenbart mot Nigeria att tryggheten saknas och det spred sig.

Min kollega Hanna Marklund var redan direkt efter EM 2013 inne på att Pia Sundhage borde ta in någon resurs som kunde hjälpa henne att jobba med ett bättre försvarsspel, men förbundskaptenen var då helt inriktad på att utveckla anfallsspelet…vilket så här i efterhand framstår som olyckligt och har gett henne en uppförsbacke, men värt att se igenom klippet nedan:

Det är lätt att fastna på att Pia Sundhage istället tog in Mia Törnblom som en inspiratör, och som blev minst sagt ifrågasatt och en nyttig lektion även för mig. I dag är Törnblom med landslaget i Kanada och om hon ska få fart på spelarna i tid till USA-matchen får hon jobba, men om det hjälper mot kramp, dålig organisation i försvaret, formfall och skador återstår att se.

Läser en intervju med Pia Sundhage i New York Times och det framstår inte som att hon har längre planer med det svenska landslaget. Fick redan i april intrycket att förbundskaptenen tappat geisten och läser rapporter från utsända i Kanada att det verkar vara fallet. Bara spelarna inte känner av det.

Vore trist om det hela slutade med att landslaget var hemma före midsommar, men det borde finnas mer att hämta i laget, eller? Även om det inte bara är Pia Sundhages ansvar, det är en mer komplex process än bara ett VM, så blir eftermälet inte så roligt om det tar slut redan i gruppspelet. Så det är bara in och åstadkomma storverk mot USA och Australien.

***

Glad för Jonas Olssons skull att han både fick en chans att spela i landslaget igen och verkat ha tagit den inför söndagens match mot Montenegro. Även om matchen mot Norge var en relativt stillsam och händelsefattig match så fick spelarna och Hamrén känna in det tillräckligt för att det ska bli tre poäng i EM-kvalet.

***

Efter den svaga VM-premiären mot Nigeria slås jag av att bevakningen i den skrivande pressen är rätt snäll. Om exempelvis Zlatan Ibrahimovic gjort en lika svag match som Lotta Schelin hade det skrivits annorlunda…och att bägge kvällstidningarna gav henne godkänt förvånar mig.

Även om hon behöver mer och bättre service för att kunna uträtta något måste vi ha högre krav på en av Sveriges få världsstjärnor. Det hon uträttade mot Nigeria var inte godkänt. Visst, stora delar av laget fallerade, men det är då en så erfaren och etablerad spelare måste kliva in och ta ansvar och göra skillnad.

***

Uppgifterna från Italien är samstämmiga och rätt detaljerade, men ändå förvånar det mig att Zlatan Ibrahimovic ska ha gett klartecken till att återvända till Milan. En klubb som inte ens spelar i Europa kommande säsong. Är det så att den snart 34-årige anfallaren ser att tre år till i serie A är rätt väg? Det är minst sagt överraskande.

Att det skar sig med Paris SG efter hans utbrott mot Frankrike är kanske inte så konstigt. Klubben har hög profil och är en del av det lilla emiratet Qatars väg in i Frankrike och då är det inget plus när alla från statsministern och neråt vill att den största PSG-stjärnan ska be om ursäkt för vad han sade efter ligamatchen mot Bordeuax.

Om PSG köper ut Zlatan så är det klart att han kan gå ner i lön i utbyte mot ett längre kontrakt i Milan, och det kanske även gör det lättare att förnya skokontraktet med Nike om han spelar i Europa till 2018. Samtidigt är det ett rejält kliv ner och det krävs mycket för att Milan ska kunna utmana i Europa-eliten igen.

***

Måndagens podd var med Sofia Jakobsson som är med landslaget i Kanada. Anfallaren slog igenom på allvar i allsvenskan 2011 och värvades till Ryssland och Rossijanka. Efter några tuffa år med många klubbyten har hon hittat rätt i Montpellier, och tror på att VM kan vara där hon tar ytterligare kliv.

HÄR HITTAR DU PODDEN.  Här nedan är rubrikerna:

Jakobsson om Sundhages skifte av spelsystem: ”En chock för oss spelare”

Jakobsson har förtroende för Sundhage: ”Många nya idéer – hon inspirerar väldigt mycket”

Jakobsson vill inte vara på kanten: ”Skulle sätta mig själv som forward”

Sofia Jakobsson om sina styrkor: ”Jag är väl ingen Ronaldinho – mer en löpare”

Jakobsson hoppas damfotbollen närmar sig herrarna: ”En dröm vi alla har”

 Även gjort podd med Behrang Safari som talade om allt från anklagelserna mot honom om att ha filmat mot Liverpool till hur chockade de flesta blev när han valde att nobba landslaget. Vänsterbacken går starkt i Basel som oftast spelar i Champions League och även om han saknar spel för Sverige så är dörren stängd.

HÄR HITTAR DU PODDEN. Här är några rubriker:

Safari om tuffa tiden i Anderlecht: ”Fick dyka upp varje dag med ett leende och kämpa på”
Safari utskälld av tränaren i paus i proffskarriärens början: ”Vad fan gör du i den här klubben”
Safari har en klubb i Sverige: ”Prioriterar Malmö FF när jag flyttar hem”
Safari om Liverpool-bråket: ”Fick hans finger rakt i ögat – men trodde inte han skulle få rött”
Safari hade högläsning för laget när han massbombades på sociala medier efter Liverpool-matchen: ”Alla skrattade” (Tid i råmaterialet: 29:15) 
Ni hittar som vanligt alla 54 avsnitt av podden ”Lundh” via Fotbollskanalen.se eller iTunes, Acast, Youtube eller så googlar man Lundh och pod och hittar den. Givetvis finns den på Podcaster och en massa andra alternativ för poddlyssnande och är inte särskilt svårfunnen om man kan navigera en dator och/eller en smartphone.
olof.lundh
Inlägget har 10 kommentarer

Medalj ett måste för att Sundhage ska vara succé

Dags för VM 2015 i Kanada och för första gången är det 24 nationer som gör upp om VM-guldet. Under en månad väntar 36 gruppspelsmatcher, åtta åttondelar, fyra kvartsfinaler, två semifinaler och därefter en bronsmatch och en final. I min värld är Frankrike landet som lyfter bucklan, men även USA finns med som en trolig vinnare.

Dock hamnar troligen länderna på samma sida av slutspelsträdet och lär inte mötas i finalen om man nu som jag tror på gruppsegrar för dem. Faktum är att även Tyskland hamnar på den sidan av slutspelsträdet om man vinner sin grupp före Norge, Elfenbenskusten och Thailand. Så det är inte dumt att hamna på andra halvan.

Sverige går in i VM först på måndag då Nigeria väntar. Ett motstånd som är det sämsta i en tuff grupp där USA och Australien också är med och tampas om att gå vidare. Abby Wambach o Co blir nog för svåra för Pia Sundhages landslag men man bör kunna fixa en andraplats i gruppen vilket ger tufft motstånd i Brasilien men en lättare halva om man siktar på medalj.

Efter att ha tagit USA till två OS-guld och ett VM-silver och sedan flyttat hem och coachat Sverige till EM-semifinal och brons i hemma-EM är det på ett sätt examen för Pia Sundhage. Rekryterade SvFF en av världens bästa tränare? Eller var det så att förutsättningarna i form av både spelarmaterial och tid med landslaget gjorde henne framgångsrik i USA?

Onekligen har uppladdningen inför VM varit stökig med skador, skiftat spelsystem, bråk med de allsvenska klubbarna, formfall på en del spelare och alldeles för få nya alternativ som klivit fram. Ändå är det så att Sundhage själv lagt upp ribban högt och det är då givetvis rätt att ställa höga krav på ett svenskt landslag som åker till VM.

En fördel att Sundhage tvingats överge sin tanke om ett utvecklat spel till förmån för ett enklare och rakare spel är att det kan göra att Sverige går längre i turneringen. Fast det hänger oerhört mycket på Hedvig Lindahl i målet och att Nilla Fischer inte uppträder så bekvämt som under vårens landskamper och får styr på försvarsspelet.

Då kan Sverige göra ett VM liknande 2011 där man tog brons. Annars finns det risken att det blir som 2007 även om man kanske tar sig vidare från gruppen men kanske åker direkt mot antingen Brasilien eller Tyskland som grupptrea. Ovisst är det och det är rätt klart att Sverige tappar när konkurrensen ökar och tillväxten haltar, men i VM besitter man en del världsstjärnor.

Har tippat VM från starten i natt mellan hemmanationen Kanada och Kina och hela vägen fram till finalen i Vancouver söndag 5 juli:

GRUPPSPELET
M# Grupp
1 A Kanada 2 - 0 Kina
2 A Nya Zeeland 0 - 3 Holland
3 A Kanada 2 - 0 Nya Zeeland
4 A Kina 1 - 3 Holland
5 A Kina 1 - 0 Nya Zeeland
6 A Holland 1 - 2 Kanada
7 B Tyskland 4 - 1 Elfenbenskusten
8 B Norge 6 - 0 Thailand
9 B Tyskland 2 - 0 Norge
10 B Elfenbenskusten 3 - 0 Thailand
11 B Thailand 0 - 7 Tyskland
12 B Elfenbenskusten 1 - 4 Norge
13 C Japan 1 - 0 Schweiz
14 C Kamerun 2 - 1 Ecuador
15 C Japan 3 - 1 Kamerun
16 C Schweiz 2 - 0 Ecuador
17 C Schweiz 1 - 0 Kamerun
18 C Ecuador 0 - 2 Japan
19 D USA 3 - 0 Australien
20 D Sverige 1 - 0 Nigeria
21 D USA 2 - 1 Sverige
22 D Australien 2 - 1 Nigeria
23 D Nigeria 0 - 3 USA
24 D Australien 1 - 3 Sverige
25 E Brasilien 2 - 0 Sydkorea
26 E Spanien 3 - 0 Costa Rica
27 E Brasilien 2 - 1 Spanien
28 E Sydkorea 2 - 0 Costa Rica
29 E Sydkorea 1 - 4 Spanien
30 E Costa Rica 0 - 5 Brasilien
31 F Frankrike 3 - 1 England
32 F Colombia 2 - 1 Mexiko
33 F Frankrike 4 - 0 Colombia
34 F England 2 - 0 Mexiko
35 F Mexiko 1 - 3 Frankrike
36 F England 2 - 0 Colombia

Då slutar grupperna på följande vis:

A 1. Kanada 2. Holland 3. Kina 4. Nya Zeeland

Kommentar: Hemmanationen tar gruppen påhejad av en entusiastisk publik, och man har tillräcklig kvalitet. Holländskorna tar andraplatsen framför Kina som verkligen tappat. Nya Zeeland är här för att se och lära.

B 1. Tyskland 2. Norge 3. Elfenbenskusten 4. Thailand

Kommentar: Tyskorna får ett visst motstånd av Norge och lagen möttes ju i EM-finalen för två år sedan. De andra två lagen har inget att sätta emot mot det europeiska motståndet, men Elfenbenskusten tar tredjeplatsen.

C 1. Japan 2. Schweiz 3. Kamerun 4. Ecuador

Kommentar: Regerande mästarna har en lätt grupp och även om VM-debutanten Schweiz har några äss så är gruppen rätt given. Kamerun och Ecuador gör upp om en möjlighet att gå vidare.

D 1. USA 2. Sverige 3. Australien 4. Nigeria

Kommentar: USA får bra uppbackning när man spelar sina matcher nära gränsen och dessutom har man ett vasst landslag. Sverige ska hantera både Australien och Nigeria och ta andraplatsen.

E 1. Brasilien 2. Spanien 3. Sydkorea 4. Costa Rica

Kommentar: Brassorna tar gruppen även om det är tunnare bakom Marta, Cristiane och Formiga och Spanien har mer kvalitet än Sydkorea som dock trycker sig före Costa Rica.

F 1. Frankrike 2. England 3. Colombia 4. Mexiko

Kommentar: Tuff grupp men det franska landslaget är redo att ta ännu ett kliv. Engelskorna håller undan till andraplatsen och det blir Colombia som är trea.

Man ska ta ut fyra av de sex bästa treorna och det gör man enligt följande kriterier: A) Poäng B) Målskillnad C) Flest gjorda mål D) Lottdragning Enligt mina resultat blir det: 1 Kamerun, 2. Elfenbenskusten 3. Sydkorea 4. Kina 5. Australien 6. Colombia

Vilket ger följande slutspel

ÅTTONDELAR

Brasilien-Sverige 0-1

Japan-Elfenbenskusten 3-0

Norge-England 2-0

Kanada-Sydkorea 1-0

Holland-Schweiz 0-2

USA-Colombia 4-0

Tyskland-Kamerun 5-0

Frankrike-Spanien 3-1

Kommentar: Brasilien är inte lika vasst som tidigare och ett rakt spelande Sverige skräller. I övrigt är det idel favoritsegrar även om det kanske är en liten överraskning med Schweiz. Kanada har fått snitslad bana och ska bara vidare.

KVARTSFINALER

Sverige-Japan 2-1

Kanada-Norge 0-2

Schweiz-USA 1-3

Tyskland-Frankrike 1-2

Kommentar: Svensk revansch på Japan? Ja, det kanske är att ta i men försvaret sitter och Lotta Schelin gör ett och Sofia Jakobsson ett när det svenska kontringsspelet betalar sig. Kanada rår inte på Norge, det gör inte heller Schweiz som ställs mot USA. Stenhård kvartsfinal mellan Tyskland och Frankrike och då åker EM-mästarna ut.

SEMIFINALER

Sverige-Norge 0-2

USA-Frankrike 2-3

Kommentar: Nordisk semifinal där ett uppåtgående grannland sätter stopp för Sundhages gulddrömmar. Fransyskorna sänker Hope Solo och de andra som trots ett starkt publikstöd faller.

BRONSMATCH

Sverige-USA 0-2

FINAL

Frankrike-Norge 3-1

Kommentar: Frankrike blir det femte landet som vinner VM efter att ha satt stop för Norge. Pia Sundhage och de andra svenskorna får åka hem utan VM-medalj när amerikanskorna vinner enkelt.

olof.lundh
Inlägget har 7 kommentarer

Dags att fotbollskanalen.se tar nästa kliv

I höst är det nio år sedan jag skiftade från Expressens frysbox till TV4 och en satsning på en fotbollssajt. Bakgrunden var att TV4 under våren köpt en massa fotbollsrättigheter och insåg att man behövde finnas på nätet för att ta hand om dem.

Jag hade blivit rekryterad av Mattias Fyrenius och det var ett rätt oskrivet blad som gällde när det handlade om mitt uppdrag. Det hette att jag skulle driva sajten med utveckling, affärer och det fanns nog inte tid till att jag skulle jobba journalistiskt fullt ut, men vi fick testa oss fram.

Fick en provanställning på sex månader och om jag fick fart på sajten både besöksmässigt och ekonomiskt under den tiden så skulle jag bli anställd. Det var bara att blåsa på och de första två åren vill jag inte göra igen, om man säger så, även om det var kul så var det jobb hela tiden.

Dessutom nervöst eftersom jag inte visste om det skulle bli en anställning, och man kan väl säga att den osäkerheten var en rejäl brasa och det gjorde att jag låg i med jobbet. Det var allt från att jaga nyheter, styra upp redaktörandet och vara med i olika tv-sändningar med en dator i knät.

Hade ingen koll på hur liten och okänd sajten var från start – veckosiffror på 30 000 unika besökare – och hade jag fattat det hade jag nog tvekat, men ibland är det bra att inte känna till allt och bara köra på. Inte ens när vi fick ett bra genomslag av nyheten om Henrik Larsson till Manchester United så hade sajten mer än 11 000 klick under den dagen.

Men det gick till slut och när jag under våren 2007 skrev på en anställning med TV4 var det både skönt och ett kvitto på att arbetet gett effekt. Fotbollskanalen.se blev en spelare i fotbolls-Sverige och givetvis var TV4 en stark motor men det går inte av sig självt att se till att det finns bra och relevant innehåll som fyller sajten 24/7.

Kunde aldrig drömma om den utveckling som det varit, varken för sajten eller för mig själv, och jag är absolut inte ensam i det jobbet som gjorts utan det är oerhört många som varit delaktiga. Däremot är jag nog ensam om att ha varit med från starten i källaren på TV4, eller i varje fall en våning ner, där jag skissade fram sajten hösten 2006 och till att vara med även i dag.

Extra spännande i dag när fotbollskanalen.se tar klivet ut i en ny version där sajten är responsiv och funkar lika bra oavsett plattform. De närmaste dagarna kommer även appar till både iPhone och Android. Tanken är att fotbollskanalen, som nästan varit sig lik sedan 2007, ska ta klivet in i 2015 och det är naturligtvis rätt steg.

Framför allt ska man kunna skräddarsy sin egen sajt och det är något som läsare och besökare efterlyst. Att lyssna på användarna och jobba ihop med dem är rätt väg att gå om man vill bli ännu större. Siffrorna på både besökare och hur många klipp som visas är imponerande, kan jag säga utan att vara riktigt delaktig.

Själv har jag inte deltagit i jobbet att ta fram fotbollskanalen 2.0 och faktiskt inte ens kollat på skisser och annat. Varför? Ja, en kombination av att det är bättre att nya krafter gör på sitt vis utan att någon gammal stofil påpekar att vi brukar göra si eller så, och sedan att det är svårt att när ens ”baby” ska kapas.

Tobias Rosvall har lett arbetet och han tog över ansvaret för sajten på hösten 2013, och bloggar numera här och skriver mer om sajtens omgörning där. Han vill dessutom gärna ha era synpunkter antingen via mejl tobias.rosvall@tv4.se eller via Twitter och han kan dessutom svara på alla mer kluriga frågor som ni har.

Oerhört glad över att Rosvall, Niklas Supanich, Mika Packalen o Co kommit in och tagit över jobbet att driva och utveckla sajten. För även om utvecklingen av fotbollskanalen.se från start var ett oerhört roligt jobb så är det slitigt och dessutom svårt att kombinera med att även jobba som journalist och hänga med i att som sker jobbmässigt på den fronten.

FK_collage

Överst till vänster är den skiss jag ritade på TV4 efter att jag i september 2006 blivit rekryterad för att få fart på fotbollskanalen.se. Rätt lustigt att då var toppsnurran inget som fanns på svenska sajter men den levde 2007-2015.

Överst till höger är sajten som den såg ut när jag klev in och började jobba det var utan snurran. Det här är dagarna före lanseringen av den sajt som jag skissat fram, och den kom i mars 2007 och går nu i graven även om vi gjort en del förbättringar under resans gång.

Nere till vänster är den gröna sajten och nere till höger är den mer vita och rena sajten som kom för några år sedan. Nu finns de inte längre utan nu är det nya fotbollskanalen.se som gäller och det är bara att välkomna den.

Dags att blicka framåt med en helt ny sajt och även om jag alltid saknar snurran och det som hängde med där är det bara att inse att det här är bättre. Det går inte att vara nostalgisk och den gamla fotbollskanalen.se överlevde längre än någon kunde tro och har tjänat väl, men nu är det pension som gäller.

olof.lundh
Inlägget har 31 kommentarer

FBI och schweizisk polis står för hoppet – och tiden naturligtvis

Sepp Blatter blev som väntat omvald som Fifa-president. Fyra nya år för den 79-årige Blatter och fram till 2019 ska schweizaren leda den skandalomsusade organisationen. Även om han inte fick två tredjedelar av rösterna i första omgången så förstod Jordaniens prins Ali bin al-Hussein att underläge 73-133 inte gick att vända och gav upp.

I medier över hela västvärlden målas det upp som en katastrof. I delar av övriga världen, där det inte alltid råder demokrati eller pressfrihet, är det en annan bild och där är Sepp Blatter en hjälte. Fifa:s medlemsländer och världen är nu än mer polariserad i synen på schweizaren och det styre han står för, och det trots att inte så mycket ändrats.

Vi får inte glömma bort att många av dem som i dagarna jagat Sepp Blatter med högaffel har stått på hans sida tidigare, när det gynnat dem, och det för inte så länge sedan. Vi får inte heller glömma bort att alldeles för många vetat om vad som skett men av opportunistiska skäl hållit tyst, vilket jag krönikerade om i fredags.

Sedan är det ingen hemlighet att Fifa är korruptionens högborg, men världens bild är delad. Där ena sidan älskar att FBI, IRS (amerikanska skatteverket) och andra myndigheter ingriper så ser andra det som ett regisserat amerikanskt angrepp. Uefa har aviserat att man tar upp kampen och det handlar om allt från att inte delta i Fifa:s arbete till att eventuellt kliva av VM.

Återstår att se hur det redan spända läget mellan Uefa och Fifa blir efter det här. Sepp Blatter han knappt bli omvald förrän han i ett illa regisserat segertal gjorde klart för att Uefa att Europas makt är hotad när han flörtade med spelarfacket.

Han aviserade även att lilla Oceanien – som består av elva pytteländer och totalt 15 miljoner invånare och som ändå är mäktigare än Sydamerika med tio medlemsländer – dels skulle få en hel VM-plats, dels skulle få fler platser i Fifa:s exekutivkommitté som är organisationens mäktigaste organ och dess styre.

Ja, ni fattar, Sepp Blatter är politikernas politiker. Söndrar och härskar och belönar dem som sluter upp i dåliga tider och straffar dem som går honom emot. Det är både en sorglig och solkig bild men också en verklighet. Min favoritserie ”House of Cards” framstår som tam i jämförelse med Blatter o Co. Räkna med fler utspel framöver, när makten ska fördelas.

Idag består den mäktiga exekutivkommittén av presidenten Sepp Blatter, åtta vice-presidenter (en från varje konfederation samt att Uefa har ytterligare en och England, Wales, Skottland och Nordirlands förbund delar på en av gammal tradition) samt ytterligare 15 medlemmar. Fördelning ser ut som följer mellan de olika parterna:

  • CONMEBOL (Sydamerika): en vice-president, två medlemmar
  • AFC (Asien): en vice-president, tre medlemmar
  • UEFA (Europa): två vice-presidenter, fem medlemmar
  • CAF (Afrika): en vice-president, tre medlemmar
  • CONCACAF (Mellan- och Nordamerika): en vice-president, två medlemmar
  • OFC (Ocenaien): en vice-president
  • FA, SFA, FAW och IFA (England, Wales, Skottland och Nordirlands förbund): en vice-president

Sepp Blatter talade på kongressen om att utöka till kommittén till 32 platser och då kan man konstatera att Uefa skulle få betydligt minskad makt, och det är nog knappast tal om att Uefa ska få fler platser. Det är just den här kampen mellan Europa och resten av världen som Blatter använder sig av, och den retoriken går naturligtvis hem i många länder som på olika sätt suttit fast i kolonial strukturer och på olika sätt utnyttjats av Europa.

Även VM-platser är en sådan känslig fråga. Alla i Europa kan hävda att VM utan Europa är inget VM, då några av världens bästa finns där och mästarna från fem av de senaste sju mästerskapen, men så ser inte andra länder på det. Ingen lätt ekvation att lösa och frågan är om det är rätt väg att utöka VM till 40 länder för att kunna ta med fler länder utan att Europa ska bli av med platser? Vilka länder kan då ordna VM?

I senaste VM i Brasilien hade Uefa 13 platser, Afrika 5, Asien 4,5, Oceanien 0.5, Sydamerika 4.5 + Brasilien som värd och Mellan- och Nordamerika 3,5. Totalt 32 platser. En eventuell utökning av andra kontinenters VM-platser lär ske på Uefa:s bekostnad vilket är ologiskt sett till VM-resultaten men de kanske beror på olika strukturer kan motståndarna hävda.

Uefa aviserade efter Blatters seger att man ska diskutera det uppkomna läget nästa vecka i Berlin, inför lördagens final i Champions League. Hur hårt vågar Uefa gå fram? Ett problem är att inte ens Uefa är enat, Ryssland och Spanien är länder som röstade på Blatter och det finns antagligen fler eftersom Platini trodde att 45 av 53 länder stod bakom prins Ali.

Hur ska Platini få Uefa att agera enat om nästan tio länder inte är emot Blatter. Sedan finns det hela skalan i motstånd, från dem som vill bojkotta VM till de som vill jobba för en förändring inom Fifa. Det blir inte lätt att både ena Uefa för att jobba i en samlad riktning och samtidigt försöka förändra Fifa i samma rörelse. Uefa-basen får en rejäl uppgift.

Att Fifa är en sjuk organisation är nog många överens om. Det är en bisarr mutkultur som råder i den och som växt lika snabbt som pengarna inom fotbollen, och Sepp Blatter var först som generalsekreterare till Fifa-presidenten Joao Havelange och från 1998 som president, i högsta grad delaktig i att skapa den. Naturligtvis har han skickligt använt den för att stärka sin makt.

Innan Blatter försvinner kommer det vara svårt att reformera Fifa. Bara att kolla på IOK (Internationella Olympiska Kommittén) som var lika ansatt av mutor och haveri under Juan Antonio Samaranchs styre men när han lämnade in efter mutskandalen inför OS i Salt Lake City 2002 så kunde efterträdaren Jacques Rogge inleda ett reformarbete av IOK som nu är mer öppet och mindre mutbart.

Risken är bara att Sepp Blatter innan han försvinner ser till att en efterträdare i hans anda kan ta efter och kan göra det med samma maktbas av mindre länder eller förbund där man ser till sitt snarare än till fotbollens bästa. Där det ofta handlar om att Fifa:s pengar ger dem makt, status och ett härligt liv. Det är svårt att bryta ett sådant grepp.

Det är ett skäl för Uefa att inte kliva av Fifa-arbetet, utan snarare försöka bygga broar och skapa en grund för ett nytt Fifa efter Blatter. Helt klart är att polisrazziorna skakat om, att prins Ali ens fick 73 röster talar för det, men det är lång väg kvar. Uefa måste se till att göra som Blatter och bygga allianser med andra länder utanför Uefa och på så sätt hjälpa fotbollen.

Hoppet för dem som vill se Fifa reformerat hänger på dels den förundersökning som FBI och IRS leder och där 14 är misstänkta (sju aktiva inom Fifa och två är föredettingar) och där man tror på fler åtal, dels den förundersökning som schweizisk polis har inlett angående budgivningen för VM 2018 och VM 2022, dels eventuella andra följder. Möjligen kan detta skrämma fram fler dokument.

Något som kan få sponsorer och andra att sätta än mer tryck på Fifa. Värsta är att tv-bolag och sponsorer är i en beroendeställning till Fifa och om någon hoppar av finns det flera andra i kön. Fotbollen har fortfarande så stark dragningskraft för både medier och sponsorer att det är svårt att se att reformering ska komma från de parterna.

Tyvärr är troligen svårt att snärja Sepp Blatter rättsligt, för trots allt skandaler som följt Fifa genom åren så har det i princip aldrig gått att klistra något på honom. Han har varit i närheten av några rykande pistoler, men inte mer. Det är garanterat så att han känner till en hel del skumma affärer men utifrån vad som är känt så verkar inte han hoppa ner i syltburken där en del andra Fifa-herrar trängs.

Kan inte heller se honom kliva av frivilligt. För om inte ens de senaste dagarnas turer fick honom att blinka utan snarare gjorde honom stärkt i att det var han som skulle städa i Fifa och se till att få ordning i huset, ja, då vet jag inte vad som ska få honom att lämna. Sedan är jag övertygad om att han vill dö på sin post för att just ta med sig hemligheterna i graven och slippa få skiten.

För tiden talar naturligtvis emot honom. Sepp Blatter är 79 år och även om jag inte litar på honom när det handlar om att detta är hans sista mandatperiod så finns det ett slut även för honom, även om man förstår att den genomsnittliga katten är avundsjuk på Fifa-basen som verkar ha fler liv än de flesta.

Oavsett det deppiga valresultat i Zürich så tror jag varken på att Fifa är på väg att sjunka eller att fotbollen är på väg åt helvete. Det finns alldeles för starka krafter för det och faktum är att både Fifa och Uefa gjort oerhört mycket för att fotbollen har kunnat växa. Sedan om det är rätt fotboll eller rätt värden som vuxit fram går att diskutera?

Det är rätt mycket pengarna som styr inom Uefa också. Frågan om vem fotbollen tillhör går att diskutera? Är det knattarna och knattorna? Är det klackarna? Är det spelarna? Är det sponsorerna? Är det förbunden? Ja, det är förbannat komplext och det är bara att inse att Blatter och några till skickligt utnyttjat folks förälskelse i fotboll och cashat in, men där en del bra kommit ut.

Organiserat internationellt samarbete är inte heller lätt, för man har olika synsätt och de mäktiga ser till att skaffa sig fördelar, och sedan är det en massa informellt skit som gör att en del blir rundade. Inte heller välkomnar man en öppen diskussion utan det handlar oftast om att vara opportunistisk för att nå framgångar i maktens korridorer, och det är sällan vackert.

Så att vara medlem i internationella organisationer är plus och minus, och de gör inte alltid vad man vill eller vad man representerar. Ta bara FN där en svensk tjänsteman som rapporterade sexuell övergrepp av franska soldater blev avstängd, eller där Inga-Britt Ahlenius kritik mot dess Sepp Blatter inte gav effekt eller där vissa länders veto-möjligheter gör att organisationen har svårt att få till det i skarpa lägen.

Likadant är det inom en massa internationella organisationer, och inte minst inom idrotten. Handbollen. Friidrotten. Brottningen, Ja, fotbollen och Fifa är inte ensamt om att vara styrda av skitiga organisationer och det svåra valet är mellan att delta i dem och acceptera en del skit när man jobbar för en ändring eller att avstå medlemskap och därmed deltagande i mästerskap.

Mitt val blir alltid att delta för jag skulle inte vilja att en generation svenska spelare inte fick möjlighet att spela VM eller EM, sporten måste gå före. Däremot så vill jag att SvFF och andra svenska idrottsförbund ska vara tydliga med de värderingar som gäller och stå för dem öppet, tydligt och rakt, och inte delta i kulturer som man inte kan acceptera. Då är det okej att inte få arrangera en del matcher eller mästerskap.

olof.lundh
Inlägget har 2 kommentarer