Lorenzo Medicis Italienblogg

Grande Empoli, Piccolo Milan.

Milan vann och kliver därför in i uppehållet med behövligt andrum inför derbyt mot Inter. Men det var ett Piccolo Milan och ett Grande Empoli. I alla fall sett till deras förutsättningar.

Efter ett helt år av Pippo Inzaghis nonsens-presskonferenser där laget alltid hade gjort en bra insats hur dåliga de än varit, var det befriande med Sinisa Mihajlovics ärlighet efter matchen.

-Vi förtjänade inte att vinna, vi saknade allt. Vi vann bara tack vore våra anfallare, sa serben efteråt.

Mihajlovic summerade matchen perfekt i bara ett par ord.  Mittfältet var ett vakuum utan kreativitet. Bertolacci var usel och risken är att den där prislappen kommer hänga över honom som en mörk skugga hela säsongen. Nocerino borde inte vara en del av truppen 2015 och Suso är ingen stjärna och kommer troligen heller aldrig bli en.

Det känns som om många av Milans spelare är kvar i det förflutna och inte kan ta sig därifrån.

Samtidigt spelade Empoli överraskande friskt och modigt. Saponara glimrade, BIG Mac är en top player-provinciale, Zielinskis fina fötter röjde framgångar och om William Carvalho är värd 20 miljoner euro borde unge Diousse snart vara värd 30.

Milan hade behövt en spelare som Saponara igår. Men de hade behövt Empoli-Saponara och inte Milan-Saponara. Och frågan är om Saponara någonsin kan vara Empoli-Saponara i Milan? Kanske inte.

Medan Empoli behövde skapa väldigt många chanser för att göra ett mål, behövde Milan skapa väldigt få chanser för att göra två mål. Carlos Bacca visade klass på sitt mål och Luiz Adriano stod på rätt ställe vid rätt tillfälle.

Mihajlovic var säkert lättat efter segern, men framför allt var han förbannad för att spelet var så pass dåligt.

Det hade han all rätt i att vara.

Lorenzo Medici
Inlägget har 7 kommentarer

Fem lag, fem problem, fem åtgärder och fem transfer-strategier

Juventus

Vad fungerade inte i premiären?
Förutom skador och att man inte satte sina chanser hade Juventus stora problem att hitta vettiga genomskärare till sina anfallare. Man anföll främst genom kanterna och det blev ofta rätt förutsägbart. Att Pogba tappade boll 26 gånger var också ett problem.

Åtgärder
Mycket lär förbättras då Marchisio och Morata återvänder, Alex Sandro kliver in i startelvan och Pogba hittar formen. Men man behöver förstärka laget med mer än bara Cuadrado.

Transferstrategi
Efter värvningen av Cuadrado verkar fokuset ligga på att få in en mittfältare likt Axel Witsel och göra ett sista försök på Draxler.

Spelare man bör försöka sälja innan mercaton stänger:
Isla, Rossi.

Spelare som ryktas vara på väg in:
Witsel, Lemina, Montolivo, Draxler.

MILAN

Vad fungerade inte i premiären?
Avståndet mellan lagdelarna blev ofta för långt och spelarna hade därför både svårt att hitta kombinationer framåt och täppa igen bakåt. Trots att man spelade med en man mindre i mer än en halvlek är noll skott på mål klart underkänt. Mittfältet saknade verkligen en spelare som kan hålla i bollen och hitta kreativa passningar framåt.

Åtgärder
Mihajlovic måste få spelarna att agera mer som ett lag. Få igång rörelsen, göra laget “kortare” och få igång samspelet mellan lagdelarna.


Transferstrategi
Jag kan tycka att man borde sälja av minst två mittbackar och försöka hitta en bättre. Varför lägga massa pengar på Bertolacci och inte till exempel Ezequiel Garay?  Milans mercato snurrar främst kring en mittfältare. Soriano? Witsel? Ingen av dem är ju dock vad Milan egentligen behöver på mitten. Alla liknar ganska mycket de mittfältare de redan har (Bonaventura, Bertolacci, Poli) och de skulle må bättre av en större playmaker. Balotelli-värvningen släckte drömmarna om Zlatan.

Spelare man bör försöka sälja innan mercaton stänger:
Alex, Paletta, Zaccardo, Nocerino, Suso, Matri.

Spelare som ryktas vara på väg in:
Witsel, Soriano, Joao Moutinho.

INTER

Vad fungerade inte i premiären?
Framför allt hade man stora problem med att göra mål, vilket såklart hade en del att göra med att Icardi tvingades kliva av tidigt. Men precisionen måste bli bättre, av sjutton avslut var bara sju på mål. Sedan är det ett problem om Gary Medel hade bollen 122 gånger. Det är ju inte riktigt den spelare man vill ska agera playmaker.

Åtgärder
Det vore bra om Medel hade bollen mindre i uppspelsfasen och låta t ex Kondogbia eller Brozovic har mer boll. Sedan saknas det pusselbitar som man hoppas kunna hitta på transfermarknaden.

Transferstrategier
Inters mercato är lite av en rebus. Två offensiva spelare ska in. Vilka? Perisic, Lavezzi eller Lamela? Kan mycket väl bli två av dem. Fixeringen vid Perisic känns lite överdriven. Skadan på Icardi visar även på att man inte har en riktig back-up till honom, vilket gör att man kanske måste ta i en mer striker-betonad low-cost anfallare innan måndag kväll. Mancini vill dessutom få in en vänsterback. Siqueira? Försvinner Ranocchia eller Juan Jesus?

Spelare man bör försöka sälja innan mercaton stänger:
Schelotto, Taider, D´Ambrosio, Nagatomo och någon av Andreolli, Juan Jesus eller Ranocchia.

Spelare som ryktas vara på väg in:
Perisic, Lamela, Lavezzi, Siqueira, Borini, Perotti, Criscito, Sala, Eder, Iturbe, Ljajic, Ghoulam.

ROMA

Vad fungerade inte i premiären?
Det saknades vettigt samspel mellan de offensiva spelarna. Gervinho och Salah valde oftast att gå på egna räder, vilket blev lättläst. Dzeko hamnade för långt ner i plan, vilket inte borde vara meningen. Torosidis höll inte riktigt måttet på sin kant.

Åtgärder
Ett sätt att åtgärda samspelet mellan de offensiva spelarna är att integrera Totti in i startelvan. “Er Pupone” söker hela tiden skarvar och väggspel vilket sätter sin prägel på spelet. Om Totti kliver in en position bakom anfallaren kommer Dzeko naturligt att hamna längre upp där han bör vara. Men frågan är om Garcia vågar vara så offensiv? Ska Salah och Falque ta kanterna i ett 4-2-3-1-system då? Petas Pjanic? Det gäller att hitta rätt balans. Torosidis-problemet löses förhoppningsvis genom att man gjort klart med Lucas Digne.

Transferstrategi
Möjligen vill man få in en mittback till innan fönstret stänger och ytterligare en mittfältare då Strootman tyvärr ser ut att missa hela säsongen pga av ny operation. Annars gäller det mest att banta ner anfallsbesättningen. Minst två av Ljajic, Gervinho, Iturbe och Ibarbo lär lämna. Min känsla är Ljajic och Iturbe försvinner. Paredes är på väg till Empoli och Salih Ucan kan komma att lånas ut till Bologna.

Spelare man bör försöka sälja innan mercaton stänger:
Cole och minst två av Ljajic, Gervinho, Iturbe, Ibarbo.

Spelare som ryktas vara på väg in:
Juan Jesus, Kolasinac, Darder, Bruno Peres.

NAPOLI

Vad fungerade inte premiären?
På många sätt infriades de farhågorna jag haft kring Sarris Napoli. Trots att laget var “kort” kunde Sassuolo ta sig igenom Napoli. Inte helt oväntat saknade mittfältet viss styrka. Valdifiori lyckades varken vara kreatör eller bollvinnare och ett annat Empoli-nyförvärv – Hysaj – var den spelare som tappade mest boll. Att få in spelare som kan systemet kan vara bra, men vad händer om systemet börjar hacka och de i grunden inte är tillräckligt bra?

Insigne som var lysande under försäsongen hade väldigt svårt i premiären från sin trequartista-roll, Mertens känns inte helt perfekt som en släpande anfallare och Higuain såg både något matchotränad och ointresserad ut. När det gäller den försvarsmässiga delen kan man börja undra om Albiol och Chiriches är tillräckligt bra oavsett spelsystem.

Åtgärder
Det sägs att Sarri funderar på att ändra om till 4-3-3 vilket skulle kunna var en lösning, men det känns lite tidigt att släppa idén med Insigne som trequartista. Napolis jakt på en mittfältare talar dock för det. Men jag har lite svårt att förstå vem som ska petas i så fall? Hamsik, Allan (han är väl värvad som tänkt startspelare) eller Valdifiori?

Transferstrategi
Det är en del förvirring kring Napolis mercato just nu. Jakten på ytterligare en mittback tyder på att Koulibaly ratats, jakten på en ytterback tyder på att Ghoulam kan vara på väg bort och jakten på en mittfältare tyder på att Sarri inte riktigt bestämt sig för hur han vill spela. Det har spekulerats i tusen olika namn och de just nu hetaste spelarna på väg till Neapel är Soriano eller Vecino. Två spelare som Sarri säkerligen gillar (Vecino hade han ju ifjol). En värvning av någon av de två tydliggör inte för mig hur Sarri tänkt ställa upp laget.

Sedan är ju egentligen Higuain, Callejon, Mertens, Gabbiadini och Insigne en för mycket längst fram, alla är för bra för att sitta på bänken en hel säsong. Sportdirektör Giuntoli har ett par svettiga dagar framför sig då han också måste rensa truppen en hel del.

Spelare man bör försöka sälja innan mercaton stänger:
Andujar, Henrique, Zuniga, El Kaddouri, De Guzman.

Spelare som ryktas vara på väg in:
Vecino, Soriano, Heurtaux, Widmer, Dragovic, Oikonomou, Sala.

***

Något märkligt att Juventus släppte Fernando Llorente gratis till Sevilla. En försäljning som drog ut för långt på tiden och som man desperat fick ordna i sista stund. Tydligen så desperata att släppa honom utan ersättning, bara för att bli av med hans lön.

Om man nu verkligen vill och kan få Draxler för rätt summa är det väl en no-brainer att sälja Kingsley Coman. Det är ju ändå en spelare som inte kommer vara ordinarie och troligen inte få speciellt mycket speltid.

Jag kan dock mycket väl tänka mig att man blir blåsta på Draxler av Wolfsburg som kan komma att ha rejält med pengar om man säljer Kevin De Bruyne.

Och varför inte gå all-in på Calhanoglu istället?

***
Är inte Inters fixering vid Ivan Perisic lite väl överdriven? Det är ju inte direkt Diego Maradona vi pratar om.

Troligen är Mancinis starka vilja att värva kroaten bundet till att han är så pass bra taktiskt. Han kanske inte har lika högt tak som t ex Lamela, men är en större garanti. Vilket är något Inter behöver.

***
Atalanta har gjort klart med Rafael Toloi och Gabriel Paletta. Det är manövrar som borde garantera fortsatt liv i den högsta serien.

***
Jag har lite svårt att förstå det här med Joaquin. Visst jag fattar att han borde få åka hem till Betis och att det är gulligt och vackert och så, men killen har kontrakt till 2016 och Betis har erbjudit smågrus för honom.

Han och Betis förväntar sig alltså att Fiorentina ska släppa honom mer eller mindre gratis med  bara några dagar kvar till att hitta en ersättare? Med det sagt hoppas jag att det löser sig för båda parter. Bara att Fiorentina inte riktigt är skurken i det här dramat som vissa vill mena.

***

Lottat och klart. Både Juventus för Roma fick ganska svåra grupper. Många menar att Sevilla kan ställa till det för Juve, men jag skulle nog säga att Leverkusen är minst lika svårt för Roma.

Jag tror inte att Juventus fruktar Llorente och Immobile så mycket.

Barcelona vinner sin grupp med största sannolikhet medan Roma och Leverkusen gör upp om andra platsen. City och Juventus bör gå vidare, men Sevilla och även Möchengladbach kan ställa till det.

Ungefär så.

***

Jag tror att Draxler-Juve och Perisic-Inter blir av till slut.

Lorenzo Medici
Inlägget har 8 kommentarer

Lost in Leverkusen

Man skulle kunna tala om en match där Lazio borde haft straff i den första halvleken på en rätt klar hands på Jonathan Tah. Där hade möjligen historien gått annorlunda.

Men framför allt var det en match där det ena laget var överlägset det andra. Ur alla synpunkter. Lazio var lost in Leverkusen.

Det var nästan skrämmande att se skillnaden mellan lagen. Medan Lazio såg ut som ett gäng vilsna pensionärer löpte Leverkusen-spelarna på outtröttligt.

Tyskarna vann även den taktiska matchen. Roger Schmidts höga press satte Lazio-försvaret i stora bekymmer (visade också på dess brister) och de kunde aldrig sätta igång ordentliga anfall vilket i sin tur betydde att Candreva och Felipe hamnade för långt ner.

Stefano Pioli hade inget svar på det draget.

Det går även att ställa sig kritisk till hur Lazio-tränaren ställde upp laget. Förmodligen överdrev han Biglias frånvaro, blev orolig och valde att spela med en trebackslinje fastän man knappt aldrig gjorde det tidigare under en match. Det var ett märkligt beslut.

Ungefär lika märkligt som att välja Mauricio framför Gentiletti. Kanske hängde det beslutet ihop med valet av en trebackslinje. För mig spelar det ingen roll. Det är ingen överraskning att brassen knappt kan göra en match utan ett grovt misstag.

Gårdagen var inget undantag. Först gick han bort sig å det grövsta på 2-0-målet, sedan agerade han klumpeduns och blev utvisad. Inte för att hans kompanjoner var så himla mycket bättre. De Vrij missade totalt på det första baklängesmålet och vänsterflanken var en total katastrof med Radu och Lulic.

Radu spred bollar som en rumänsk vattenspridare och Lulic sprang runt som en amfetamin-beroende 60-åring på planen. Det var pinsamt att se på.

Framåt var man paralyserade. Felipe Anderson säg skräckslagen ut, Candreva tog aldrig tag i saker och ting, Onazi kämpade väl i defensiven, men var också förvirrande när bollen skulle framåt och Parolo sprang i ett vakuum. Keita kämpade på bra i första halvlek, fixade många frisparkar vilket gav Lazio andrum, men försvann i andra.

Leverkusen var så mycket bättre. Så mycket rörligare. Orkade så mycket mer. Var så mycket kvickare. Var alltid först på bollen. Så mycket mer beslutsamma. Det var som om Lazio befann sig i en tysk kvalitetscentrifug utan att veta hur man hamnat där.

Det är alltid samma visa. Man jublar som om man vunnit en titel i maj över en fixad tredjeplats bara för att sedan åka ut med svansen mellan benen i augusti. Visst kan man få bli lite glad över fixad playoff-plats, men gärna lite mer sans tack. Sluta blåsa upp för stora illusioner. Inget är ju egentligen fixat där. Inget gruppspel, inga pengar, Ingenting. Bara förhoppningar.

Detta var femte gången på sex år som ett italienskt lag åker ut i kvalet till Champions League. Det är oroväckande. Kanske bör man se över hur man kommer förberedda till dessa matcher. 

Nu är den stora frågan hur Lazio ska kunna hämta sig efter detta. Det brukar kunna vara svårt att ställa om. 

Inte minst efter en så pass dålig insats som man gjorde igår.




Lorenzo Medici
Inlägget har 16 kommentarer

Balotelli och Cuadrado återvänder som nödlösningar?

Jag brukar ofta vara rätt förtjust i när före detta Serie A-stjärnor återvänder “hem”. Det började ju bra för t ex Stevan Jovetic i söndags.

Men det är inte alltid jag anser att det är bra idé att plocka tillbaka spelare. När det gäller Mario Balotelli och Juan Cuadrado finns det all anledning till att klia sig huvudet en aning. Är det ett bevis på desperation? Är det tydliga tecken på att Milan nu gett upp drömmen om Zlatan och att Juventus inte kommer värva Julian Draxler?

Det finns få saker vi inte redan vet om Mario Balotelli, så vi behöver inte dra den vevan en gång till. Äventyret i Liverpool gick åt skogen.

Nu är han tillbaka.

Tillbaka i Milan. Från ruttet äpple till kärlek som aldrig dör. Och trots att det inte finns mycket logik i att Milan nu plockar ”hem” honom är det just att det gick så dåligt i Premier League som kan inge ett litet hopp till förbättring.

För kanske var Balotelli tvungen att nå botten. Anses så dålig att han inte ens sitter på bänken. Att det gett honom något bättre självinsikt. Att man måste jobba hårt för att ta en plats i startelvan och för att talangen inte bara ska förbli en myt.

Balotelli anländer till mindre förväntningar och där han är bakom Bacca och Luiz Adriano i hierarkin. Det kan vara bra förutsättningar. Att Balotelli ska lyckas har nog inte så mycket med Sinisa Mihajlovic att göra, han har mest skänkt honom den här livlinan.

Det måste komma från honom själv. Viljan att förändras, viljan att kämpa hårt för att bli bättre.

Det kan vara värt att chansa på Balotelli. Vi vet vilken potential han ändå besitter. Men frågan är om den är värd att ta med tanke på all cirkus kring honom. Kommer han “förstöra” omklädningsrummet? Vad tycker de andra spelarna om att han anländer? Och hur kommer han klara av det hårda mottagandet han lär få runtom arenorna?

När man värvar Balotelli får man mer än en spelare på köpet.

Men den största frågan är ändå om det är en anfallare á la Mario som Milan verkligen behöver? Varför inte jobba hårdare på att sälja 2-3 mediokra mittbackar för att köpa en riktigt bra som kan spela bredvid Romagnoli? Varför inte jaga en mittfältare som kan bygga spelet ordentligt?

Värvningen av Balotelli var också överraskande då den går emot den typ av affärer man tidigare gjort under sommaren, lite som att kliva tillbaka till det gamla. Är det här på något sätt Gallianis märkliga försök att kompensera för Zlatan? Är det någon gammal återbetalning till Raiola?

Men visst, man vet aldrig. Efter att ha varit uträknad så många gånger kanske det är Marios tur att gå på knock. Hans explosion till att bli en stjärna på riktigt ligger ju alltid där och lurar. Jag kommer aldrig sluta tro och hoppas att det någon gång kommer ske. Problemet är att Milan kanske inte riktigt har råd att vänta på Balotellis genombrott medan de måste ta sig till Champions League nästa säsong.

Och för att det ska gå kanske det hade krävts en helt annan typ av värvning.

***

En värvning av Juan Cuadrado är ju mycket mer logisk än en värvning av Balotelli. Det colombianen förändrar rent taktiskt för Juventus borde inte vara så svårt att gissa.

Cuadrado ger Allegri en möjlighet att t ex spela 4-3-3 med honom och t ex Dybala flankerandes Mandzukic. Eller 4-3-2-1 med samma spelare längst fram. Colombianen har förmågan att ta sig förbi sina motståndare, vilket är något detta Juventus behöver. Dessutom kan han ju Serie A väldigt väl efter alla sina år i Italien.

Men för mig finns det ändå en hel del varningsflagg med en Cuadrado-värvning. Först och främst om det då innebär att Juventus inte kommer värva någon Draxler, Götze eller liknande spelare. Det skulle inte vara bra. Värvar de både och är det en helt annan sak.

Sedan är jag tveksam till hur bra Cuadrado verkligen är idag. Han visade stora tendenser till att vara på väg ner i karriären under sin fjolårssäsong i Fiorentina. Och vad betyder hans fiasko i England? Såg Mourinho att han inte var tillräckligt bra? Passade han inte bara in Premier League?

Jag har aldrig riktigt sett Cuadrado som en spelare som går mot en lång och framgångsrik karriär utan snarare en karriär likt en Ronaldinho-light. Med en kort och hög topp. Kanske har vi redan sett den toppen. Farhågan finns där.

Sedan är han inte den spelare som Juventus kan bygga sin framtid kring, utan känns mer som en kortsiktig nödlösning. Något jag sällan är förtjust i.

Cuadrado är ju värd en chansning precis som Balotelli, inte minst om han hittar tillbaka till den gamla fina Fiorentina-form han hade tidigare, men jag långt ifrån säker på att han kan det.

Efter sina Premier League-fiaskon är nu Balotelli och Cuadrado tillbaka som nödlösningar i hopp om att de ska få ordning på sin karriärer igen.

Det ska bli väldigt spännande att följa.

***

Transferbetyg:

Emil Krafth (Försvarare)
Från Helsingborg till Bologna
Transferbetyg: 6,5
“Näste svensk att kliva in i Serie A-historien. Kan komma att ta en plats i startelvan relativt fort.

Godfred Donsah (Mittfältare)
Från Cagliari till Bologna
Transferbetyg: 7
“Med tanke på den hårda konkurrensen kring Donsah var det imponerande att Corvino lyckades ro hem den här affären. Donsah är en dynamisk och skicklig mittfältare som säkert blir värd det dubbla inom ett par år.

Mattia Destro (Anfallare)
Från Roma till Bologna
Transferbetyg: 7
“Bra deal för alla parter. Roma ville bli av med honom, Bologna behövde en striker att bygga laget kring och Destro behövde en ny miljö där han får spela. Jag tror på succé.

Mario Balotelli (Anfallare)
Från Liverpool till Milan
Transferbetyg: 6
“Märklig värvning. Känns inte som om Milan behöver en anfallare av osäker status och en spelare som kan röra om i omklädningsrummet. Men visst, någon gång slår ju blixten ner…”

Juan Cuadrado (Mittfältare)
Från Chelsea till Juventus
Transferbetyg: 6,5
“Inte exakt vad Juventus behöver mest just nu, men ger Allegri taktiska flexibilitet och en spelare som kan göra sin motståndare. Men vilken form är han i?”

Antonio Rudiger (Försvarare)
Från Stuttgart till Roma
Transferbetyg: 6,5
“Intressant värvning då tysken både kan spela som mittback och ytterback. Kan behövas lite tid för honom att acklimatisera sig.”

Nikola Kalinic (Anfallare)
Från Dnipro till Fiorentina
Transferbetyg: 7
“Ingen stjärna, men är en mycket rörlig och hyfsat målfarlig anfallare. Lite Miroslav Klose-typ. Bör passa bra in i Sousas sätt att spela.”

Diego Capel (Mittfältare)
Från Sporting Lissabon till Genoa
Transferbetyg: 5,5
“Känns som om Preziosi vill göra en ny “Perotti” här. Jag tror inte på samma succé.”

Jaime Baez (Anfallare)
Från Juventud till Fiorentina
Transferbetyg: 7
“Rätt snabb och teknisk talang som med tiden kan bli en stjärna. Passar bra in i Fiorentina.”


Filippo Falco (Mittfältare/Anfallare)
Från Lecce till Bologna
Transferbetyg: 6,5
“Kvick och teknisk offensiv spelare som stundtals var vass i Serie B ifjol. Kan ersätta Brienza när det behövs.

Gaspar Iniguez (Mittfältare)
Från Udinese till Carpi
Transferbetyg: 6
“Spelskicklig argentinare som Udinese släpper för att ge speltid. Carpi kan komma att behöva honom.

Emerson Palmieri (Försvarare)
Från Santos till Roma
Transferbetyg: 6
“Överraskande värvning av Roma då brassen aldrig tog aldrig en plats i Palermo ifjol, men Sabatini verkar tro på honom. Börjar som back-up.”


Norbert Gyomber (Försvarare)
Från Catania till Roma
Transferbetyg: 5
”Jag har aldrig varit speciellt imponerad av den stabbige slovaken. Förstår inte den här värvningen.”


Andrea Belotti (Anfallare)
Från Palermo till Torino
Transferbetyg: 7
“Borde passa lysande in i Venturas fotboll och bredvid Quagliarella. Petar Maxi Lopez efter ett par omgångar?”

Marquinho (Mittfältare)
Från Roma till Udinese
Transferbetyg: 6
“Den förre Roma-spelaren är tillbaka i Serie A efter en sejour i Saudiarbaien. Nyttig och löpstark, men duplicerar väl redan mycket vad Udinese redan har rätt gott om?”

Lucas Digne (Försvarare)
Från PSG till Roma
Transferbetyg: 6,5
”Dög inte för PSG, men duger tydligen för Garcia som hade honom i Lille. Bör vara en uppgradering gentemot vad Roma har på vänstersidan just nu.”


Lorenzo Medici
Inlägget har 16 kommentarer

Copa Medici Cup – Omgång 1: ”Jovetic tar ledningen”

Man kan vinna Ballon d´Or och man kan vinna Copa Medici Cup. Här och nu introducerar jag en nyskapad trofé som kommer delas ut efter säsongen. Det som står på spel är den spelare i Serie A som av mig lyckas skrapa ihop flest poäng under säsongen.

Efter varje omgång kommer jag dela ut poäng till de spelare som varit bäst. Max arton spelare kan få poäng per omgång.

Det behöver inte bara nödvändigtvis vara den spelare som briljerade mest utan jag kommer även lägga vikt vid hur betydelsefull insatsen var. Man kan t ex ha gjort en okej match, men avgjort i sista minuten och ändå komma med på listan.

Jag kommer även dela ut minuspoäng för varje omgång till de spelare som varit riktigt dåliga eller underpresterat efter förmåga.

Lets go!

Poängfördelning omgång 1:

10 poäng Stevan Jovetic (Inter)
“Frälste Inter med ett vackert mål i sista sekunden mot Atalanta. Viktigare än så kan man inte göra sig. Jova is back”

9p  Luis Muriel (Sampdoria)
“Hade lekstuga med Carpi, gjorde två mål och sprang igenom försvaret stup i ett. Tänk om han kan hålla den här nivån hela säsongen?”

8p Josip Ilicic (Fiorentina)
“Briljerade stort mot Milan med sin säregna teknik. Har kanske fått det förtroende han behöver under Sousa. Såg väldigt, väldigt fin ut.”

7p Ricardo Kishna (Lazio)
“Lazio är inte bara Candreva och Felipe Anderson längre. Holländaren fick chansen mot Bologna och tog den. Gjorde ett mål och stod för flera andra fina aktioner.”

6p Abdelhamid El Kaoutari (Palermo)
“Försvars-nyförvärvet gjorde inte bara en stabil insats i backlinjen utan agerade även matchhjälte med att sätta dit segermålet mot Genoa i slutminuten.

5p Emil Hallfredsson (Verona)
“Såg ut att vara i otroligt fin matchform mot Roma. Energisk, nyttig och aldrig naiv.”

4p Eder (Sampdoria)
“Bildade vasst anfallspar med Muriel mot Carpi. Gjorde två mål (varav ett på straff) och man kan ställa sig frågan varför han ryktats vara på väg bort från klubben.”

3 poäng: Fernando (Sampdoria) Marcos Alonso (Fiorentina)

2 poäng: Riccardo Meggiorini (Chievo) Nicola Sansone (Sassuolo) Domenico Berardi (Sassuolo)


1 poäng: Fabio Quagliarella (Torino) Alessandro Florenzi (Roma) Bosko Jankovic (Verona)  Antonio Floro Flores (Sassuolo) Jeison Murillo (Inter).


Minuspoäng:

-5 poäng Zeljiko Brkic (Carpi)
“Jag har alltid varit skeptisk till Brkic och matchen mot Sampdoria gjorde mig inte mindre skeptisk.”

-4 p Rodrigo Ely (Milan)
”Hade enorma problem med Kalinic, Ilicic och kompani, vilket slutade i två gula kort. Ingen vidare start för den unge brassen.”

-3 p Paul Pogba (Juventus)
“Tog aldrig riktigt tag i matchen mot Udinese på det sätt han hade behövt. En besvikelse.”

-2 p Carlos Carmona (Atalanta)
“Slarvig i passningsspelet och aldrig kreativ mot Inter. Dessutom utvisad.”

-1 poäng: Lorenzo Insigne (Napoli) Gonzalo Higuain (Napoli) Raul Albiol (Napoli) Simone Padoin (Juventus) Matteo Brighi (Bologna) Carlos Bacca (Milan).

Toppen efter 1 omgång:
Stevan Jovetic 10p, Luis Muriel 9p Josip Ilicic 8p, Ricardo Kishna 7p, Abdelhamid El Kaoutari 6p, Emil Hallfredsson 5p, Eder 4p.

Lorenzo Medici
Inlägget har 11 kommentarer

Prima Giornata – Jovetic och Sousa satte avtryck direkt

Det kändes som om en hel del var sig likt från förra säsongen i den italienska fotbollsvärlden.

Inter hade mycket boll, försökte förtvivlat göra mål, men hade svårt att lyckas, Milan saknade ett eget spel, hade problem bakåt och Napoli hade svårt att sätta ihop sina fina pusselbitar.

Men det fanns också en del som inte var sig riktigt likt. Juventus förlorade sin första hemmapremiär någonsin, Paulo Sousas fotboll slog ner som glimrande blixt och Jovetic bröt Inters alla förbannelser med ett mål signerat en mästare.

Romas poängtapp under lördagens hamnade lite i ett annat skimmer efter det att hela den första omgången var färdigspelad. Inget av de lag som jag tippat topp fyra vann och det enda laget som inte förlorade var just Roma.

En enda match berättar kanske inte jättemycket om hela historien som ska skrivas och det finns mycket kvar att åtgärda, men visst kan man försöka utläsa vissa saker redan nu.

Pogba-dipendente

Det kan vara fel att dra för stora slutsatser av att Juventus förlorade sin första hemmapremiär någonsin, men visst finns det viss symbolik i det hela. Trots massivt övertag var det tydligt att man saknade de där spelarna som kliver fram och avgör på egen hand. Ingen Tevez, ingen Pirlo, ingen Vidal.

Paul Pogba är en av de spelarna som borde kunna axla manteln, ta laget i sin hand och visa vägen. Mot Udinese gjorde han det inte. Kanske är han inte riktigt kapabel till det ännu, men för Juventus del är det viktigt han visar att han kan det framöver.

Igår hade det verkligen behövts.

Jag tyckte även att det var lite märkligt att inte Allegri satsade på Dybala och jag tyckte det var lite naivt att hoppas att Simone Padoin skulle vara lösningen som någon sorts playmaker på mitten.

Juventus behöver få in Alex Sandro in i startelvan, få tillbaka Marchisio och värva två mittfältare innan mercaton stänger.

Cuadrado? Är han verkligen rätt man? Mer om det senare i veckan.

The real number ten

Inter fick Icardi skadad, pressade på mot ett defensivt Atalanta, fick inte in bollen och allt pekade mot 0-0 i hemmapremiären. Det hade varit en riktigt tungt start för detta Inter. Med tanke på fjolåret och den svaga försäsongen hade en dålig start kunnat sätta sig i huvudet på laget direkt och få negativa konsekvenser.

Men Stevan Jovetic klev fram som den frälsare man saknade ifjol. På övertid fann han plötsligt sig själv i en ocean av tid och yta i utkanten av Atalantas straffområde och smekte in bollen bakom en storspelande Sportiello.

Sådant som bara stora spelare gör. Sådant som en äkta nummer tio gör.

800 miljoner kronor senare borde skillnaden varit större

Trots alla de pengar man lagt ut på spelare under sommaren så påminde Milan oroväckande mycket om fjolårets Inzaghi-haveri. En saknad spelidé, ett mittfält som inte tar tag i matcherna, ett anfall som springer på tomgång och ett försvar där spelare rinner igenom.

Kanske var det lite för naivt av Sinisa Mihajlovic att sätta Romagnoli och Rodrigo Ely tillsammans i premiären mot Fiorentina. Orutinen lyste igenom. Perugia är en sak, Fiorentina en helt annan. Det hade nog tros allt varit bättre att starta med en mer rutinerad spelare längst bak.

Ely hade stora problem att hänga med och blev utvisad innan den första halvleken var över. Mihajlovic har dock mer att åtgärda än ett ungdomligt mittlås. Det var mycket som saknades i Milans spel igår och skillnaden mot det katastrofala fjolåret var hårfin.

Vad som kanske är ännu mer oroande är att det känns som varken Soriano eller Balotelli lär flytta nålen särskilt mycket för Milans del.

The Genious of Paulo Sousa

Paulo Sousas Fiorentina mår bra. Portugisen har på kort tid lyckats få spelarna med på tåget och ge sitt lag en tydlig spelidé. Igår mot Milan visade man att sommaren inte var någon slump, man var aggressiva, rörliga och man jobbade som ett lag. Medan andra tränare klagar på att man ännu inte lyckats få ihop spelet, har Sousa lyckats med just det på lika kort tid.

Det kanske berättar en del om hans kvalitéer som tränare.

Bagnoli eller Orrico?

En av de tränare som menar att han inte lyckats få laget att spela som han vill ännu är Napolis, Maurizio Sarri. Efter en fin första kvart och ett ledningsmål av Hamsik, tappade man spelet och förlorade mot Sassuolo. Valdifiori styrde aldrig på mitten, Higuain var inte så synlig som han borde och varken Mertens eller Insigne var så pigga och skickliga som de var under försäsongen. Sarri behöver mer tid, men frågan jag ställer mig är:

Är han en Bagnoli eller en Orrico?

The year of the fabulous Muriel

Jag har ju tidigare sagt att någon gång kommer vi få se den riktiga Luis Muriel. Den där Muriel som blir ostoppbar, skadefri och då matchvikten sitter som den ska. Kanske är det i år som det sker.

Igår mot Carpi hade han lekstuga och sprang igenom motståndarförsvaret när han ville och hur han ville. Med den här Muriel, behövs ingen Balotelli.

Förresten var Sampdorias 5-2-seger skön revansch för Walter Zenga.

***

Att kliva in borta mot Frosinone, ligga under med 1-0 och vända till seger är mycket starkt gjort. Venturas Torino version tre, verkar kunna bli så bra som jag anar.

***

Empoli dominerade mot Chievo, tog ledningen….och tappade till 1-3. Känns lite signifikativt för ett lag som kommer få det svårt. Känns lika signifikativt för Chievo som kan sin cynsim och alltid vinner de “rätta” matcherna.

***

Det var inte bara Jovetic som gjorde viktiga segermål i matchens sista skälvande sekunder. Nyförvärvet El Kaoutari har knappt gjort mål under hela sin karriär, men igår slog han till mot Genoa när han höll sig framme i straffområdet. Ett mycket viktigt mål som Palermo förtjänade sett till ribbträffar och sin fina andra halvlek.

Quaison spelade hela matchen och var klart godkänd och medan Hiljemark bara fick en dryg kvart på sig, så var det ändå han som slog frisparken som sedermera ledde fram till målet.

Genoa såg okej ut med tanke på att man slåss med skadeproblem och har en oavslutad mercato hängandes över sig. Unge Ntcham såg så där spännande ut som jag hade hoppats.

***

Udinese hade visserligen en del flyt med tanke på den utdelning man fick mot Juventus, men det är fel att bara prata om slump. Colantuono är bra på att sätta struktur och försvarsspel.

***

Sassuolo är ett lag för den övre halvan i år. Matchen mot Napoli visade bra prov på att man har flera spelare som kan kliva fram och avgöra. Berardi, Defrel är två av dem, men även Floro Flores och Sansone.

Lorenzo Medici
Inlägget har 14 kommentarer

Några funderingar efter premiären igår

Några funderingar efter premiären igår:

Att det var hyggligt tempo och hyfsat spel i båda de två första matcherna.

Att Roma visade tendenser till förbättrat offensivt spel, men mestadels visade samma typ av ineffektivitet som under vårsäsongen.

Att efter en riktigt bra försäsong så trillade Gervinho in i samma spår som förra säsongen där han springer en hel del, men får väldigt lite uträttat. Det kan ha en del att göra med att Roma mött en hel del bra lag under sommaren och då ytorna funnits för honom. Igår var de ytorna oftast igentäppta. Inget bra tecken.

Att Dzeko hamnade lite för ofta för långt ner i plan. Den bosniske anfallaren ska vara längst fram och trycka ner och göra motståndarna motståndarna ”längre” och var redo i straffområdet. Var det på instruktioner av Garcia? Om inte, borde han istället åtgärda detta fel.

Att Florenzi hade vissa besvär i defensiven, men att han framåt fortfarande är rätt ljuvlig. ”Il Terzo Re” var också den som fixade den rödgula poängen med sitt skott.

Att även om Roma har en del att åtgärda och påminde lite för mycket om vårens Roma så ska det sägas att en poäng borta mot Hellas Verona inte är kattskit.

Att Hellas verkar ok. De var värda sin poäng och såg tillräckligt bra ut för att tro att de ska gå mot en säsong frånvarandes från bottenstrid till mötes.

Att när Emil Hallfredsson är så där pigg och fräsch som han var igår, är han isländsk dynamit som sprutar in 800 volt i den blågula motorn.

Att Samuel Souprayen var en härlig överraskning.

Att Ricardo Kishna var bäst på plan mot Bologna. Fortsätter han så här, är han bättre och mycket mer redo än vad jag trodde.

Att Keita som ”Falsk nia” fungerar alldeles utmärkt. Vilket jag var inne på redan förra året.

Att Lucas Biglias skada var bland det sämsta som kunde hända för Lazio. Framför allt inför Leverkusen-matchen, men även en månad framåt i ligaspelet.

Att Cataldi inte är någon Biglia. Men att han kan fungera ok som hans ersättare.

Att Bologna trots en klen inledning av matchen, lyckades hålla 2-1 och sedan faktiskt ha en riktigt vass kvitteringchans i slutet. Med tanke på att förstärkningar är på väg in, kan det nog bli rätt bra till slut.

Att det är nya härliga matcher att se fram emot ikväll.

Lorenzo Medici
Inlägget har 12 kommentarer

Äntligen ligastart! – Legenden om Serie A fortsätter

Ikväll sätter Serie A igång. Vi kan äntligen lägga alla transferrykten åt sidan för ett tag, dyka ner i vilket spelsystem Mandorlini ska välja, kolla om Keita gör mål igen, spana in Destros första match i Bologna och bevaka Garcias Roma anno 3.

Det bjuds på fin förrätt med Verona-Roma och Lazio-Bologna innan den första omgången avslutas med kvällsmatcher imorgon. Serie A-säsongen känns mycket intressant och scudetto-striden känns öppnare än på länge.

Här är några tankar inför säsongen:

Jag tror att dessa spelare gör upp om skyttekungstiteln:
Higuain, Icardi, Dzeko, Bacca. I den ordningen.

Snyggast tröjor i år ?

6. Hellas Verona (Heja Cammarata!)
5. Genoa (Klassiskt snygga)
4. Fiorentina (Coq Sportif levererar och lila är både unikt och vackert)
3. Roma (Rent, tight och elegant)
2. Milan (kraftfullt och väldigt snygga)
1. Inter (Färgerna smälter samman perfekt, med fin dos av 1990).

Skärmavbild 2015-08-21 kl. 11.17.56

Men inget slår förra årets favorit..

Skärmavbild 2015-08-21 kl. 11.19.47



Några spelare som jag inte nämnt så mycket, men som vi bör hålla ögonen på:
Diego Laxalt (Genoa), Adam Masina (Bologna), Edenilson (Udinese), Rodrigo Ely (Milan), Filippo Falco (Bologna), Ryder Matos (Carpi),

Och dessa unga spelare är super-intressanta:
Abdou Diakathe, Fiorentina  (näste Pogba, bara 16 år, superlöfte)
Assané Diousse, Empoli (redan gått om Ronaldo Pompeu i hierarkin) 
Assane Gnoukouri, Inter (kan faktiskt ta en plats direkt i Inters elva)

Mina favoritvärvningar: (Inte nödvändigtvis de bästa):
Fernando (fynd av Samp) Paulo Dybala (fotbollsfötter ljuvliga som socker) Stevan Jovetic (äntligen tillbaka!) Daniele Baselli (nye Montolivo) Joseph Alfred Duncan (bra namn och dynamik till tusen), Alex Sandro (mycket bättre ytterback är svårt att hitta).

De värvningar som kommer betyda mest:
Edin Dzeko (exakt vad Roma behöver) Carlos Bacca (topclass) Geoffrey Kondogbia (kan bli kung) Alessio Romagnoli (blivande försvarsklippa) Mirko Valdifiori (på gott eller ont).

Onödigaste värvningarna :
Martin Montoya, Inter (kommer han ens platsa? Milinkovic-Savic, Lazio (lite överbetald Kuzmanovic 2), Andrea Bertolacci, Milan (jättebra spelare, men 20 miljoner euro?) Norbert Gyomber, Roma (eeh…)

Spelarna som jag kommer sakna:
5. David Pizarro 4. Arturo Vidal 3. Mateo Kovacic 2. Carlos Tevez 1. Andrea Pirlo

 

Andrea Pirlo


Spelarna som jag inte kommer sakna:

5. Jonathan 4. Diego Novaretti 3. Zdravko Kuzmanovic 2. Seydou Doumbia 1. Mario Gomez

(jo jag kommer faktiskt sakna Muntari..)

De två tränare med störst press:

Rudi Garcia- Har fått ett späckat anfall, nu måste han visa att vårsäsongen 2015 inte var hans fel.

Roberto Mancini- Har fått de mesta han pekat på, nu måste han visa att han kan få ordning på laget.

Sinisa Mihajlovic- Det har värvats dyrt och C.L är ett måste.

Första tränare att få sparken?
5. Roberto Mancini (måste lyckas)  4. Gian Piero Gasperini (Preziosi-faktorn) 3. Fabrizio Castori (för gammelmodig?) 2. Marco Giampaolo (surt att efterträda Sarri och har en risig spelartrupp) 1. Walter Zenga (Har redan nästan fått sparken).

Och sedan….

Har Udinese en ny uppfräschad Stadio Friuli, den väntas vara helt klar runt årskiftet…..introduceras Hawk Eye i Serie A, inga fler spökmål alltså……är Udineses Ali Adnan den förste irakiske spelaren i Serie A:s historia….kommer Carpi spela sina hemmamatcher i Modena.

Det är mycket som är nytt i Serie A, men du behöver inte vara orolig.  Än så länge finns de kvar, de där spelarna som gör dig trygg, som får nostalgin att resa sig gåshud på armen, som får dig att känna värme i hjärtat.

Antonio Cassano, Francesco Totti, Antonio Di Natale och Luca Toni är alla kvar.

Nu kör vi!


Lorenzo Medici
Inlägget har 29 kommentarer

Inför Serie A – Hela guiden sammanställd

1. ROMA

Förra säsongen: Såg ut som en allvarlig scudetto-kandidat i ett par månader, bara för att sedan falla igenom ordentligt. Repade mod under slutet av säsongen och gnetade till sig en viktig andraplats.

Förhoppningar: Att vinna scudetton. Allt annat är lögn.

Viktiga nyförvärv: Edin Dzeko (Manchester City), Mohamed Salah (Chelsea), Iago Falque (Genoa), Antonio Rudiger (Stuttgart), Woijiech Szczesny (Arsenal), Gerson (Fluminense)

Viktiga förluster: Andrea Bertolacci (Milan), Alessio Romagnoli (Milan), Davide Astori (Cagliari), Jose Holebas (Watford), Seydou Doumbia (CSKA Moskva), Mattia Destro (Bologna), Mapou Yanga-Mbiwa (Lyon), Daniele Verde (Frosinone).

Tänkbar elva (4-3-3): Szczesny, Florenzi, Manolas, Castan, Torosidis, Nainggolan, De Rossi, Pjanic; Salah, Dzeko, Falque.

Tränare: Rudi Garcia.

Nyckelspelare: Edin Dzeko
Den spelare som ger Roma en ny dimension. Jag tror att hans styrka, målfarlighet och vassa anfallsspel är precis vad laget behöver.

Genombrottet: Ingen.

Utsikter för 15/16:
Scusate il ritardo. Ursäkta förseningen. För ett år sedan tippade jag att Rudi Garcias Roma skulle vinna ligan. Jag hade köpt Romas förtrollande spel från året innan och trodde verkligen att man var på väg mot någonting stort. Sedan kom förlusten mot Juventus. Sedan förnedringen mot Bayern Munchen. Efter jul var man plötsligt inte sig själva längre, kunde inte längre vinna, hade tappat allt spring och självförtroende.

Så varför skulle man då vara så mycket bättre den här gången? Jag anser att klubben och sportdirektör Sabatini har insett var det största problemet låg. I offensiven. Försvaret var sig visserligen inte heller likt, men med Manolas som klippa, med Castan tillbaka, Rudiger på väg in och förmodligen ytterligare en mittback känns backlinjen inte som något problem. Dessutom lär man förstärka ytterbacks-positionerna innan transferfönstret stänger (Lucas Digné?).

Nej, den position som Roma förändrat mest och bäst är framåt. Man har värvat Edin Dzeko som ger laget en helt ny dimension längst fram. Äntligen har man den spets och kraft man behöver i anfallet. Romas bäste målskytt förra säsongen var Ljajic och Totti på åtta mål vardera. Det berättar en hel del. Att man sedan även fräschat upp flankerna med Mohamed Salah och Iago Falque känns som en stor uppgradering. Jag tror Salah kan bli en stor hit i Garcias spelsystem. Dessutom har Gervinho sett så där bra ut som han gjorde under sitt första år under försäsongen.

I väntan på Strootman är mittfältet i relativt trygga händer med Nainggolan som främste pådrivare och det skulle inte förvåna mig om Pjanic gör en fin säsong nu när landslagspolaren Dzeko finns vid hans sida. Truppen är ju även fulladdad med spelare som Florenzi, Keita, De Rossi och Ljajic och Francesco Totti har säkert inte visat upp sitt sista trick i karriären.

Förra året tippade jag fel. Nu återstår det att se om jag har rätt den här gången.

2. JUVENTUS

Förra säsongen: Vann sin fjärde raka scudetto, plockade hem italienska cupen och tog sig till Champions League-final. Mycket bättre än så kan man inte göra.

Förhoppningar: Att samtidigt som man föryngrar laget kunna fortsatt vara med och kämpa om en scudetto och ta sig långt i Champions League.

Viktiga nyförvärv: Paulo Dybala (Palermo), Mario Mandzukic (Atletico Madrid), Alex Sandro (Juventus), Neto (Fiorentina), Sami Khedira (Real Madrid), Guido Vadala (Boca Juniors), Simone Zaza (Sassuolo).

Viktiga förluster: Andrea Pirlo (New York City), Carlos Tevez (Boca Juniors), Arturo Vidal (Bayern Munchen), Angelo Ogbonna (West Ham), Simone Pepe (Chievo), Marco Storari (Cagliari).

Tänkbar elva (5-3-2): Buffon, Lichtsteiner, Barzagli, Bonucci Chiellini, Alex Sandro; Sturaro, Marchisio, Pogba; Morata, Mandzukic.

Tränare: Massmiliano Allegri.

Nyckelspelare: Paul Pogba
Nu när Pirlo, Tevez och Vidal har lämnat är det dags för andra spelare att kliva fram och ta ännu större ansvar. Om Pogba gör en kanonsäsong och bekräftar sig som en superstar har Juventus chanser till en femte raka titel ökat rejält.

Genombrottet: Daniele Rugani
Det kommer krävas en eller två skador i backlinjen för att Rugani ska få chansen, men när han väl kommer få den tror jag han kommer ta den. 21-åringen spelar med ett osedvanligt lugn för sin ålder och är inte bara stark i luftrummet utan även duktig med fötterna.

Utsikter för 15/16:
Juventus har verkligen ömsat skinn den här sommaren. Andrea Pirlo lämnade för MLS, Carlos Tevez ville hem till Buenos Aires och Arturo Vidal hoppas kunna öka sina chanser att vinna C.L i Bayern Munchen. Det är inga spelare man ersätter i ett nafs.

Både Pirlo och Vidal kan man visserligen komma att ersätta inom laget med t ex Marchisio och Pereyra, men förlusten av Tevez formidabla anfallsspel kan bli svårare att komma till rätta med.

Juventus har dock mycket att vila trygga på. Försvaret är intakt med rutinerade och stabila fyrlingen- Buffon, Barzagli, Bonucci och Chiellini -och dessutom har man unge Rugani på tillväxt samt att man hoppas ha Caceres skadefri den här säsongen. Lichtsteiner lär löpa på som brukligt på sin högerkant och då man ser ut att värva Alex Sandro till vänster har man utan tvekan ligans bästa defensiva lagdel.

Mittfältet ser även det starkt ut. Paul Pogba kan komma att ta ytterligare kliv mot superstatus den här säsongen och Marchisio är en garanti på mitten. Jag räknar även med att man värvar ytterligare en mittfältare innan transferfönstret stänger, inte minst då man fick Khedira skadad.

Nej, Juventus största farhågor är nog i den offensiva delen. Även om Morata är en lysande forward, Mandzukic är en hygglig målmaskin och Dybala har en fenomenal talang kan det komma att bli svårare att öppna upp motståndarförsvaren utan en Tevez i laget. Att Juventus söker en “trequartista-typ” är ingen slump, man skulle må väldigt bra av att ha en spelare likt Götze, Isco eller Draxler som både kan ta sig förbi sina motståndare och agera framspelare. Hittar man rätt spelare innan mercaton slås igen, kommer Juventus med all rätt kunna ro hem sin femte raka scudetto.

Men tills dess, tror jag att de kan halka ner från den grön-vit-röda tronen.

3. MILAN 

Förra säsongen: Försökte att ta sig tillbaka till toppen med en samling gratisspelare, konstiga lån, avdankade stjärnor och en rookie-coach. Det slutade i katastrof. 

Förhoppningar: Att försöka ta sig till baka till toppen med Berlusconis nya plånbok, en mer rutinerad coach och stjärnor som mer är på toppen av sin karriär. 

Viktiga nyförvärv: Luiz Adriano (Sjachtar Donetsk), Alessio Romagnoli (Roma), Andrea Bertolacci (Roma), Carlos Bacca (Sevilla), Jose Mauri (Parma). 

Viktiga förluster: Michael Essien (Panathianikos), Stephan El Shaarawy (Monaco), Adil Rami (Sevilla), Daniele Bonera (Utg kontrakt), Giampaolo Pazzini (Verona), Sulley Muntari (Al-Ittihad), Simone Verdi (Eibar).

Tänkbar elva (4-3-1-2): Lopez, Abate, Mexes, Romagnoli, Antonelli; Bertolacci, De Jong, Bonaventura; Honda; Bacca, Luiz Adriano.

Tränare: Sinisa Mihajlovic.

Nyckelspelare: Carlos Bacca
Milan missade att värva Jackson Martinez, men fick en klart hyfsad ersättare i Bacca istället. Colombianen har sett riktigt het under försäsongen och känns som en spelare som kan göra skillnad framåt. Något som Milan verkligen behöver.

Genombrottet: Alessio Romagnoli
Milan fick visserligen punga ut en hel del pengar för att Mihajlovic skulle få den mittback han så önskade. Jag tror dock att Milan kommer få valuta för pengarna med tiden. Romagnoli kan komma att kliva in på en gång och bli den försvars-klippa man behöver.

Utsikter för 15/16:
Med hjälp av Berlusconis mediaset-miljoner och MrBees förväntade intåg i klubben har man förstärkt laget en hel del under sommaren. Dagarna med pinsamma köp av gratisspelare och lån av avdankade stjärnor verkar nu vara ett minne blott.

Trots att man överbetalat en aning för spelare som Bacca, Bertolacci och Romagnoli känns det ändå som att man hittat en ny riktning som bör ta Milan tillbaka till toppen. Bacca och Luiz Adriano har sett riktigt vassa ut under försäsongen och Romagnoli kan bli den klippa man behöver längst bak. Dessutom känns Sinisa Mihajlovic som den ledare med pondus man behöver.

Detta Milan har förvisso fortfarande en del frågetecken i försvaret då varken Mexes, Alex eller Zapata känns som någon att hålla i handen när de bästa lagen kommer på besök. Det saknas även möjligen ytterligare en mittfältare av klass för att Milan på allvar ska känna sig som en ordentlig scudetto-kandidat. Men ur De Jong, Montolivo, Bertolacci, Bonaventura, Mauri, Poli finns ändå hyfsat med kvalité att hämta.

Men då det är mer än en vecka kvar innan transferfönstret stänger kan saker fortfarande hända. Milan kan säkerligen komma att värva Axel Witsel eller Roberto Soriano innan den sista augusti och ännu vet vi ju inte vad som kommer hända med en viss svensk i Paris.

Om Milan på något sätt lyckas landa Zlatan Ibrahimovic som sista pusselbit så kommer detta Milan hoppa upp som favorit till att ro hem titeln.

Är det någonting som Zlatan brukar vara en garanti för, så är det ju vunna ligatitlar.

4. NAPOLI

Förra säsongen: Vann visserligen den italienska supercupen mot Juventus, men trots en riktigt bra trupp lyckades aldrig Rafa Benitez få ut mer än en semifinal i Europa League och en femteplats i ligan.

Förhoppningar: En topp-tre placering.

Viktiga nyförvärv: Allan (Udinese), Mirko Valdifiori (Empoli), Elseid Hysaj (Empoli), Vlad Chiriches (Tottenham), Pepe Reina (Bayern Munchen).

Viktiga förluster: Gökhan Inler (Leicester); Jonathan De Guzman (Marseille), Duvan Zapata (Udinese), Walter Gargano (Monterrey).

Tänkbar elva (4-3-1-2): Reina, Maggio, Albiol, Chiriches, Hysaj; Allan, Valdifiori, Hamsik; Insigne; Mertens, Higuain.

Tränare: Maurizio Sarri.

Nyckelspelare: Gonzalo Higuain
Valdifiori kommer dirigera spelet på mitten och Albiol måste höja sig för att försvarsspelet ska fungera, men den spelare som flyttar nålen mest för Napoli är utan tvekan Higuain. Om argentinaren är på rätt humör och gör en kanonsäsong kan Napoli gå så långt som att vinna ligan.

Genombrottet: Lorenzo Insigne
Insigne är ju redan relativt etablerad, men jag tror att det här blir säsongen då han tar nästa steg och blir en stjärna. Får han bara vara skadefri kan han komma att flyga fram i sin nya “Trequartista-roll” ända in i Contes azurblå startelva.

Utsikter för 15/16:
Maurizio Sarris Napoli kommer bli ett av de mest spännande lagen att följa i Italien den här säsongen. Den nye tränaren kommer förändra mycket både taktiskt och inställningsmässigt och troligen till det bättre. Napoli kommer använda Lorenzo Insigne strax bakom anfallarna i en relativt fri roll, vilket säkert kommer passa honom utmärkt. Framför honom finns stjärnan Gonzalo Higuain kvar och om argentinaren är på humör kan han vinna skytteligan i ett nafs. Bredvid honom lär någon av Dries Mertens, Jose Callejon eller Manolo Gabbiadini kampera. Oavsett vem Sarri väljer är det på papperet en mycket vass trio.

På mitten kommer nye Valdifiori styra spelet (återstår att se om han klarar det i en större klubb) och bredvid sig lär han ha dynamiske brassen, Allan, och Hamsik som kliver ner ett steg i planen jämfört med ifjol. Allt gott så långt. Det som troligen kommer bli Sarris största utmaning är försvarsspelet, något som ofta brast ifjol under Benitez. Man har visserligen värvat Chiriches från Tottenham och Torinos Nikola Maksimovic kan vara på ingång, men den största förändringen kommer att vara Sarris taktiska förändringar. Lyckas han med det är väldigt mycket vunnet.

Detta Napoli har stor förbättringsmarginal och har ett så pass högt tak att jag inte kan räkna bort dem från en scudetto om allt klaffar. Men det krävs ändå ett stort kliv för att gå från Benitez något svajiga bygge till att allt ska fungera under Sarri.

Kanske är klivet för stort trots allt.

5. INTER

Förra säsongen: En åttondeplats var naturligtvis inget annat än ett fiasko. Walter Mazzarri fick kicken efter mindre än en halv säsong, men det blev inte mycket bättre efter det att Roberto Mancini tog över.

Förhoppningar: Att ta sig till Champions League nästa säsong.

Viktiga nyförvärv: Geoffrey Kondogbia (Monaco), Miranda (Atletico Madrid), Jeison Murillo (Granada), Stevan Jovetic (Manchester City), Martin Montoya (Barcelona).

Viktiga förluster: Mateo Kovacic (Real Madrid), Xherdan Shaqiri (Stoke), Zdravko Kuzmanovic (Basel), Joel Obi (Torino), Federico Bonazzoli (Sampdoria), Ibrahima Mbaye (Bologna).

Tänkbar elva (4-3-1-2): Handanovic, Montoya, Miranda, Murillo, D´Ambrosio; Guarin, Medel, Kondogbia; Hernanes; Jovetic, Icardi.

Tränare: Roberto Mancini.

Nyckelspelare: Miranda
Försvarsspelet var troligen Inters största problem förra säsongen och förhoppningen är att nyförvärvet, Miranda, ska komma in och styra upp backlinjen. Hans lugn och skicklighet borde ge försvaret större trygghet.

Genombrottet: Jeison Murillo
Är kanske ännu ett okänt namn för de flesta, men den duktige colombianen blev vald till bäste unge spelare i Copa America i sommar och kliver med största sannolikhet rakt in i Inters startelva. Påminner lite om Juan Jesus i spelstilen, men är skickligare taktiskt.

Utsikter för 15/16:
På papperet ser Inter ut att ha ett väldigt starkt lag fullt med spännande spelare fyllda med potential. Icardi är en fullblods-striker som alla lag skriker efter, Jovetic kommer från Citys komposthög full av vilja till revansch, Kondogbia är lagets dyra mittfälts-juvel och försvarslåset Murillo & Miranda borde vara en firma att lita starkt till. Lägg då till att man värvat Montoya och har kvar spelare som Guarin, Medel, Hernanes, Palacio och Brozovic. Dessutom lär man inte ha värvat färdigt.

Men trots denna intressanta palett av fotbollsspelare är det något som inte riktigt stämmer. Trots att klubben har gått sin tränare, Roberto Mancini, till mötes och är på väg att byta ut i stort sett hela startelvan letar laget fortfarande efter en identitet och ett fungerande spelsystem.

Man har sålt två av sina mest kreativa spelare i Shaqiri och Kovacic och fastän ligastarten lurar bakom hörnet har Mancini ännu inte hittat rätt modell och vilka spelare han litar bäst till. Dessutom känns det som om det saknas riktiga ledare i laget. Det finns fortfarande tid att rätta till saker och ting, inte minst på transfermarknaden, och om man får en bra start i ligan kan ett behövligt självförtroende hjälpa laget en bra bit på traven.

Inter har gått all-in på Roberto Mancinis ledarskap och omdöme och pressen kommer vara oerhört stor på att han lyckas föra laget till en C.L-plats till nästa säsong. Misslyckas man med det väntar några tuffa år framöver.

Det är nu eller aldrig, Roberto.

6. TORINO

Förra säsongen: Gjorde bra ifrån sig i Europa League och lyckades även klara sig bra i ligaspelet fastän man hade sålt stjärnor som Immobile och Cerci.

Förhoppningar: Att på nytt kvalificera sig för Europa League.

Viktiga nyförvärv: Davide Zappacosta (Atalanta), Daniele Baselli (Atalanta), Afriye Acquah (Hoffenheim), Danilo Avelar (Cagliari), Joel Obi (Inter).

Viktiga förluster: Matteo Darmian (Manchester United).

Tänkbar elva (3-5-2): Padelli, Maksimovic, Glik, Moretti; Zappacosta, Benassi, Baselli, Acquah, Avelar; Quagliarella, Lopez.

Tränare: Gianpiero Ventura.

Nyckelspelare: Kamel Glik
En stor orsak till fjolårets framgångar var Gliks heroiska försvarsspel och hans förmåga att göra mål framåt. “Il Capitano” är i mångt och mycket lagets själ.

Genombrottet: Daniele Baselli
Den tekniske mittfältaren slog aldrig riktigt igenom i Atalanta, men i Torino tror jag han kommer få förtroendet att styra spelet. Kan komma att banka på dörren till “Gli Azzurri” inom kort.

Utsikter för 15/16:
Torino har gjort två strålande säsonger på raken och jag tror att en tredje är på gång. Det finns väldigt mycket att gilla med denna Toro-upplaga. Gliks härliga inställning, Quagliarellas finess längst fram och inte minst den samling nyförvärv som man gjort. Yttrarna Zappacosta och Avelar är kanske inte lika bra som Darmian/Peres, men duger fint ändå. Mittfältet ser mycket spännande ut med Basellis fina fötter, Acquahs dynamik och Marco Benassis mångsidighet (var lysande under U21-EM).

Om man dessutom (som jag tror) värvar Andrea Belotti som partner till Quagliarella har man ett lag som definitivt kan parkera högt upp i tabellen. Sedan har man även Maxi Lopez som var oväntat bra i våras att tillgå. Jag tror att man återigen kommer vara med i jakten om Europa League-platser.

7. LAZIO

Förra säsongen: Stod för en fantastisk säsong där man till slut lyckades ta en tredjeplats som innebar playoff till Champions League.

Förhoppningar: Kvalificera sig för Champions Leagues gruppspel och försöka bygga vidare på fjolårets framgångar i ligan.

Viktiga nyförvärv: Sergej Milinkovic-Savic (Genk), Ricardo Kishna (Ajax), Patric (Barcelona), Ravel Morrison (West Ham), Wesley Hoedt (AZ Alkmaar).

Viktiga förluster: Cristian Ledesma (utg kontrakt), Diego Novaretti (Leon), Luis Cavanda (Trabzonspor), Ederson (Flamengo), Michael Ciani (Sporting Lissabon), Bryan Perea (Troyes).

Tänkbar elva (4-3-3): Marchetti, Basta, De Vrij, Gentiletti, Radu; Parolo, Biglia, Cataldi; Felipe Anderson, Klose, Candreva.

Tränare: Stefano Pioli

Nyckelspelare: Stefan De Vrij
Candreva och Anderson löpte sönder de flesta försvaren och Biglia bossade på mitten, men det var De Vrij som mer eller mindre ensam styrde försvaret på ett briljant sätt. Nu måste han nog göra det igen.

Genombrottet: Danilo Cataldi
Fick ju ett litet genombrott redan ifjol, men i år kan han komma att ta steget till att bli italiensk A-landslagsman.

Utsikter för 15/16:
Mycket av Lazios säsong kommer avgöras i Champions League-kvalet mot Leverkusen. Tar man sig till gruppspelet kommer man visserligen behöva spela fler matcher under hösten, men samtidigt lär man kliva in i ligasäsongen med entusiasm och större inkomster.

Åker man däremot ut mot Leverkusen kan effekterna bli jobbiga. Det kan bli svårt att hämta sig mentalt och det kan även innebära att man t ex säljer viktige Lucas Biglia. Bortsett från C.L-dramat satsar Lazio på i stort sett samma lag som ifjol. Det betyder att Candreva och Felipe Anderson kommer behöva upprepa sina fantastiska säsonger från ifjol, att De Vrilj måste skeppa försvaret med järnhand och att Parolo fortsätter att vara den där grymma tvåvägs-dynamon han visade sig vara förra säsongen.

Det kan vara för mycket begärt att Lazio ska kunna upprepa framgångarna från förra säsongen, inte minst då jag är osäker på om Klose/Djordjevic är tillräckligt bra under en hel säsong. Den tyske målmaskinen blir inte yngre och många av Djordjevics mål kom i klump. Förhoppningsvis kan unge Keita få mer speltid. Lazio har en alldeles för bra startelva för att falla alltför djupt i tabellen, men väldigt ofta har vi sett italienska lag som haft svårt att dubblera ligaspel och C.L-spel eller åka ur kvalet och göra en sämre säsong efter det.

Kanske är det Lazio som står på tur.

8. FIORENTINA

Förra säsongen: Lyckades vara med i jakten på en kvalplats till C.L länge och väl, trots skador och att en del spelare underpresterade.

Förhoppningar: Att fortsatt vara med i kampen om Europa-platser och att bygga någonting fint och stort under nye tränaren Paulo Sousa.

Viktiga nyförvärv: Nikola Kalinic (Dnipro), Mario Suarez (Atletico Madrid), Davide Astori (Cagliari), Gilberto (Botafogo), Luigi Sepe (Napoli).

Viktiga förluster: Neto (Juventus), Juan Vargas (Betis), Mario Gomez (Besiktas), Stefan Savic (Atletico Madrid), David Pizarro (Santiago Wanderers), Alberto Aquilani (Sporting Lissabon).

Tänkbar elva: Sepe, Gilberto, Rodiguez, Astori, Pasqual; Fernandez, Suarez, Valero; Joaquin, Kalinic, Ilicic.

Tränare: Paulo Sousa

Nyckelspelare: Gonzalo Rodriguez
Den rutinerade argentinaren är fortsatt Fiorentinas kanske viktigaste spelare med sin pondus och spelförståelse. Det är han som är klippan bakåt.

Genombrottet: Federico Bernardeschi
Fick fjolåret förstört på grund av skador. Den här säsongen kan det vara dags för hans stora genombrott. Har imponerat under försäsongen och gjorde bland annat två mål mot Barcelona. Det är inte säkert att Joaquin blir kvar och det är lika osäkert huruvida Ilicic någonsin kommer hitta rätt kontinuitet. Det kan betyda mer plats för Bernardeschi.

Utsikter för 15/16:
Montella-eran fick ett abrupt slut, men det betyder inte att Fiorentina inte går en ny spännande tid till mötes. In har super-intressante tränaren Paulo Sousa kommit och hans typ av fotboll kan komma att både överraska och förtjusa. Portugisen predikar inte lika stort bollinnehav som sin företrädare, utan litar mer till snabba omställningar och hög press. Fiorentina har sett riktigt starka ut under försäsongen och jag kan mycket väl tänka mig att Sousas lag kan överrumpla många av sina konkurrenter i inledningen av säsongen.

Det har även skett en del förändringar inom laget. Fiaskot Gomez har skepptas iväg till Turkiet och Klose-liknande anfallaren Kalinic har anlänt. Dessutom har man förstärkt med oglamoröse, men nyttige Suarez på mitten. Det återstår dock att se om Astori kan ersätta Savic på ett bra sätt. Det är även tid för några av de yngre spelarna att få kliva fram. Både Bernardeschi och Babacar har stor potential och lär få sina chanser. Vi ska heller inte glömma bort att Giuseppe Rossi gör nytt försök att få slut på sitt skadehelvete. Lyckas han med det har Sousa en riktig joker att plocka ur rockärmen.

Det kan alltid ta lite tid att genomgå en metarmorfos, slussa in unga spelare och hitta en ny identitet, men det känns som om Sousa redan har börjat förvandla Fiorentina till ett mycket intressant bygge. Om klubbledningen bara har lite tålamod med sitt nya projekt, kan det här bli riktigt bra med tiden. Men avsaknaden av de där riktigt vassa spelarna kan betyda att man får vänta något år innan man kan vara bland topp fem igen.

9. SASSUOLO

Förra säsongen: Zaza, Berardi och Sansone blandade och gav men var mestadels riktigt bra, vilket resulterade i en hygglig 12:e plats.

Förhoppningar: Att äntligen slå sig in på den övre halvan och kanske även vara med och jaga en plats till Europa League.

Viktiga nyförvärv: Alfred Duncan (Sampdoria), Gregoire Defrel (Cesena), Lorenzo Pellegrini (Roma), Matteo Politano (Roma),

Viktiga förluster: Simone Zaza (Juventus), Matteo Brighi (Bologna), Leonardo Pavoletti (Genoa).
Tänkbar elva: Consigli, Vrsaljko, Cannavaro, Acerbi, Peluso; Missiroli, Magnanelli, Duncan; Berardi, Defrel, Sansone.

Tränare: Eusebio Di Francesco

Nyckelspelare: Domenico Berardi
Vi skippar eventuella nyckelspelare i försvaret då fokuset för Di Francescos Sassuolo kommer ligga i den offensiva kraften. Jag tror att Berardi kommer jaga en plats i Contes EM-trupp som en blodtörstig hund hela säsongen. Han kommer löpa, slå tunnlar, hitta geniala passningar och göra en hel del mål. Gör er redo för den tredje delen av The Big Berardi show.

Genombrottet: Joseph Alfred Duncan
Inter och Sampdoria kommer få ångra att de en gång släppte ghananen. Inte minst efter det att säsongen 2015/16 är färdigspelad. Duncans kombination av styrka och skicklighet kommer få Premier League-klubbarna att dregla nästa vår.

Utsikter för 15/16:
Visst, man har tappat Simone Zaza till Juventus och försvaret har fortsatt fler frågetecken än svar, men samtidigt har man kvar Domenico Berardi och värvat oerhört smart i Duncan och Defrel. Dessutom har man klarat sig rätt hyggligt med tränare Di Francescos offensiva spelsystem, där försvarsspelet fått ge vika för de offensiva krafterna.

Låt gå för att Cannavaro och Acerbi kan få det svettigt bakåt, jag tror att det här är säsongen då Sassuolo tar upp jakten på Europa League-platser, där Berardi blir ännu bättre, där Duncan slår igenom ordentligt och där Defrel och Sansone springer igenom Serie A-försvaren med jämna mellanrum.

Topp tio säger jag.

10. SAMPDORIA

Förra säsongen: Etoó kom och gick, Ferrero dansade på läktaren och Okaka briljerade en höst. Under tre fjärdedelar av fjolåret gjorde man en kanonsäsong bara för att tappa en Europa League-plats i slutet (som man dock fick tillbaks på Genoas bekostnad). Det hände liksom massor och ingenting på samma gång.

Förhoppningar: Fylla Marassi och att på nytt vara med och tampas om en Europa League-plats.

Viktiga nyförvärv: Fernando (Sjachtar Donetsk), Edgar Barreto (Palermo), Antonio Cassano (klubblös), Niklas Moisander (Ajax), Mattia Cassani (Parma), Ervin Zukanovic (Chievo), Federico Bonazzoli (Inter).

Viktiga förluster: Samuel Etoó (Antalyaspor), Stefano Okaka (Anderlecht), Sergio Romero (Manchester United), Alfred Duncan (Sassuolo), Pedro Obiang (West Ham), Gonzalo Bergessio (Atlas).

Tänkbar elva (4-3-1-2): Viviano, Cassani, Zukanovic, Silvestre, Moisander, Zukanovic; Soriano, Fernando, Barreto; Cassano; Muriel, Eder.

Tränare: Walter Zenga

Nyckelspelare: Matias Silvestre
Nu när Romagnoli lämnat så kommer Silvestre få ta ett ännu större ansvar i backlinjen. Klarar han det?

Genombrottet: Joaquin Correa
Jag är tveksam till om tränare Zenga kommer ge Correa tillräckligt med speltid, men jag litar till att argentinarens talang till slut kommer ge rättvisa. Med eller utan Zenga.

Utsikter för 15/16:
Man har redan åkt ut ur Europa League och Walter Zengas tid som tränare är tunn som is en solig vårdag. Men det är i alla fall aldrig tråkigt i president Ferreros Sampdoria. In har Cassano kommit för att höja temperaturen på både laget och supportarna och det snackas om att även Mario Balotelli är på ingång. Ett sådant anfallspar skulle göra Sampdoria till ett av ligans mest surrealistiska och spännande lag.

Hur roligt det än skulle vara så finns det faktiskt även en hel vettiga byggstenar bakom effektsökeriet. Luis Muriel har ständigt ett genombrott lurandes bakom hörnet, Fernando och Barreto är två vassa nyförvärv på mitten och duktige Soriano är än så länge kvar. Försvarsmässigt kan man dock komma att sakna Romagnoli mer än man tror och Silvestre kommer få ta ett större ansvar, vilket inte är säkert att han klarar av.

Det finns massor av talang, kreativitet och mystik i laget (kom igen, Cassano, Muriel, Correa och kanske Balotelli i samma lag?), men Zenga har mycket att bevisa och ingenting känns speciellt stabilt. Ferreros Sampdoria är en fotbollsraket som kan komma att färdas i ljusets hastighet mot oväntade höjder, men kan komma att krascha hårt när som helst. Kanske betyder det att man till slut landar någonstans mitt emellan. Det är bara att njuta av färden.

11. UDINESE

Förra säsongen: Chansningen med tränare Andrea Stramaccioni blev en flopp och Udinese gjorde sin sämsta säsong på bra länge.

Förhoppningar: Att hitta tillbaka till den övre halvan och åter skapa stabilitet i klubben under nye Colantuono.

Viktiga nyförvärv: Duvan Zapata (Napoli), Manuel Iturra (Granada), Ali Adnan (Rizespor),

Viktiga förluster: Melker Hallberg (Vålerengen), Simone Scuffet (Como), Nico Lopez (Granada), Gabriel Silva (Carpi), Zeljko Brkic (Carpi), Igor Bubnjic (Carpi), Allan (Napoli)

Tänkbar elva: Karnezis, Heurtaux, Danilo, Piris, Widmer, Badu, Guilherme, Kone, Adnan, Zapata, Di Natale.

Tränare: Stefano Colantuono

Nyckelspelare: Antonio Di Natale
Börjar bli till åren, men samtidigt har man ju sagt så de senaste tre, fyra säsongerna. När allt kommer till kritan gör han sina tio, tolv mål och är lagets själ och ledsagare.

Genombrottet: Rodrigo Aguirre
Fick extremt lite speltid av Stramaccioni, men har sett mycket spännande ut under försäsongen och får han bara chansen kan han bli en attraktion på arenorna i Italien.

Utsikter för 15/16:
Experimentet med Andrea Stramaccioni föll aldrig särskilt väl ut, då han på nytt visade sig vara en medioker tränare. Med en uppfräschad Stadio Friuli försöker nu Udinese repa nytt mod med nye Colantuono. Den förre Atalanta-tränaren passar bra in i spelarmaterialet då han spelar med en trebackslinje och bör stabilisera Udinese-skutan en aning.

Jag tror att Duvan Zapata kan komma att passa bra in med Di Natale och någon av Aguirre, Kone, Lucas Evangelista eller Bruno Fernandes borde visa framfötterna. Dessutom står spelare som Widmer, Heurtaux, Danilo och Badu för någon sorts garanti. Men frågan är hur mycket bättre än förra säsongen Udinese kan bli? Tillräckligt för att hålla sig i mitten av tabellen skulle jag gissa.

12. PALERMO

Förra säsongen:
Gjorde en säsong klart över förväntan. Dybala slog igenom med dunder och brak och Franco Vazquez gjorde sådan succé att han tog sig in i det italienska landslaget.

Förhoppningar: Att på något sätt upprepa den förra starka säsongen.

Viktiga nyförvärv: Gaston Brugman (Pescara), Oscar Hiljemark (PSV), Abdelhamid El Kaoutari (Montpellier), Ahmad Benali (Brescia), Matheus Cassini (Corinthians).

Viktiga förluster: Paulo Dybala (Juventus), Edgar Barreto (Sampdoria), Ezequiel Munoz (Genoa).

Tänkbar elva (3-5-2): Sorrentino, Andelkovic, Gonzalez, El Kaoutari; Rispoli, Rigoni, Brugman, Quaison, Lazaar; Vazquez, Gilardino.

Tränare: Giuseppe Iachini

Nyckelspelare: Luca Rigoni
Gnuggare som alltid spelar i skuggan av mer kreativa lirare. Ifjol var han enormt viktig både som bollvinnare och som tvåvägsspelare. Det är viktigt att han visar vägen med en lika bra säsong i år.

Genombrottet: Robin Quaison
Först var det Dybala, sedan var det Quaison. Jah kanske är det den förre AIK-spelaren som står på tur att bli näste Palermo-spelare att slå igenom på allvar. Ifjol blixtrade svensken till sporadiskt, den här säsongen kan han komma att få en större roll och bli ännu viktigare för laget. Quaison har öst in mål under försäsongen och sett riktigt vass ut. Tar han bara med sig formen in i ligastarten kan det bli stor svensksuccé på Sicilien.

Utsikter för 15/16:
Palermo har utökat antalet svenskar i laget till två stycken och jag tror att både Robin Quaison och Oscar Hiljemark kan bli betydelsefulla för Palermo den här säsongen. Mittfältet ser relativt starkt ut med nyttige Rigoni, nye spännande Brugman och nämnde Hiljemark. Vi kan också räkna med att Quaison efter en lysande försäsong får mer speltid i en offensiv mittfältsroll.

Framåt ser man ut att ersätta Dybala med gamlingen Alberto Gilardino och det gäller att han visar att målkänslan inte har försvunnit om Palermo ska lyckas bra. Man vill även förstärka anfallet med Arsenals Joel Campbell. Om tränare Iachinis grundspel fortsätter att fungera, Vazquez är lika bra som ifjol, Gilardino gör sina tolv mål och svenskarna gör succé, kan årets säsong bli ungefär lika bra som fjolårets.

13. HELLAS VERONA

Förra säsongen:
Efter en kanonsäsong under sitt första år i comebacken till Serie A, blev fjolåret en viss besvikelse trots Luca Tonis sanslösa målform. Man misslyckades med sina värvningar och försvaret var ihåligt.

Förhoppningar: Att slippa undan bottenstriden och stabilisera sig som ett lag för den övre halvan.

Viktiga nyförvärv: Filip Helander (Malmö), Giampaolo Pazzini (Milan), Luca Siligardi (Livorno), Federico Viviani (Roma), Romulo (Juventus).

Viktiga förluster: Nené (Spezia), Javier Saviola (River Plate), Mattia Valoti (Pescara).

Tänkbar elva (4-3-1-2): Rafael, Sala, Helander, Marquez, Albertazzi, Ionita, Viviani, Hallfredson; Siligardi; Pazzini, Toni.

Tränare: Andrea Mandorlini

14. GENOA

Förra säsongen: Genoa gjorde en helt suverän säsong där man grejade en Europa League-plats, bara för att i slutändan inte få UEFA-licens på grund av försenade dokument. Att upprepa det kan bli mycket, mycket svårt.

Förhoppningar: Att på nytt kunna hota om en Europa League-plats.

Viktiga nyförvärv: Jules Ntcham (Manchester City), Goran Pandev (Galatasaray), Darko Lazovic (Röda Stjärnan), Serge Gakpe (Nantes), Diogo Fiugeiras (Sevilla), Issa Cissokho (Nantes), Ezequiel Munoz (Palermo), Diego Capel (Sporting Lissabon).

Viktiga förluster: Aleandro Rosi (Frosinone), Andrea Bertolacci (Milan), Iago Falque (Roma), Ioannis Fetfazidis (Al Ahli).

Tänkbar elva (3-4-3): Perin; De Maio, Burdisso, Munoz; Figueiras, Kucka, Rincon, Cissokho, Perotti, Pavoletti, Pandev.

Tränare: Gian Piero Gasperini

Nyckelspelare: Diego Perotti
Om han blir kvar innan transferfönstret stänger förändras Genoas säsong en hel del. Hans snabba fötter röjde stor framgång förra säsongen och med honom längst fram känns Genoa klart mycket giftigare än utan. Men får Genoa behålla honom innan transferfönstret stänger?

Genombrottet: Jules Ntcham
Den kraftfulle 19-årige fransmannen kommer på lån över två år från Manchester City. Bli inte förvånade om han tagit en ordinarie tröja på mitten innan jul.

Utsikter för 15/16:
Precis som vanligt får Gasperini mer eller mindre börja om från ruta ett då alla lån återvänt till sina ursprungliga destinationer och man sålt viktiga spelare som Bertolacci och Falque. Än så länge verkar dock fjolårets succé Diego Perrotti bli kvar, men det vet vi inte säkert förrän mercatons gong-gong har gått.

Nu måste “Gasp” skola in nya spelare som Pandev, Lazovic och Gakpé längst fram. Försvaret är dock relativt intakt vilket är en fördel. Trots att Gasperini numera känns som en pålitlig alkemist och man alltid är en kraft hemma på Marassi, så är det vanskligt att lita till att Pavoletti är svaret längst fram, ytterpositionerna har försämrats och man lär sakna Bertolacci på mitten.

Preziosi brukar kunna slå till med en och annan överraskning innan transferfönstret stänger (Ljajic? Iturbe?), men samtidigt kan Perotti komma att lämna. Jag har väldigt svårt att se att Genoa ska kunna upprepa fjolårets fantastiska säsong.

15. CHIEVO

Förra säsongen:
Var precis som man brukar. Tillräckligt bra och disciplinerade för att inte dras in i bottenstriden.

Förhoppningar: Målet är alltid att greja nytt kontrakt, men känslan är att man inom klubben har förhoppningar om att kanske äntligen börja sikta på den övre halvan.

Viktiga nyförvärv: Paul-Jose Mpoku (Standard Liege), Lucas Castro (Catania), Massimo Gobbi (Parma), Fabrizio Cacciatore (Sampdoria), Simone Pepe (Juventus).

Viktiga förluster: Francesco Bardi (Inter), Ruben Botta (Pachuca), Ervin Zukanovic (Sampdoria).

Tänkbar elva (4-4-2): Bizzarri, Frey, Cesar, Dainelli, Gobbi; Pepe, Hetemaj, Radovanovic, Castro; Mpoku, Paloschi.

Tränare: Rolando Maran.

Nyckelspelare: Dario Dainelli
Var mycket stabil ifjol vilket var en stor anledning till att Chievo klarade sig bra. Hans rutin och trygghet blir återigen en nyckel för Verona-laget.

Genombrottet: Paul-Jose Mpoku
Hann blixtra till tillräckligt många gånger under våren i Cagliari för att få oss att förstå att det bor en bra spelare i kongolesen. Får nu en hel säsong på sig att explodera ordentligt.

Utsikter för 15/16:
Vad talar för att denna säsong kommer bli olik de senaste? Det vill säga där man varit tillräckligt bra för att ha inte dras in i bottenstriden, men aldrig vassa nog att kunna sikta högre än så. Det troliga är att man återigen på sin höjd blir ett mittenlag, men det finns all anledning att ana att man kan göra bättre ifrån sig än på bra länge.

Man har behållit grunden i laget med Dainelli, Cesar, Hetemaj, Izco och Paloschi och kryddat det med dynamiske Mpoku och en revanschsugen Simone Pepe. Spelare som Castro, Meggiorini och Birsa kan även de komma att bidra med viss kvalité. Det här känns som ett av de bättre trupperna som Chievo haft de senaste åren och tränare Maran är en garanti.

16. BOLOGNA

Förra säsongen: Tog sig upp till den högsta serien via playoff med en hel del flyt.

Förhoppningar: Att klara sig kvar i Serie A och börja bygga ett lag som så småningom ska kunna utmana om en Europa-plats.

Viktiga nyförvärv: Antonio Mirante (Parma), Luca Rossettini (Cagliari), Erick Pulgar (Universidad Catolica), Lorenzo Crisetig (Inter), Luca Rizzo (Sampdoria), Franco Brienza (Cesena), Emil Krafth (Helsingborg).

Viktiga förluster: Inga.

Tänkbar elva (4-3-1-2): Mirante, Krafth, Rossettini, Oikonomou, Masina; Pulgar, Crisetig, Rizzo, Brienza; Mancosu, Acquafresca.

Tränare: Delio Rossi

Nyckelspelare: Luca Rossettini
Den förre Cagliari-försvararen kommer att få bära ett tungt ansvar då han ska styra Bolognas backlinje.

Genombrottet: Lorenzo Crisetig
Visade under delar av förra säsongen att han är en spelare som ha en fin karriär i Serie A. I Bologna blir han viktig på mitten.

Utsikter för 15/16:
Sportdirektör Pantaleo Corvino har haft stora besvär med att lyckas knyta till sig riktigt bra spelare under sommaren. Det pratades bland annat om Quintero, Duncan, Villalba, Diamanti, men ingen av dem anlände. Bologna får nu trösta sig med att man ser ut att värva Mattia Destro som alfahanne framåt och att man ändå förstärkt vettigt bakåt med Rossettini och Mirante. Även Inter-mittfältaren, Saphir Taider, kan vara på väg in.

Det känns dock som om mittfältet inte är jättestarkt och att Bologna är ett par spelare ifrån att börja snegla längre uppåt i tabellen. Bologna har numera till synes stabila ägare och stora visioner, men kommer den här säsongen få koncentrera sig på att greja nytt kontrakt. Lyckas de med det så är det alltid en bra början.

17. ATALANTA

Förra säsongen: German Denis agerade målsumpare, få spelare blommade ut och till slut riskerade man att åka ut. Man kallade in gamle räven Edy Reja och Serie A-kontraktet räddades.

Förhoppningar: Slippa bottenstriden och visa tendenser till att börja nå den övre halvan av tabellen.

Viktiga nyförvärv: Jasmin Kurtic (Fiorentina), Marten De Roon (Heerenveen).

Viktiga förluster: Davide Zappacosta (Torino), Daniele Baselli (Torino), Yoan Benalouane (Leicester), Giuseppe Biava (klubblös).

Tänkbar elva (4-3-3): Sportiello, Raimondi, Stendardo, Masiello, Dramé; Carmona, Cigarini, Kurtic; Moralez, Denis, Gomez.

Tränare:
Edy Reja

Nyckelspelare: Luca Cigarini
Styr och ställer på mitten för Atalanta och jag tror det är viktigt att han behöver ha en stark säsong för Atalanta ska slippa bottenstriden.

Genombrottet: Alberto Grassi
Kanske kunde man släppa Baselli utan dåligt samvete eftersom man hade unge Grassi ståendes på tur. 20-åringen är en dynamisk mittfältare med stark karaktär.

Utsikter för 15/16: Att Atalanta sålde Zappacosta och Baselli till Torino är lite talande för vart Atalanta verkar vara på väg. Alltså neråt. Nyförvärven har varit få och det hade verkligen behövts ny energi i denna relativt mediokra Atalanta-upplaga. Nu hoppas man att tränare Edy Rejas rutin ska lösa problemen, men jag har svårt att tro att han ska kunna få laget att nå speciellt högt.

I sanningens namn tror jag att man löper stor risk att åka ur. Mittfältet har hyfsad substans och offensiven är kryddad med Gomez och Moralez kvicka fötter, men försvaret är föråldrat och det finns få duktiga talanger som bankar på dörren till en plats i startelvan.

18. FROSINONE

Förra säsongen: Knep oväntat andraplatsen i Serie B och förlorade bara en enda match på hemmaplan.

Förhoppningar: Att greja nytt kontrakt.

Viktiga nyförvärv: Aleandro Rosi (Genoa), Daniele Verde (Roma), Samuele Longo (Inter), Yussif Chibsah (Sassuolo), Modibo Diakité (klubblös), Nicola Leali (Juventus).

Viktiga förluster: Inga.

Tänkbar elva (4-4-2): Leali, Rosi, Diakité, Blanchard, Pavlovic; Verde, Chibsah, Gucher, Soddimo; Longo, Dionisi.

Tränare:
Roberto Stellone

Nyckelspelare: Federico Dionisi
Gjorde en mycket bra säsong ifjol och med tanke på att Inter-lånet, Samuele Longo, ännu är orutinerad lär 28-årige Dionisi behöva kliva fram och göra målen framåt.

Genombrottet: Daniele Verde
Bjöd på ett par ljuvliga insatser i Roma ifjol och får nu chansen att visa vad han går för vecka in och vecka ut i Frosinone. Verdes kraft, teknik och dynamik kommer passa bra in i Frosinone.

Utsikter för 15/16:
Till skillnad från troliga bottenkonkurrenten Carpi kommer Frosinone ha bra stöd hemma på Stadio Matusa, där atmosfären brukar bli tät och ljudlig trots att den bara tar drygt 10 000 åskådare. Det var ingen slump att Frosinone var så pass bra på hemmaplan ifjol och jag tror att det är där de kommer ta de flesta av sina poäng.

Frosinones trupp skrämmer kanske inte så många, men tränare Stellone har byggt ett lag där man jobbar hårt för varandra. Räkna med att det kommer spelas tufft, direkt och taktiskt disciplinerat när Frosinone kliver ut på plan. Frosinone kommer få det svårt, men jag skulle inte bli helt förvånad om man lyckas hänga kvar i den högsta serien.

19. EMPOLI

Förra säsongen: En av Italiens bäst skötta klubbar överraskade rejält, inte bara med att hänga kvar utan problem, utan att även spela underhållande fotboll under tränare Maurizio Sarri.

Förhoppningar i år: Att få spela Serie A-fotboll även nästa säsong.

Viktiga nyförvärv: Lukasz Skorupski (Roma), Andrea Costa (Parma), Raffaele Maiello (Napoli), Luca Bittante (Fiorentina).

Viktiga förluster: Daniele Rugani (Juventus), Mirko Valdifiori (Napoli), Elseid Hysaj (Napoli), Matias Vecino (Fiorentina), Simone Verdi (Milan).

Tänkbar elva (4-3-3):
Skorupski, Laurini, Barba, Tonelli, Bittante; Maiello, Ronaldo, Croce; Saponara; Maccarone, Pucciarelli.

Tränare: Marco Giampaolo

Nyckelspelare: Riccardo Saponara
Återvände till Empoli från Milan mitt under säsongen ifjol och gjorde lysande ifrån sig. Är som bäst när han spelar strax bakom anfallet. Blir han för ensam i år?

Genombrottet: Ronaldo Pompeu 25-åringen med det smickrande namnet är okänd för de flesta då han mer eller mindre varit i mindre klubbar i Italien under hela sin karriär. Kanske kommer det snart att förändras. Den blonde brassen har bra teknik, ett väldigt fint tillslag på bollen och är stark i kroppen. Kan komma att ersätta Valdifiori på ett bra sätt.

Utsikter för 15/16:
Hur Empoli ska kunna ta sig an sitt andra år i Serie A utan fjolårets nyckelspelare Rugani och Valdifiori är en sak, men framför allt lär de sakna tränare Sarris skicklighet. Det var den 56-årige Sarri som satte tonen för laget och gav dem en tydlig identitet, där de lyckades vara taktiskt slipade och även våga spela offensivt.

Nye tränaren Giampaolo kanske kommer ha samma typ av fotbollsfilosofi, men känslan är att han saknar den rätta pondusen för att lyckas. Att han heller inte fått några större förstärkningar förbättrar inte hans chanser. Jag tror på baksmälla efter den fina fjolårssäsongen.

20. CARPI

Förra säsongen: Trots små resurser och en relativt medioker trupp på papperet tog sig Carpi upp till den högsta serien i storartad stil. Frågan är om de kan upprepa miraklet?

Förhoppningar: Att hänga kvar.

Viktiga nyförvärv: Ryder Matos (Fiorentina), Luca Marrone (Juventus), Nicholas Spolli (Catania), Andrea Lazzari (Fiorentina), Zelijko Brkic (Udinese), Gabriel Silva (Udinese), Raphael Martinho (Catania), Igor Bubnjic (Udinese).

Viktiga förluster: Gabriel (Napoli), Roberto Inglese (Chievo), Simon Laner (Verona).

Tänkbar elva (4-3-3): Brkic, Letitzia, Romagnoli, Spolli, Gagliolo; Bianco, Marrone, Lazzari; Matos, Mbakogu, Martinho.

Tränare: Fabrizio Castori

Nyckelspelare: Nicholas Spolli
Om Carpi ska ha några förhoppningar att hänga kvar måste försvaret hålla en viss nivå. Förhoppningen är att argentinaren Spollis rutin ska fixa det.

Genombrottet: Jerry Mbakogu
Efter ett par år i de lägre serierna kan det vara dags för den 22-årige nigerianen att få sitt stora genombrott. Hans snabbhet och kraft kommer bli mycket betydelsefulla för Carpi och nästa sommar kan han komma att lämna klubben för större äventyr.

Utsikter för 15/16:

Att Carpi lyckades ta sig upp till Serie A var högst oväntat och det är nog inte många som tippar att de kan hänga kvar. Att de spelar sina hemmamatcher på “bortaplan” i Modena är också en nackdel. Trots att sportdirektör Sean Sogliano gjort ett gott arbete under sommaren och förstärkt laget rejält vill tränare Castori helst satsa på de spelare som tog laget upp till Serie A. Lyckas man hitta en kombination av den taktiska disciplin man byggt laget på och infiltrera en del nya spelare kanske man kan överraska, men allt pekar mot att man vänder tillbaka till Serie B efter en säsong.

 

 

Lorenzo Medici
Inlägget har 4 kommentarer

The year of the Italians

Imorgon kickar Serie A igång och som vanligt mina förväntningar stora. Nya historier ska skrivas, en skyttekung ska skapas och en mästare ska skipas.

En säsong där stjärnor som Kondogbia, Dzeko, Bacca, Jovetic, Mandzukic och Alex Sandro, har anlänt och en säsong som jag tror kan bli jämnare än på länge.

Men jag tror också att det här året då flera unga italienska spelare tar klivet ut i rampljuset och börjar skapa stora karriärer för sig själva. Jag tror att det här är året då vi börjar se ett nytt italienskt landslag frodas.

Här är några av de italienska spelare som jag tror kan göra riktigt bra ifrån sig den här säsongen.

Mittbackar:

Daniele Rugani (Juventus)
Var lysande i Empoli ifjol och lär såklart inte kliva in i startelvan. Men det lär bli skador under säsongen och då jag tror att Rugani kommer kliva in och imponera på en gång med sin pondus.

Alessio Romagnoli (Milan)
Värvades för dyra pengar och jag tror att han kommer bli en klippa i Milans försvar med tiden. Men redan i år kommer han få axla en nyckelroll.

Federico Barba (Empoli)
Den här Roma-produkten kan komma att ersätta Rugani i Empolis backlinje. Gjorde ett par fina insatser redan ifjol och i år tror jag han kommer bli ännu bättre.

Ytterbackar:

Davide Zappacosta (Torino)
Var ruggigt bra i U21-EM och kan den här säsongen ta över efter Bruno Peres som förväntas bli såld. Det bor en liten Zambrotta i Zappacosta.

Alessandro Florenzi (Roma)
Är så mångsidig att han kan användas lite varstans och så lär det bli även i år. De gånger han spelade som högerback imponerade han på mig. Med tanke på att Darmian kan användas till vänster så skulle jag gärna se honom på den platsen i landslaget.

Mittfältare:

Lorenzo Crisetig (Bologna)
Gjorde hyggligt ifrån sig i Cagliari ifjol. I år tror jag han blir ännu bättre i Bologna. Mångsidig och taktisk skicklig.

Daniele Baselli (Torino)
Har väldigt fina fötter, men kom aldrig riktigt till i Atalanta. I Torino tror jag han kommer få större förtroende och blomma ut ordentligt.

Federico Viviani (Verona)
Roma-produkten är en energisk mittfältsterrier och har en bra passningsfot. Inte omöjligt att han kommer bli ordinarie i Verona under säsongens gång.

Danilo Cataldi (Lazio)
Imponerade redan ifjol med sin taktiska mognad och sitt universella mittfältsspel. Kommer snart vara ohotad i Lazios startelva.

Jacopo Sala (Hellas Verona)
Precis som Florenzi kan Sala både spela som ytterback och yttermittfältare. Både Napoli och Inter har jagat den unge italienaren den här sommaren, men det bästa vore om han blev kvar i Verona och utvecklades ännu mer. Rivig och har en bra inläggsfot.

Stefano Sturaro (Juventus)
Gjorde bort sig i U21-EM då han onödigt blev utvisad mot Sverige. Men Sturaro kan annat också. Mot Lazio i supercupen var det han som slog inlägget till Mandzukics mål och jag tror att Allegri kommer använda honom flitigt under säsongen.

Daniele Verde (Frosinone)
Kort, kompakt, ettrig och teknisk ytter som borde få gott om speltid i Frosinone. Får chansen att visa att han kan hålla en höga nivå en hel säsong.

Marco Benassi (Torino)
Jag måste erkänna att jag inte riktigt trodde att Benassi skulle utvecklas så bra som han gjorde under våren. Var först riktigt bra i Torino och var sedan lysande i U21-EM. Har alltid jobbat hårt, men har utvecklat sin teknik och passningsskicklighet mycket. Kan bli viktig på Torinos mittfält och kan redan ha passerat Vives och Gazzi i hierarkin.

Jose Mauri (Milan)
Kommer visserligen få svårt med speltid under Mihajlovic då konkurrensen är stor och kan komma att lånas ut. Men Mauri är en av Italiens största talanger och är för bra för att misslyckas.

Offensiva spelare:

Lorenzo Insigne (Napoli)
Lär få spela i en roll strax bakom anfallarna, vilket jag tror kommer passa honom utmärkt. Har sett otroligt vass ut på försäsongen. Kan bli Italiens största stjärna i EM nästa sommar.

Federico Bernardeschi (Fiorentina)
Sett riktigt bra ut under sommaren och gjorde bland annat två mål mot Barcelona i en träningsmatch. Är nu skadefri och lär få mer speltid under Sousa i ett 4-2-3-system. Är kreativ och fräck. Sevärd till tusen.

Domenico Berardi (Sassuolo)
Gjorde rätt som stannade i Sassuolo ytterligare en säsong. Jag tror att Berardi kommer jaga en plats i Contes EM-trupp som en blodtörstig hund hela säsongen. Han kommer löpa, slå tunnlar, hitta geniala passningar och göra en hel del mål. Gör er redo för den tredje delen av The Big Berardi show.

Ricardo Saponara (Empoli)
Platsade aldrig i ett dysfunktionellt Milan, men det råder inget tvivel om att Saponara kan lira boll. Lyste under våren när han återvände till Empoli. Med risk för att han blir för ensam i Toscana-laget den här säsongen så tror jag ändå han kommer visa framfötterna.

Nicola Sansone (Sassuolo)
Är fortfarande för ojämn, men har härlig speed under fötterna och kan bli riktigt bra. Måste visa att han är mer än en ny Marco Marchionni.

Strikers:

Andrea Belotti (Torino)
Lämnade Palermo för Torino, vilket jag tror var rätt destination för “Il Gallo”. Opportunistisk striker som aldrig slutar löpa. Kommer passa bra in med Quagliarella. 9-10 mål den här säsongen tror jag är rimligt.

Mattia Destro (Bologna)
Blev aldrig den nummer nio i Roma man hoppades och misslyckades även i Milan under våren dit han blev utlånad. Nu tror jag dock att flytten till Bologna kommer göra honom gott. Där kommer han vara ohotad i startelvan, få spela vecka in och vecka ut. 13-15 mål är ingen omöjlighet.

Alberto Paloschi (Chievo)
Har alltid fladdrat mellan att vara komplett osynlig till att hamna i formtoppar där han öser in mål. Någon gång under sin karriär kommer dock Paloschi bli en jämnare spelare och en mer frekvent målskytt och lämna Chievo för en större klubb. Kanske är det i år.

Federico Bonazzoli (Sampdoria)
Har mer etablerade anfallare framför sig, men om Sampdoria åker på en del skador kan han komma att få chansen. Kommer säkert bjuda på en 5-8 mycket intressanta insatser. En av Italiens allra mest spännande spelare.

Lorenzo Medici
Inlägget har 6 kommentarer