Lorenzo Medicis Italienblogg

Allegris matchplan påverkade Juventus negativt

2 oktober 2014 10.05, Lorenzo Medici

Jag gillade inte inställningen hos Juventus igår. Det kändes som om Massimiliano Allegri hade bestämt sig för att anpassa sig efter motståndarna och försöka få med sig en poäng.

Efteråt menade Allegri att de var ute efter att vinna, men att Atletico Madrid försvarade sig väl och inte lät Juventus att spela sin fotboll. Men ibland kan ens tankar bli en självuppfyllande profetia. För jag menar att det var lika mycket Allegri som inte lät Juventus spela sin fotboll. De blev onödigt fega.

Juventus är som bäst när man sätter fart och spelar utan för stora svångremmar. När de väl gjorde det igår skapade man tendenser till farligheter.  Men mestadels var matchen ett enda stort sömnpiller, med två lag som bevakade och inte skapade några vettiga chanser.

Det var en match fylld med mycket tjuv och rackarspel, tjafs och snack, men väldigt lite kreativt spel.

Att Atletico ofta spelar på det viset visste vi. Det visste Allegri. De är mästare på att strypa allt syre hos motståndarna och göra dem sämre än vad de är.

Men att bemöta det med ett meningslöst bollinnehav och ett alldeles för lågt passningstempo leder ingen vart.  Ska du störa Simeones mannar måste du sätta dem under större press. Höja farten.

När matchen väl utkristalliserade sig som den gjorde, brukar Atletico gå vinnande ur kampen. Vilket de också gjorde.

Allegri och Juventus har gått som tåget i Serie A med briljant spel. Igår var första gången de stötte på riktigt tuft motstånd och jag tyckte inte att Allegri satte rätt plan i verket.

Det är det här jag haft farhågor för när det gäller den Toscana-födde tränaren. Att när rädslan att förlora slår på, ändrar han sin taktik efter motståndet för mycket. Det är det här jag menar med att han kanske inte har den där vinnarskallen som t ex Conte hade.

Nu är det ingen ju fara på taket för Juventus, då man fortfarande har alla chanser i världen att ta sig vidare. Men jag är lite orolig för hur spelarna tar förlusten och sättet man spelade på.

För första gången den här säsongen finns det anledning till en uns av misstro mot Allegri.


Rekord-Totti fixade en poäng av guld

1 oktober 2014 09.57, Lorenzo Medici

Roma har nu råd att förlora dubbelmötet med Bayern Munchen och ändå ta sig vidare från gruppen. Så värdefull var poängen igår mot Manchester City.

Om Roma vinner mot CSKA på bortaplan och hemma mot City är de klara för åttondelsfinal. Det ska förstås fortfarande göras, men de har skaffat sig ett bra utgångsläge i en väldigt svår grupp.

Matchen igår gav en del svar. Kanske ska man inte göra alltför stora paralleller till den italienska fotbollens nedgång med att de två bästa lagen i Serie A inte håller måttet i Europa.

Roma och Juventus har redan dragit ifrån i tabellen av en anledning. De är riktigt bra och de kan mäta sig med de bästa lagen i Champions League.

Men kanske var också ett svaren igår, att det på papperet så starka City, i praktiken inte är ett av de allra vassaste lagen i Europa.

Igår såg de i vilket fall inte ut som det. Det kändes som om det, förutom Kompany, saknades naturliga ledare i laget. Jag tyckte heller inte att Pellegrini övertygade i sin matchplan eller i val av byten.

Roma och Garcia utförde däremot sin matchplan perfekt. De stod rätt i positionerna och när de hade bollen i sin ägo behärskade de både att ställa om och ta hand om bollinnehavet på ett  bra sätt.

Det var en jämn och bra match. City fick en relativt lättvindig straff, men fick inte straff när de verkligen borde fått en (Manolas hands).

Det tidiga baklängesmålet fick dock Roma att attackera och de hittade ofta luckor i Citys backlinje. Maicon och Gervinho hittade ytor bakom Clichy och Totti hittade ett tomrum mellan Kompany och De Michelis i den 23:e minuten.

“Er Pupone” chippade in bollen som bara han kan göra och skrev historia. Nu är han den äldsta spelaren som gjort mål i Champions League. Lika viktigt var att han fixade en poäng av guld till sitt kära Roma.

Nainggolan visade att han skulle vara en dröm i Premier League med sitt bollvinnande och dynamik framåt (det var t ex han som slog passen till Tottis mål), Pjanic var alltid i centrum av spelet och Totti skördade framgångar med sin sublima teknik.

Keita var klok och Gervinho alltid ett hot, Florenzi en taktisk dröm och Cole verkade trivas på en plan han kände igen.

Manolas är redan en klippa och ledare i försvaret (samma dag som Benatia var dålig mot CSKA) och Yanga-Mbiwa är trots sin ibland bristande teknik en fint komplement med sin fysik.

Detta Roma har allt vad som krävs för att kunna ta sig vidare från gruppen. De har fortfarande lång väg att vandra innan man är där, men poängen igår var ett stort steg på vägen.

Kanske är också den italienska fotbollens nedgång något överdriven. I vilket fall såg inte Roma ut att bry sig om den tesen.

Omgångens lag – 2014/15- 5^ Giornata

30 september 2014 10.49, Lorenzo Medici

Omgång 5:

Roma-Hellas Verona 2-0
1-0 Florenzi 2-0 Destro
Atalanta-Juventus 0-3
0-1 Tevez 0-2 Tevez 0-3 Morata
Sassuolo-Napoli 0-1 
0-1 Callejon
Cesena-Milan 1-1
1-0 Succi 1-1 Rami
Chievo-Empoli 1-1
1-0 Meggiorini 1-1 Pucciarelli
Inter-Cagliari 1-4
0-1 Sau 1-1 Osvaldo 1-2 Ekdal 1-3 Ekdal 1-4 Ekdal
Torino-Fiorentina 1-1
1-0 Quagliarella 1-1 Babacar
Genoa-Sampdoria 0-1
0-1 Gabbiadini
Udinese-Parma 4-2
0-1 Mauri 1-1 Di Natale 2-1 Di Natale 2-2 Cassano (str) 3-2 Heurtaux 4-2 Thereau
Palermo-Lazio 0-4
0-1 Djordjevic 0-2 Djordjevic 0-3 Djordjevic 0-4 Parolo

Omgångens lag:

Gianluigi Buffon (Juventus) (1)
Räddade en straff vid ledning 0-1. Anfallet efteråt gjorde Juventus 0-2. En matchavgörande aktion av landslagsmålvakten.

Alessio Romagnoli (Sampdoria) (2)
Lysande i derbyt mot Genoa. Tuff och skicklig i sina brytningar.Spelar otroligt moget för sin ålder. Derby-gladiator.

Angelo Ogbonna (Juventus) (1)
Hur säker och stabil som helst mot Atalanta. Har verkligen visat framfötterna sedan han klivit in startelvan.

Thomas Heurtaux (Udinese) (1)
Gjorde ett drömmål mot Parma som var värt hela entrépengen. Visade oanad förmåga.

Seydou Keita (Roma) (1)
Var hela tiden spelbar och var myclet skicklig på att diktera villkoren och tempot mot Verona. Klok och elegant.

Albin Ekdal (Cagliari) (1)
Omgångens stora lirare i Italien med sina tre mål mot Inter. Agerade med större pondus och självklarhet än tidigare. Gillar att göra mål på San Siro. Genombrott i görningen?

Daniele Dessena (Cagliari) (1)
Löpte massor, kom till avslut och vann boll. Kompletterade Ekdal och Crisetig mycket bra.

Jose Mauri (Parma) (1)
Jag har ju skrävlat mycket om denne talang och han har redan visat framfötterna. Mot Udinese gjorde han en strålande insats med sitt första Serie A-mål och en fixat straff. Frågan är hur länge Parma får behålla sin guldklimp?

Victor Ibarbo (Cagliari) (1)
Pulvriserade Inters vänsterflank med sin snabbhet och fysik. Inter-spelarna hängde helt enkelt inte med. Fantastisk aktion och framspelning till Ekdals andra mål.

Carlos Tevez (Juventus) (1)
Två nya mål mot Atalanta och var även delaktig i uppbyggnaden av det tredje målet. Apache rules.

Filip Djordjevic (Lazio) (1)
Först var han på rätt ställe och styrde in ettan, sedan lurade han elegant bort sin motståndare och skruvade in tvåan och till sist smackade han dit trean från knepig vinkel. Tre chanser, tre mål. Pang. Pang. Pang. Palermo-killer.

Omgångens sämsta:

1. Yuto Nagatomo (Inter)
Klantade sig först på första baklängesmålet och lyckades sedan bli utvisad under en treminuters-period. Har man ett gult kort i bagaget och är det extremt okoncentrerat att kliva in in bakhasorna på Cossu. Japanens insats var helt avgörande i negativ mening.

2. German Denis (Atalanta)
Missade den straff som kunde ha betytt kvittering mot Juventus. Istället gjorde de svartvita mål direkt efter. Var dessutom blek under matchen och är fortfarande mållös efter fem omgångar.

3. Cristian Abbiati (Milan)
Hans taffliga agerande på ett relativt löst skott betydde att Succi kunde stöta in returen. Den gode Abbiati börjar bli gammal.

Skytteligan:
4 mål: Antonio Di Natale (Udinese) Antonio Cassano (Parma) Carlos Tevez (Juventus) Pablo Osvaldo (Inter) 3 mål: Keisuke Honda (Milan) Franco Vazquez (Palermo) Mauro Icardi (Inter) Jeremy Menez (Milan) Albin Ekdal (Cagliari) Jose Callejon (Napoli) Filip Djordjevic (Lazio).

 

Ekdal är på väg mot sitt stora genombrott

29 september 2014 10.14, Lorenzo Medici

Kan man verkligen prata om genombrott efter bara en match? Kanske inte. Kanske är det efter en hel framgångsrik säsong som man släpper fram de orden.

Men Albin Ekdals tre mål igår är sannerligen en fingervisning om vart svenskens karriär kan vara på väg.

Ekdal gick som 19-åring till storklubben Juventus. Där blev det bara tre framträdanden. Men det är få spelare som går från ungdomslaget till att etablera sig i A-laget. I Italien är det vanliga att man lånas ut ett par år innan man anses vara “färdig”.

Ekdal tog den vanliga italienska vägen med utlåningar till Siena, Bologna och Cagliari. 2012 hade Juventus “gett upp” svensken och han blev helt ägd av Cagliari. Under sina nu sex år i Italien har Ekdal successivt blivit en bättre och bättre spelare och är idag ordinarie i ett Serie A-lag. Han har tagit de rätta stegen och kurvan har alltid pekat uppåt.

Nu kan han vara på väg att ta ytterligare ett kliv. En av anledningarna till det är Zdenek Zeman. Under den tjeckiske tränaren kommer Ekdal sannolikt få mer utrymme att attackera, att komma i andravåg och använda sin fysik och skicklighet. En sida av Ekdal som tidigare inte fått chansen att visas upp.

Gårdagens tre mål var ingen slump. Under Zeman ska mittfältarna vara delaktiga i offensiven. Säsongen 1991/92 hade ryssen Igor Shalimov en liknande roll som Ekdal. Han värvades som relativt okänd till Foggia. Under Zeman gjorde Shalimov nio mål den säsongen och gick året därpå till Inter.

Jag menar inte att Ekdal nödvändigtvis kommer gå samma väg som ryssen gjorde, poängen är att Ekdal kan komma utvecklas på ett sätt som han inte hade gjort om en “vanlig” tränare hade varit ansvarig för Cagliari.

För det var inget vanligt Cagliari som kom till San Siro igår. Det var ett Cagliari som bara hade tagit en poäng på fyra matcher, men ändå valde att attackera från första minuten och spela sitt spel. Med offensivt mod lyckades man störa Inter.

En annan tränare hade av rädsla aldrig vågat agera på det viset om man hade legat sist i tabellen och stegat in på San Siro mot Inter. Däri ligger Zemans styrka.

Det gäller dock att spelarna följer hans ideologi till fullo. I Cagliari har Zeman många unga spelare som är villiga att göra det.

Innan matchen sa t ex anfallaren Samuele Longo. “ Vi kommer följa Zeman ända till slutet”.  Med sådan inställning är det troligt att detta Cagliari kommer fortsätta att plocka skalper i höst.

Zeman visade igår att hans fotboll inte är död. Att hans spelsätt inte är förlegat.

Däremot fick han och Cagliari en del hjälp. Yuto Nagatomos utvisning var givetvis en stark anledning till förlusten. Japanens dubbla gula var kanske något överdrivet, men det var otroligt orutinerat av Nagatomo att kliva in i bakhasorna på Andrea Cossu med ett gult kort i bagaget.

Just ytterpositionerna är ett problem för Inter. Där har man inte tillräcklig kvalité. Men det ska också sägas att hela Inters backlinje agerade okoncentrerat och slarvigt igår.

Till viss del ligger ansvaret hos tränare Walter Mazzarri. Trots att han kan Zemans fotboll verkade hans spelare inte förberedda på den.

Gårdagens bakslag kom i et läge när Inter verkade vara på gång.

Det här är Mazzarris ”examenssäsong”. Om inte Inter levererar så kommer den Toscana-födde tränaren inte få fortsätta nästa säsong eller kanske ens få avsluta denna. Det är jag helt övertygad om.

Gårdagens magplask kan ha varit en av de första spikarna i Mazzarris blåsvarta kista.

För Ekdal kan det däremot varit ett steg på vägen till ett stort genombrott.

***
En del målade upp Milan som en scudetto-kandidat efter första matchen mot Lazio. Efter fem omgångar är det tydligt att det var en klar överdrift. Två poäng mot Cesena och Empoli är inget styrkebesked direkt.

Milans kapacitet når på sin höjd till en tredje-plats, inget annat.

***
Inte heller Napoli ser ut som en guldlag. Segern mot Sassuolo var behövlig, men inte direkt imponerande. Återstår att se om segern innebär mer lugn i leden. Spelmässigt är man långt ifrån sina toppar från ifjol.

***
Genua-derbyt mellan Genoa och Sampdoria kryddades som vanligt av härlig inramning och tuff och energisk fotboll. Det är lustigt hur domarna verkar applicera Premier-League-nivå på dessa derbyn. Jag kunde räkna till minst fem incidenter som hade lett till gula kort i en “normal” match.

Men det är också det som gör dessa derbyn lite speciella. Sampdoria avgick med segern i en match som var jämn och som kanske borde slutat med en poäng vardera.

Men som jag skrev innan säsongen så tror jag att detta Sampdoria har alla chanser i världen att jaga en plats ut i Europa.

***
Berna och Baba. Fiorentinas nya anfallspar. Det var Federico Bernardeschis geniala passning som hittade fram till Babacars kvitteringsmål mot Torino. Kanske ska vi börja kalla dem för BB-kedjan.

Trots det positiva i ungdomarnas succé har Fiorentina vissa problem. Rossi och Gomez är skadade och Montella verkar mer irriterad än tidigare.

Badelj är kanske Serie A:s långsammaste mittfältare tillsammans med Ledesma, Borja Valero är inte sig lik och Cuadrado verkade påverkad av den uteblivna Barcelona-affären innan han blev skadad.

Fiorentina kan vara på väg mot en mellansäsong.

***
Ikväll fortsätter Serie A-omgången med Udinese-Parma och Palermo-Lazio innan både Juventus och Roma ska mäta sig med de stora giganterna ute i Europa.

Det blir en spännande vecka.

Derby della Late Bloomers

28 september 2014 09.55, Lorenzo Medici

Juventus och Roma fortsätter att gå fram som oslagbara Serie A-maskiner. De är de två bästa lagen och de har börjat att springa ifrån de andra lagen med hög fart. Risken är att ingen kommer kunna hänga med.

Atalanta gjorde ingen dålig match, men missade en straff och hade en Super-Tevez emot sig. Han som inte ens platsar i det argentinska landslaget fastän han briljerar vecka in och vecka ut. Det är svårt att förstå att t ex Erik Lamela går före.

Juventus bryr sig säkert mindre om det och är säkert nöjda att han inte behöver slita ut sig ytterligare i obetydliga landslagsmatcher i oktober.

Allegris Juve har inga tydliga brister, utan bara kvalité på alla platser. Inte minst när det gäller bredd.

Caceres hoppade in istället för Barzagli i början av säsongen och var briljant. När han blev skadad har Ogbonna gjort det bra.

På mitten har Marchisio ersatt Pirlo alldeles lysande, Pereyra har hoppat in när Vidal har varit skadad och gjort det utmärkt och i onsdags var Sebastian Giovinco på härligt spelhumör.

Igår fick Alvaro Morata hoppa in och gjorde mål på en gång. Juventus har både spets och bredd.

Roma hade precis som tidigare i veckan lite tuffare att hitta segern. Det krävdes ett läckert snapshot-skott av inhoppande Florenzi och ett drömmål av Mattia Destro för att knyta upp Verona-försvaret.

Men precis som för Juventus så imponerar Romas bredd. Manolas har varit suverän och nyförvärvet Yanga-Mbiwa har gjort två fina försvarsinsatser på raken.

Är det inte en genialisk Pjanic som fixar biffen så är det någon annan som ordnar det. Italiens två klart bästa lag fortsätter att bevisa att det är ett strå vassare än sina konkurrenter.

***
Ikväll är det derby mellan Genoa och Samdporia. Det är också ett derby mellan två anfallare som slagit igenom sent i sina karriärer.

Mauricio Pinilla värvades av Inter 2003 som en jättetalang. Men han lyckades aldrig riktigt. Sejouren i Chievo blev kortvarig och under sex år harvade Pinilla runt i åtta klubbar.

Hans fotbollsresa tog honom bland annat till Skottland, Portugal, Cypern och Brasilien. Det blev få matcher och ännu färre mål.

För fem år sedan återvända han till Italien och dök upp i Grosseto. Plötsligt lossnade det för den chilenska anfallaren. Tjugofyra mål på lika många matcher i Serie B.

I Palermo och sedermera Cagliari har han sedan visat att han är en nyttig och målfarlig anfallare i perioder. En anfallare duktig nog att vara back-up i vilket storlag som helst.

Istället blev det Genoa. På tre matcher han han gjort två mål. Ikväll gör han sitt första Genua-Derby.

Stefano Okaka målades även han upp som en jättetalang en gång i tiden. Uppvuxen i Castiglione utanför Perugia tog han sedan sina tidiga fotbollsår till Roma. Med sin starka fysik blev han snabbt supertalangen som skulle bli “The next big thing”.

Men när han inte längre hade så stor fördel av sin fysik var han plötsligt inte lika unik. Chanserna i Roma uteblev och han lånades ut år efter år. Succén uteblev.

I vintras värvade Sampdoria något överraskande  Okaka. Många med mig undrade nog varför. Men Sinisa Mihajlovic trodde på honom. Och han trodde rätt.

Okaka gjorde fem mål på tretton matcher och visade glimtar av ett anfallspel vi trodde var försvunna sedan länge.

Den här säsongen känns han bättre och starkare än någonsin.  Hans kraftmål mot Torino och klack-assisten i veckan mot Chievo är två av om många anledningar till att han har väckt förbundskapten Contes intresse.

Stefano Okaka ser äntligen ut att hittat självförtroendet och den där talangfulla tonåringen verkar ha hunnit ikapp honom igen.

Ikväll ska han försöka erövra Sampdoria-fansens stora gunst med att bli derby-hjälte.

Två spelare. Två försenade utevcklingar. Två succéer.

Ett derby.

 

Omgångens lag – 2014/15- 4^ Giornata

26 september 2014 09.15, Lorenzo Medici

Omgång 4:

Empoli-Milan 2-2
1-0 Tonelli 2-0 Pucciarelli 2-1 Torres 2-2 Honda
Fiorentina-Sassuolo 0-0
Hellas Verona-Genoa 2-2
0-1 Matri 0-2 Matri 1-2 Tachtsidis 2-2 Ionita
Inter-Atalanta 2-0
1-0 Osvaldo 2-0 Hernanes
Juventus-Cesena 3-0
1-0 Vidal (str) 2-0 Vidal 3-0 Lichtsteiner
Parma-Roma 1-2
0-1 Ljajic 1-1 De Ceglie 1-2 Pjanic
Napoli-Palermo 3-3
1-0 Koulibaly 2-0 Zapata 2-1 Belotti 2-2 Vazquez 3-2 Callejon 3-3 Belotti
Sampdoria-Chievo 2-1
1-0 Gastaldello 2-0 Romagnoli 2-1 Paloschi
Lazio-Udinese 0-1
0-1 Thereau

Omgångens lag:

Marco Sportiello (Atalanta) (1)
Bländande räddning på Palacios straff. Visade på nytt att Atalantas försäljning av Conisgli inte ser ut att betyda något i negativ mening.

Alessio Romagnoli (Sampdoria) (1)
Nickade in andra målet och var förnämligt bra i backlinjen. Spelar oerhört moget för sin ålder.

Luca Antei (Sassuolo) (1)
Planens gigant när Sassuolo höll nollan på Artemio Franchi. Duktig både i luftrummet och längs marken. Den unge mittbacken går från klarhet till klarhet.

Kamil Glik (Torino) (1)
Polackens stenhårda nick gav Torinos första mål för säsongen och det viktiga kvitteringsmålet mot Cagliari. Ledare.

Giovanni Marchese (Genoa) (1)
Löpte massor, var duktig i defensiven och spelade snyggt fram till Matris andra mål. Förtroendeingivande insats.

Arturo Vidal (Juventus) (1)
Återvände till startelvan och visade direkt att han är den mittfältskung vid är vana att se. Tvåmålskytt och sedvanligt hårt jobb.

Miralem Pjanic (Roma) (2)
Det är när man ligger illa till som de riktiga fotbollsmagikerna visar sig. Pjanic satte en vacker frispark med två minuter kvar och fixade segern till Roma. Var i övrigt alltid i centrum av spelet.

Artur Ionita (Verona) (1)
Målskytt för andra matchen i rad. Visade stor vilja och energi mot Genoa. Positiv överraskning så här långt.

Omar El Kaddouri (Torino) (1)
Tog revansch för straffmissen i söndags med att vara bäst på plan mot Cagliari. Klackade fram bollen till Quagliarellas mål och hade ett skott i ribban.

Andrea Belotti (Palermo) (1)
Tvåmålsskytt och var alltid ett hot för Napolis försvar. En spelare att hålla ögonen på i fortsättningen.

Pablo Osvaldo (Inter) (1)
Hoppade in när Icardi skadade sig efter tjugofem minuter och öppnade målskyttet med en vidunderligt snygg volley på karaktäristisk vis. När Osvaldo väl är bra är han ruggigt bra.

Omgångens sämsta:

1. Daniele Bonera (Milan)
Fullständig katastrof mot Empoli när han missade i markeringen vid båda baklängesmålen. Alltid osäker och riskerade en straff när han tog bollen med handen i straffområdet. Varför spelade han från start?

2. Daniele Doveri (Domare, Napoli-Palermo)
Missade att Hamsik kom från offside när hans spelade fram till Zapatas mål och skulle blåst straff för Napoli samt visat ut Bamba när han drog ner Zapata. Inte första gången Doveri gör bort sig.

3. Souleymane Bamba (Palermo)
Var rena bambi på is mot Napoli. Ofta ett steg efter och direkt inblandad i två av baklängesmålen. Klarade sig undan utvisning när han drog ner Zapata.

Skytteligan:
3 mål: Mauro Icardi (Inter) Pablo Osvaldo (Inter) Keisuke Honda (Milan) Jeremy Menez (Milan)Franco Vazquez (Palermo) Antonio Cassano (Parma)


Det är kris, Rafa

25 september 2014 11.40, Lorenzo Medici

Napolis och Rafa Benitez kris kändes väntad på något sätt. Som om det skulle hända förr eller senare. På vägen dit har Rafas Napoli dock då och då skapat illusioner med vackert spel som ingett drömmar om en scudetto.

Så här skrev jag den 29 November 2013:

De farhågor jag målade upp innan säsongen börjar nu riskera att visa sig vara sanna. Napoli och De Laurentiis har investerat allt i den spanske tränaren och hans önskemål. Man har tillgodosett hans önskningar på transfermarknaden och man har litat till hans kunskap till hundra procent. In Pastor Benitez we trust. Detta är riskfyllt.

Tittar man på Benitez historia i Liverpool så kan man tolka det som att han till sist körde in klubben i en återvändsgränd med sina märkliga val på transfer-marknaden, med sin envisa turn over-ideologi och sin oförmåga att vara mer flexibel”.

“Om Benitez-projektet faller ihop kommer man stå med en massa dyra spelarköp som är anpassade och valda av sin tränare. Det är riskfyllt att lägga så mycket tro och förhoppningar på en enda person. Det är dags för Pastor Benitez att bevisa att hans lära fortfarande har mening och substans.

Annars riskerar Napoli att få lida av en långdragen spansk baksmälla.”

Nu nästan ett år senare känns texten mer aktuell än någonsin. Efter gårdagens 3-3 mot Palermo har Benitez och Napoli stora bekymmer. Självförtroendet pekar nedåt, försvaret är stundtals öppna svängdörrar och publiken är missnöjd.

Det är också intressant att se hur spelarnas formsvackor successivt sjunkit under Benitez styre. Först Hamsik, sedan Insigne och Maggio och nu i de senaste matcherna verkar AlbiolMertens och Higuain tappat bort sina rätta jag.

Naturligtvis har deras form inte bara med spanjoren att göra, men det är ändå symptomatisk på något sätt. Det är heller inte Rafas fel att det De Laurentiis och Bigon inte lyckades värva ett toppnamn, men det är också sant att i stort sett alla andra nyförvärv har gått genom Benitez.

Jag hör ofta hur Benitez pratar om uteblivna domslut, skapad, men missade chanser och att han inte riskerar att få sparken. Allt det må vara sant, men jag kan sakna lite mer självkritik och öppenhet. Varför fungerar inte försvarsspelet? Varför envisas han med detta plottrande av startelvan när det uppenbarligen inte fungerar?

Jag vill ha andra förklaringar än att man bara saknar självförtroende.

Benitez verkar vara en envis man och det kan ju vara bra ibland, men det kan också göra att han framstår som irriterande och självgod.

Jag vet faktiskt inte hur Napoli ska kunna ta sig ur den här krisen. Kanske är det bara att kämpa på och hoppas att det lossnar. Eller så är det helt enkelt så att det brister i Benitez fotbollsbibel och predikan.

Hur som helst var det länge sedan det gungade så här kraftigt i De Laurentiis fotbollsskepp.

***
Juventus och Roma fortsätter att hålla jämn fart med varandra. Efter mycket snack kring hurvida knät håller eller inte så visade Arturo Vidal igår vem som är kung på mittfältet. Två mål igår Cesena.

För övrigt var det kul att se Sebastian Giovinco så pigg. Han förtjänade ett mål.

Roma hade det lite tuffare mot Parma. Det krävdes en genialisk frispark från Miralem Pjanic i slutet av matchen för att vinna.

Men det är med genier man vinner.

***
Det var avbytarnas afton på San Siro. Först smackade Pablo Osvaldo dit ett karaktäristiskt volley-mål och sedan dundrade Hernanes in en frispark.

Hög klass på de målen.

***
Tre unga spelare som jag är oerhört förtjust i gav lite avtryck på gårdagens omgång.

Andrea Belotti har alltid haft många tvivlare då hans spelstil inte alltid varit så estetisk. Men nu står han där i Serie A och gör två mål på Napoli.

En ganska bra jämförelse är Ciro immobile som också hade sina belackare, men som sedermera visade alla dem fel. Jag tror Belotti kan gå samma väg.

En spelare som inte fanns med från start i 0-7-matchen mot Inter, var Luca Antei. Varje gång jag ser den unge försvararen spela, inte minst i U-21-landslaget, slås jag av hans skicklighet och mogenhet för sin ålder. Igår var han bäst på plan mot Fiorentina. Jag tror han är en en landslagsman inom två år.

Sist men inte minst fick Jose Mauri göra sin första match från start i Parma. 18-åringen har teknik, är taktiskt skicklig och är rapp i fötterna. Där har Parma en riktigt diamant i sin ägo.

***
Sampdoria ångar på i tabellen och Genoa fick med sig en poäng både mot Fiorentina i söndags och igår mot Verona.

Derbyt på söndag blir som vanligt ett drama man inte får missa.

Kommer Milans försvarsproblem överskugga de ljusa anfallsglimtarna?

24 september 2014 10.30, Lorenzo Medici

Filippo Inzaghi behöver inte oroa sig så mycket över anfallet. Jeremy Menez har nu visat i fyra matcher att hans genialitet och snabbhet är att räkna med. Keisuke Honda har gått från mysterium till att vara en listig och giftig anfalls-mittfälts-hybrid.

Igår mot Empoli visade även Fernando Torres att han vill vara med och bidra till offensiven. Ibland såg han lite så där klumpig ut han gjort i Chelsea den senaste tiden, men ännu oftare såg han rätt vass ut. Hans nickmål var ren och skär klass och han hade ett par fina aktioner utöver det.

Lägger vi till El Shaarawy och Bonaventura till anfalls-arsenalen så inser man att Milan har det rätt gott ställt i offensiven.

Nej, problemen finns på mittfältet och i försvaret. För tillfället finns det inte många goda uppspelsfötter att tillgå i Milan. Därför byggs anfallen oftast upp av att Nigel De Jong gå ner mellan mittbackarna (på De Rossi-vis), hämtar boll och starar anfallen.

Lika ofta är det Jeremy Menez som möter upp och blir speluppläggare nummer två. Fransmannen har skickligheten att dela ut bollar med precision.

Detta fungerar relativt bra, men det är också en nödlösning som motståndarna skulle kunna förhindra bättre om de verkligen ville. Milan skulle behöva fler vettiga uppspelslösningar. Detta kommer givetvis förändras när Montolivo är tillbaka.

I den första halvleken förhindrade Milan de själva i och med att Menez opererade mer på kanten än i mitten. När sedan Bonaventura kom in istället för skadade Van Ginkel började Menez kliva in mer centralt och Milans spel förbättrades.

Att Sulley Muntari är en relativt tafflig mittfältare sett över en hel säsong och att Andrea Poli inte får ut sina kvalitéer bredvid likartade spelare är också små problem. Men inte lika stora som försvarsspelet.

Studerar man Daniele Boneras match noggrant igår är det lätt att få ont i ögonen. Vid båda baklängesmålen är det han som tappar markering och är försent in i situationerna.

Det fanns fler sådana här situationer som Empoli inte lyckades förvalta i mål. Det ska sägas att Bonera fick väldigt dålig hjälp av Zapata den här kvällen.

Men gårdagens 2-2-match mot Empoli och de fyra insläppta målen mot Parma tyder på att det finns mycket kvar att jobba i försvarsspelet för Inzaghi.

Kanske räcker heller inte kvalitén på de mittbackarna han har till sitt förfogande. Det känns inte som att det finns en mittförsvarare i Milans trupp som är en garanti en hel säsong.

Jag misstänker att det är något som skulle behövas för att återigen kunna slåss om en ligatitel.

Omgångens lag – 2014/15- 3^ Giornata

23 september 2014 10.10, Lorenzo Medici

Omgång 3:

Cesena-Empoli 2-2

1-0 Marilungo 2-0 Defrel 2-1 Tavano (str) 2-2 Rugani
Milan-Juventus 0-1
0-1 Tevez
Chievo-Parma 2-3
1-0 Izco 1-1 Cassano 1-2 Coda 1-3 Cassano 2-3 Paloschi
Genoa-Lazio 1-0
1-0 Pinilla
Roma-Cagliari 2-0
1-0 Destro 2-0 Florenzi
Sassuolo-Sampdoria 0-0
Atalanta-Fiorentina 0-1
0-1 Kurtic
Udinese-Napoli 1-0
1-0 Danilo
Palermo-Inter 1-1
1-0 Vazquez 1-1 Kovacic
Torino-Verona 0-1
0-1 Ionita

Omgångens lag (3-4-3):

Rafael (Verona) (1)
Veronas tre poäng föddes ur Rafaels händer när den brasilianske keepern gjorde en suverän räddning på El Kaddouris straff i slutminuten.

Danilo (Udinese) (2)
Visade vägen bakåt med stor följsamhet och visade vägen framåt med matchens enda mål.

Konstantinos Manolas (Roma) (2)
Agerade tryggt och säkert mot Cagliari. Det känns som om greken har spelat i Roma i tio år. Benatia är redan en minne blott.

Matias Silvestre (Sampdoria) (1)
Skicklig och lugn i Sampdorias backlinje i matchen mot Sassuolo. Bra värvning.

Paul Pogba (Juventus) (1)
Alltid omöjlig att ta bollen ifrån med sin enorma styrka, men visade även finess och teknik när han spelade fram till Tevez mål.

Mateo Kovacic (Inter) (2)
Visade återigen vägen för Inter med ett fint mål. På rätt väg i karriären.

Seydou Keita (Roma) (1)
Kallas inte för “Barometern” utan anledning. Taktiskt skicklig och gjorde alltid vettiga saker mot Cagliari. Kommer bli nyttig för Roma.

Mati Fernandez (Fiorentina) (1)
Var i matchen mot Atalanta den spelare i Fiorentina med mest kreativitet och fart under fötterna.

Franco Vazquez (Palermo) (1)
Inte bara målskytt mot Inter, utan hade även ett skott i ribban och bjöd på många små finurliga inspel från sin roll som släpande anfallare.

Alessandro Florenzi (Roma) (1)
Ett mål och en assist. En insats i farmors smak.

Antonio Cassano (Parma) (1)
Parmas största frälsare när han gjorde två av målen i segern över Chievo. Parmas säsong kommer stå och väga i mångt och mycket på Cassanos insatser.

Omgångens sämsta:

1. Rafa Benitez (tränare Napoli)
Valde att ställa över spelare som Callejon, Mertens och Hamsik i ett läge där man verkligen behövde vinna. Nu bev det istället en andra raka ligaförlust. Vi börjar känna igen den här Benitez, med märkliga “turn-overs”, bortförklaringar och ett inte alltför övertygande spel. Börjar den spanska tränaren ligga illa till?

2. Nemanja Vidic (Inter)
Klantade sig något oerhört vid baklängesmålet när han bjöd bort bollen till Vazquez. Inte det man behöver från sin försvarsledare direkt.

3. Omar El Kaddouri (Torino)
Missade en straff mot Verona i slutminuten. En straff som skulle ha räddat en poäng. Syndabock.

Skytteligan:
3 mål:  Cassano (Parma) Icardi (Inter) Menez (Milan) 2 mål: Tevez (Juventus)  Di Natale (Udinese) Kovacic (Inter) Honda (Milan) Pinilla (Genoa)  Osvaldo (Inter) Vazquez (Palermo).

Glappet upp till Roma och Juventus känns stort

22 september 2014 10.24, Lorenzo Medici

Milan och Pippo Inzaghi bekräftade det redan på lördagen. Resignationen i den andra halvleken mot en bättre motståndare.

Men söndagen gav ytterligare besked över det jag anat och varit lite orolig för. Jag vill ju helst ha en liga där tre, fyra lag är med och kämpar om scudetton. Så ser det inte ut i Serie A.

Två lag är bättre än alla andra. Juventus och Roma. Dels av egen kraft, men också på grund av att alla andra tänkbara hot inte är tillräckligt starka.

Milan har kanske något på gång, men i ärlighetens namn skulle ju inte en enda rödsvart spelare kliva in i Juventus startelva. Inte en enda.

Inter har en intressant trupp och en Kovacic på väg mot höga höjder, men har även frågetecken kring ojämnhet, Mazzarris kunskap, bortaspelet, offensiven och varför Hernanes bara är en bra Serie A-spelare och inte en jättebra.

Gårdagens match mot Palermo gav inga svar. En dagen gör man sju mål andra dagen är offensiven steril och orörlig.

Som om det inte var nog vacklade även försvaret igår.

Sedan har vi Napoli och Benitez. Folk  Neapel (och jag med) har nog redan börjat tröttna på spanjorens bortförklaringar. Vi hade otur, vi borde ha vunnit, vi skapade chanser, bla bla. Ni har åkt ut Champions League och ni har tre poäng på tre matcher.

Varför inte prata om upprepade mönster, varför spelare stagnerat eller felaktiga laguttagningar? När ska De Laurentiis erkänna att sommarens transferfönster var ett misslyckande?

Det klart att detta Napoli har problem. Problem som man förr eller senare anade skulle komma med Benitez.

Sedan har vi Fiorentina som med en skadad Rossi och iskall Gomez och en överarbetande Cuadrado försöker lösa upp knutarna i varje match med mycket besvär.

Tack och lov har man en del kvalité i truppen att plocka av. Mati Fernandez och Jasmin Kurtic var t ex vikiga problemlösare igår. Men i det långa loppet är det nyckelspelare som Gonzalo, Borja, Cuadrado, Rossi och Gomez som måste leverera.

Milan, Inter, Napoli, Fiorentina och Lazio hade kanske drömmar om att blanda sig i striden om ligatiteln.

Vi kan nog reda efter tre omgångar konstatera att de får försöka kämpa om tredjeplatsen.

De två första platserna är nog redan tilldelade.

***

B-Y-T-E-N-A!

Med tjugo minuter kvar, slängde Donadoni in Daniele Galoppa (mot sorglige Lodi) och Massimo Coda (mot meningslöse Ghezzal) och matchen vändes till seger. Cassano hittade rätt två gånger om och Galoppa och Coda var direkt delaktiga till alla  målen.

Där kan säsongen ha räddats för Parma.

***
Stefan De Vrij har inte fått någon vidare start på sin Serie A-karriär. Först var han usel i premiären mot Milan och igår blev han utvisad mot Genoa med fem minuter kvar. Två minuter senare gjorde Genoa matchens enda mål. En VM-sommar gör ingen karriär.

Än värre är att hans partner Gentiletti som sett så bra ut, skadade sig så illa att han blir borta nästan resten av säsongen.

Kan tänka mig att Mauricio Pinilla redan är den största publikfavoriten hos den norra kurvan på Marassi.

***
Hellas Verona har verkligen en del flyt.  De får straffar med sig och straffarna de får emot sig räddar de (eller snarare Rafael). Verona gjorde ingen större match igår mot Torino men vann ändå. Lite så var det mot Palermo veckan innan också. De tar liksom alltid sina poäng och det tyder på viss styrka.

Torino är det enda laget i Serie A som ännu inte gjort något mål. Någon som saknar Cerci och Immobile?

 

Marseille - Nantes
Fredag 28 november kl 20:25
Real Soc. - Elche
Fredag 28 november kl 20:40
Getafe - Ath Bilbao
Lördag 29 november kl 15:55
Paris Saint Germain - Nice
Lördag 29 november kl 16:55
Espanyol - Levante
Lördag 29 november kl 17:55