Loggor
McDonalds
KIA Sony
Patrick Ekwalls blogg

Någon gång väljer du talang före kvalitet och rutin

30 maj 2014 11.57, Patrick Ekwall

Tillbaka i matchen efter Köpenhamn och jag har kört system som 0-5-1-5 och 0-4-3-5 .

Inga revolutionära grejer och ingen lek med siffror, definitivt ingen LEK.

Det är väckningstider efter två sena kvällar, en i Köpenhamn efter Danmark-Sverige för vidareresa till Karlstad via bron, Malmö och Lund.

Och en i Karlstad efter TV-lagets match i Värmskog för att hinna till en tidig tågresa till den landslagsträning som jag just nu sitter på i Friends Arena.

Det är som det är med sådant som är nytt, det tar tid att vänja sig.

***

Debatten om huruvida Sverige har ett åldersstiget landslag eller inte har jag inga problem med.

Men åldern i sig är inte grejen, snarare ålder i kombination med kvalitet…DÅ tycker jag faktiskt att åldern spelar viss roll i syn på NÄR man måste fundera på att medvetet generationsväxla.

Zlatan Ibrahimovic är 32 år och en av landslagets äldre spelare, det innebär ju inte att han ska plockas bort för att han är ”gammal”. Inte minst eftersom han är en spelare som blir bättre och bättre.

Uruguay har ett av världens bättre landslag med en snittålder som är högre än Sveriges, jag tror inte de funderar på att spela in unga spelare när de vet att de ”gamla” kan ta dom till en VM-medalj.

Erik Hamréns landslag får gärna innehålla spelare som är 57 år gamla, så länge de visar sig vara bra nog.

Men om de inte längre är ”bra nog” och inte blir särskilt mycket bättre?

Ja, där och då måste förbundet, landslaget och Erik Hamrén komma till en punkt där man väljer att hellre spela in yngre, framtida spelare – även om de betraktas som ”sämre”.

Vad som nu säger att de är så mycket sämre egentligen. Det vet vi inte förrän vi sett och testat dom i landslagsmiljö, men när vi nu ska testa så testar vi hellre same same men med en annorlunda taktisk sifferkombination.

Det känns mest som kosmetika, för jag tror inte att det handlar så mycket om system som om spelarnas standard.

Bra spelare är nämligen bra i alla system.

Det är möjligt att det är ett förbundsbeslut i slutändan, eftersom Erik Hamréns primära uppgift är att vinna fotbollsmatcher, att välja en satsning på det som ska vara tillräckligt bra om två-tre år istället för den konstgjorda andning som det känns att vi lever under nu.

Danmarks Morten Olsen hade åtta 90-talister i sin trupp, Sverige hade två.

Jag säger inte att Sverige har någon Pierre Emile Höjbjerg, alls inte. Men alla de andra sju 90-talisterna är förstås heller inte det.

Efter ett katastrofalt VM-kval, bland annat med 0-4 hemma mot Armenien, så är det snarare så att Danmark beslutat sig för att GE yngre spelare chansen för att se och värdera dom i den miljön.

Istället för att hävda att dom inte är tillräckligt bra för att de inte platsar i sina A-lag…för jag vet inte om äldre spelare som spelar väldigt sporadiskt i sina klubblag är bättre?

Och om Höjbjerg varit svensk, hade han då inte fått vara med för att han inte spelar A-lagsfotboll? Ja, jag vet att han spelade cupfinalen och jag vet att han representerar ett galet bra lag samt att han är osannolik talang.

Branomir Hrgota gjorde 30 Bundesligamatcher (de allra flesta inhopp, förvisso) för Borussia Mönchengladbach, som inte direkt var kattskit i ligan i år.

Det var Sverige som hade ett U17-landslag som tog VM-brons, Danmark var inte ens med. Och ungdomslandskamperna är numera fifty-fifty mellan Sverige och Danmark.

Men jag kan känna att Danmark har ett annat mod här.

Istället för att ta ut Nicklas Bendtner för att han är en ”bättre” spelare med mera rutin, så valde Olsen att avstå och satsade på någon annan, yngre. DÄR har vi en skillnad, någonstans.

Det är helt korrekt att vi saknar skadade yngre spelare som Albin Ekdal och Martin Olsson, som ju absolut matchats in.

Och det är mycket möjligt att det här svenska landslaget gör en supermatch mot Belgien på Friends.

Men det har varit lite för många risiga insatser med ”samma” spelare de senast två åren och jag vet inte om det kommer att bli bättre, helt ärligt.

Erik Hamrén – och hans spelare, inte minst – valde att satsa på att testa ett nytt system.

Jag hade hellre sett ett test av nya, yngre, spelare.

För jag tror inte att det är systemet det handlar om.

***

25:e raka för TV-laget utan förlust.

Seger med 5-3 i vackra värmländska Värmskog, sedan friidrottarna Robban Kronberg och Stefan Holm gjort två mål vardera.

Super-Mario, värsta juggen, gjorde det femte.

Och roligast av allt: ännu ett nytt fint publikrekord sattes.

***

Allt var ju inte skit mot Danmark, även om första halvlek var den största cirkus jag sett i ett svenskt landslag, där ingen visste varken in, ut, hit eller dit.

Men vi såg åtminstone en stabil och trygg central försvarslinje, vilket vi inte skämts bort med på senare tid.

Andreas Granqvist har skaffat nytt självförtroende i Ryssland och fungerade bra ihop med Micke Antonsson.

***

Pierre Emil Höjbjerg, som sagt, hur bra kan inte det bli?

***

Det är fortfarande så vansinnigt hål i huvudet att allsvenskan spelar samtidigt som Sveriges representationslag har matcher.

På tal om det: Morten Olsen hade elva spelare från den danska ligan med i sin trupp, två spelade från start mot Sverige, fem kom in.

***

Sverige drillades ytterligare en gång i det ”nya systemet” på dagens träning och det är förstås självklart att det ”tar tid” att spela in något nytt, ett landslag har inte så mycket tid.

Sen vet jag inte hur nytt det egentligen är?

Sverige har spelat 4-3-3 under Hamrén förut och Sverige har kört ”nya” system tidigare, exempelvis med Zlatan som ren 10:a och det har fungerat omgående….då har det inte hetat att det är en lek med siffror, för det heter det bara när det går dpligt.

Och: till slut står vi ändå där med 4-4-2, vi faller alltid tillbaka i den tryggheten.

***

Jag ser gärna mer av Oscar Hiljemark, jag tycker att Ola Toivonen har form och spelglädje, jag vill gärna ha Jimmy Durmaz och Mattias Johansson från start.

***

I morgon hoppas jag 0-9-0-0.

Avskyr ottan.

***

 

Zlatan har rätt. Och fel.

26 maj 2014 22.31, Patrick Ekwall

Jag bytte däck på bilen idag, när det var sisådär 27 grader ute och det kan väl sägas att det var på tiden.

Eller jag och jag,  andra bytte ute vid Porsche Center i Segeltorp längs med motorvägen när jag satt och jobbade i bilhallen i väntan på att dra iväg…

…längs en supertrafikerad essingeld hela vägen till Stockholm Stadion, parkerade extremt svårt och var på plats kl 11:09.

Överräcktes en mikrofon av Rasta-Danne för att lösa ett par intervjuer i mixade zonen som var utsatt till 11:10.

Andades ut och såg stora delar av träningspasset på en pressläktare som glödde av gammalt hederligt landslagsgnabb med Långe Lundh i storform och med mig, Sundberg, Lühr och Junior Kücukaclan i skottgluggen, bland annat med en målande beskrivning om stafett i olika former.

Swisch iväg till Scandic Park för rigg av intervjurum, lämnade in kärran för tvätt hos stans bästa biltvättskillar i garaget, tog en snabb torsklunch stående vid bardisken, gjorde jobbet och full fart till tandläkaren i Kungshuset för den enda tid jag lyckades få/planera in före avresan  till Brasilien.

Med bedövad tunga och vänster kind hängandes som på hunden Hooch direkt till ett inplanerat mördarpass på No18.

Handla lite på det, till T-Centralen för att hämta biljetter till TV-lagets resa på torsdag, posta biljetterna, hem, middag, ett par tvättar i maskin, klippa den del av djungeln som ej hanns klippas igår, ta del av Malmö FF-AIK, jobba lite på det och så den här bloggen.

Men inte mer än så.

***

Erik Hamrén säger att Anders Svensson aldrig har tagit upp problemet om ärlighet med honom.

Anders säger till Disco att han har tagit upp det med Hamrén.

Vem ljuger? Och varför?

Hela dem här soppan känns inte särskilt snygg när det nu handlar om att någon (jag har ingen aning om vem) på allvar fabulerar.

Det kan jag tycka är mer allvarligt än någonting annat.

***

På tal om ärlighet får vi väl ändå säga att landslagskapten Ibrahimovic sällan hymlar.

Inte minst när han får frågan om hur landslaget ser ut efter Zlatan har lagt ned och han svara att han är orolig.

Han har helt rätt när han betonar att vi inte kan kräva stordåd av Erik Hamrén när han har det material han har just nu. Eller när han säger att det inte är Hamréns uppgift att fostra bra spelare, vilket faktiskt är en ganska vanlig uppfattning hos många.

Ser vi till träningspass har förbundskaptenen några fåtal med laget/spelarna, en hel del av dom är rätt splittrade dessutom när spelare rehabar efter tuffa ligamatcher.

Förbundskaptenens roll är förstås en helt annan, att få ihop ett LAG (eller en grupp, som det så fint heter) och att vara väldigt taktiskt drillad med faiblesse och känsla för matchcoachning.

Däremot är Zlatan ute och cyklar när han talar om hur svensk fotboll satsar på unga spelare, vilket inte är första gången.

Väldigt många allsvenska lag har på senare år gjort en systematisk satsning på unga spelare och där finns det många att nämna, inte bara Malmö FF, som Zlatan drog en lans för.

BK Häcken, IFK Norrköping, Kalmar FF, Helsingborg, Elfsborg…för att inte tala om Brommapjokarna som hade en av Europas lägsta genomsnittsålder/lag i högstaligor förra året.

Samt Malmö FF, absolut (Filip Helander, Pavel Cibicki med flera).

Men om vi ser till de U17-VM-spelare som Zlatan tycker SKA spela i allsvenskan – och jag är benägen att hålla med honom i viss utsträckning – så hade just Malmö FF tre spelare med i VM-truppen, alla oftast i en startelva när det gällde: Sixten Mohlin, Erdal Rakip och Mirza Halvadzic.

Bara Rakip har fått speltid att räkna med av Åge Hareide

Däremot är det ganska många i den svenska startelvan från U17-VM som numera spelar allsvenskt eller står väldigt nära gränsen. I AIK, Kalmar, Norrköping, Häcken, Örebro, Helsingbog.

Det är mest Blåvitt som inte anser Gustav Engvall är tillräckligt bra.

Och vi glömmer inte mäktiga Halmstads BK som lät VM-skyttekungen Valmir Berisha spela i U19-laget.

***

4-3-1-2, alltså.

Jag lovar att det kommer sluta som det alltid slutar, med 4-4-2.

***

Malmö FF-AIK var lugn i en halvlek och sen blev det fart. Full fart.

Återigen: du kan aldrig räkna bort AIK, de är vanligtvis ett höstlag.

Robin Quaison kan göra mästerverk när han är på det humöret, Celso Borges kan komma tillbaka som ännu bättre efter VM och Nabil Bahoui kan förstås växla upp.

Och: Malmö FF är guldfavoriter, men är ibland klart sårbara bakåt och jag hävdar återigen att MFF inte spelar ”rakare” i år än förra året.

Med rakt menar åtminstone jag att komma snabbare in mot motståndarens mål. Det gör de inte. Möjligen en eller annan längre passning, men den bollen går snabbt tillbaka till possession-spel igen.

Malmö FF är fortfarande bäst i allsvenskan i den genren, bättre än  fjol.

***

När spelare säger att de går till tränaren om de tycker att något är fel så låter det ju väldigt bra.

Men det är inte sant.

Det händer väldigt sällan och framförallt ska du vara väldigt säker över din roll i laget. De flesta spelarna är sig själva närmast och håller igen för att inte riskera sitt eget skinn.

***

I morgon slipper jag tandläkaren och däcken, men räknar med att gräset växt så att det behöver huggas ned igen.

 

 

Svensson vs Hamrén – vem är ärligast?

25 maj 2014 23.29, Patrick Ekwall

Vad jag fått lära mig sen jag flyttade in i ett eget hus, kapitel 223: gräset blir allt grönt på egna sidan.

Jag rullade ut ny svår matta förra våren.

Fick direkt en matta som var tät och fin och hade platsat i vilken VM-final som helst.

Jag har sen dess känt mig lite som en idrottsplatsvaktmästare; vårdat ömt, klippt, trampat till och burdust kört bort varenda tänkbar individ som försöker tjuvspringa på gräset…i det här fallet mest rådjur.

Paniken kom därför tidigt i våras när gräsmattan såg ut som om den var en allsvensk matta i mars.

Ojämn, torr och med stora slitna bruna jorddelar utan strån.

Idrottsplatsvaktmästaren i mig drog iväg och köpte nån sorts supergödsel, vanliga gräsfrön och en låda med dunderdupermegafrön som lovade att reparera vilken brun fläck som helst på nolltid.

Jag öste på allt på en gång.

Någon vecka senare hade jag en djungel utanför dörren.

Som fått nån sorts fläcktyfus, då det nysådda gräset var betydligt ljusare och mest växt upp (väldigt högt) i små egna öar. Och som det växt.

När jag kom från halvsemestern idag så fick jag slå mig fram med machete.

Det nysådda gräset hade växt, det gamla hade fått liv och växt och dunderdupermegafröna hade – exploderat.

Jag har beställt hem en skördetröska för att få ordning på det.

***

Nazistvindarna som blåser…jag förstår ingenting, hur i helvete har det kunnat bli så?

Vad är det med mänskligheten?

Ja, jag vet att jag brukar tjata om att allting kommer tillbaka men ren och skär idioti vars syfte bara är att förfölja, trycka ned och mörda andra människor för hur de tänker, verkar eller ser ut: vad är det som får våra medmänniskor att bli sådana djur – igen?

***

Jag såg Champions League-finalen i en bar med storbildsskärm på ljuvliga Hotel Puente Romano i Marbella.

Det var uppenbart vilka de madridvänliga andaluserna hade känslor för: Real.

Och i en väldigt snabb och enkel gallupundersökning på plats fick jag för mig att turisterna höll på  hårt och vilt kämpande uppstickarna från Atletico.

Vi kan förstås tycka synd om Atletico Madrid.

Vi kan också tycka att det fanns många i Real som var värda den här segern efter alla dessa år och en av dom är förstås Iker Casillas.

Tänk så nära han var att bli syndabock efter det där tveksamma agerandet vid 1-0.

***

Långe Lundhs podcast ”Lundh” forsätter att skapa rubriker efter fina intervjuer.

I den senaste – som släpps måndag, men fick en het teaser söndag – får förbundskapten Erik Hamrén stryk av Anders Svensson, som ju nyligen avslutat sin landslagskarriär.

Svensson menar att Hamrén inte varit ärlig i sina snack med honom och Hamrén mest tänkt på sig själv och på hur mediabilden ska se ut.

Lite av samma kritik som Magnus Hedman en gång gav Lasse Lagerbäck när Hedman menade att det ägnades oändligt mycket kraft åt att hantera medias nyheter/reaktioner.

Kritiken kom förstås när Hedman inte längre spelade i landslaget.

Jag betvivlar inte för ett ögonblick att Svensson tycker som han tycker och han är inte ensam om att bevittna det där med Erik Hamréns ”besatthet” av vad som sägs och skrivs. Jag tycker dessutom att det är BRA att sanningar kommer fram, även om de kommer fram efteråt.

Men jag reagerade över ordet ”ärlig”.

Om vi nu skulle vara just ärliga, varför sa inte Anders just detta till Hamrén när Anders var kapten eller vicekapten?

Jag kan ha förståelse för att Hamrén känner det som en kniv i ryggen när han får det av en av sina mest förtrogna spelare, kort efter det att Sveriges mesta landslagsman slutat i Blågult.

Erik Hamrén sa på presskonferensen under söndagen att Svensson aldrig sagt något om detta till honom, trots att Hamrén bett honom att som kapten ta upp frågor som berörde hans ledarskap och som inte fungerade.

Via Twitter fanns det de som ville tro att Hamrén ljög, rakt upp och ned.

Nog för att han har småbluffat….”jag läser inte bloggar” i Strömstedts direktsända  program är den mest uppenbara och väldigt onödiga…men skulle han verkligen sitta och tokljuga om detta?

Jag har svårt att tro att skulle våga göra det.

I sådana fall måste ju Svensson bemöta Hamrén, för sin egen skull.

Och skulle det vara så (vilket jag då inte tror), då kan vare sig vi eller spelarna längre lita på Hamrén och då bör han lämna sin post.

***

Helvete, jag lider med Sebastian Eriksson.

Hur mycket otur får man ha?

***

Ska spelare kritisera och ”avslöja” när de väl lagt av eller när de petats och förvusnnit?

Ja, givetvis.

Det har jag inga problem med.

Däremot händer det ju väldigt ofta att spelare som INTE lagt av eller petats tycker att representanter för media är lite lätt  dumma i huvudet som avslöjar eller kritiserar.

Och jag kan störa mig på det – och det har inte med Anders Svensson att göra, han har ofta varit frispråkig i jämförelse – att spelare eller ledare är sig så själv närmast att de gärna kritiserar andra för att de kritiserar eller (för den delen) avslöjar – men kan tycka att det är OK när de inte längre har något att förlora på det själva.

***

Här är min söndagskrönika i Getingen som handlade just om Erik Hamrén och om att han ställs inför sin största utmaning någonsin.

Läs den här.

***

Hockeyfolket slutar aldrig att förvåna.

I en värld så macho att den slår knut på sig själv så går alla banans över att en rysk ledare beter sig som en idiot.

Då avkrävs det såväl avstägningar, avbön, tjäa, fjädrar och Tommy Boustedt talade om ”arrestering i USA”.

Detta i en värld där väldigt många viftar bort slagsmål med bar knytnävar som ”någonting som hör till”.

Vad som flyger i en annars så klok man som Tommy Boustedt när Sveriges Tre kronor får stryk, det vat jag inte men han måste uppenbarligen lära sig att räkna till tio.

I OS slog det över och här gick han på med det tunga artilleriet, gjorde den svenske coachen Grönborg till nån sorts offeralamm som satt i omkädningsrummet och grät när det visade sig att hans egen coach betett sig rätt illa själv genom att skrika ”I will fucking kill you” upprepade gånger.

Som att det aaaaaallltid är någon annans fel, att det alltid är DOM är dumma eller åtminstone alltid ryssarna.

Coacherna bar sig åt som ansvarslösa huliganer, det ser förstås inte bra ut som ledare och de straffades rättmätigt.

Det är en sak.

En annan är hur illa det egentligen är, just i den miljön?

Jag har stått vid rinkside rätt många gånger genom åren, några år bevakade jag Elitserien intensivt, och det sägs och snackas en hel del i hetsiga ishockeymatcher.

Skulle man gå efter Boustedts ”USA -agenda” så skulle rätt många arresteras efter varje sådan match…om nu hot som gester eller ”I will fucking kill you” egentligen är hot eller bara hockeyjargong.

Läser jag vad hockeyvänner twittrar till mig i ämnet så vågar jag påstå att det är jargong. Och vardagsmat.

Tyvärr.

***

Ingen kan direkt påstå att IFK Göteborg har flytet med sig just nu.

***

Erik Hamrén kallar inte in någon ersättare för Sebastian Eriksson.

Ytterligare ett slag i ansiktet på Branomir Hrgota, även om de inte direkt är samma skrot och korn som mitfältare.

***

Muamer Tankovic är inte med för han ska spela juniorlagsfotboll.

Han gjorde, för övrigt, Sveriges enda mål i P19:s förlutsmatch mot Bulgarien på nån öde liten arena någonstans.

Du ser målet här och kanske framförallt bulgarernas 1.0-mål i början videon: vilken pärla.

***

Jag hade ett tag funderingar på att lägga konstgräs eftersom jag inte har några problem med det.

Men den idén föll inte i god jord.

 

van Gaal i United kan sluta hur som helst

21 maj 2014 08.21, Patrick Ekwall

På väg ut på en halv-semester.

Inte halvdag, klämdag och sånt trams när du egentligen borde jobba för fullt men väljer att ta ledigt.

Utan en kortare inplanerad semesterresa – under vilken du måste jobba.

Det är inte så mycket att be för, som min mamma brukade säga när det var som det var och det var rätt ofta det var som det var när jag var liten, om inte jag minns helt fel.

Runt om hörnet väntar först två landskamper och sen fem veckors VM runt om i Brasilien (vilket förstås är att se fram emot, men också fem veckors dagligt jobb).

Jag behöver andas.

Så det får bli Marbella ett par dagar, förhoppningsvis i lugn och ro, bra käk, pool och möjligen en eller två padelträningar.

Men det finns jobb som måste skötas och därför får det bli några timmars skrivande också.

Och en halv-semester är också en semester.

***

Louis van Gaal sägs nu vara rätt man för Manchester United.

Hur vet någon att han är just det?

Förvisso en man som varit med om det mesta och som har all tänkbar rutin, men också en smått galen holländare (med allt vad det innebär) som gärna talar om sina spelare i siffror och som aldrig tränat ett lag i Premier League.

Ja, det kan säkert fungera väldigt bra och bli ett lyft.

Men alla borde också veta att det kan gå käpprätt åt helvete.

***

När vi var många som hyllade Kalmar FF härförleden var det någon som påpekade vilka Kalmar hade mött så här långt, att de inte haft det tuffaste av spelscheman.

Det kanske ligger något i det.

Och Häcken, som hade ett underligt mellan år 2013, är absolut en kandidat som kan slåss om ett SM-guld.

De har förstås El Kabir (som nu rapporteras vara skadad igen, är han inte det ganska ofta?) men de har också en väldigt bra mix av rutin, spets, klokhet och speed. De har två av allsvenskans allra mest lovande spelare i Simon Gustafsson och Carlos Strandberg.

Jag tycker fortfarande att de ibland fallerar i defensiven och att målvaktsspelet inte alltid är vad som kan önskas. 4-1 på försvarsstarka Kalmar är ett tecken på att Häcken menar allvar.

***

Ska Erik Hamrén som förbundskapten för ett fotbllslandslag liera sig och avlönas av public service-SvT, som i allra högsta grad bevakar (och granskar) landslaget väldigt nära?

Inte  bevakas väldigt ofta, snarare alltid.

Frågan är delikat på sitt sätt.

Personligen tycker jag att alla journalister bör vara sig själv närmast i när det gäller att bevaka personligheter de kommit i närmare kontakt med (vilket är ofrånkomligt att man gör, det skapas alltid någon eller några former av relation mellan journalister och spelare/ledare/agenter med flera, det blir en del av jobbet att ha bra ”kontakter”).

Men om du kontrakterar den som har Sveriges i särklass mest belysta, omdiskuterade och ifrågasatta sportjobb…ja, då är alltid risken väldigt stor att du hamnar i ett läge där bevakningen kan bli sned.

Bara att risken finns är ju inte bra.

Väldigt ofta blir det faktiskt åt ”det andra hållet” när man ska försöka vara (onödigt) hårdare mot ”sina egna” och det är ju också lite snett, likaväl som det framkommer en misstanke om smicker när man egentligen hyllar rättmätigt.

Det blir en svår balansgång för SvT gentemot Erik Hamrén och det tror jag också att Per Yng och Co har funderat över.

Däremot har ju den kritiken inte så mycket med Erik Hamrén att göra, jag förstår att han tar chansen att tala fotboll i ett sådant stort forum som SvT och jag förstår också att SvT tände på idén.

***

TV-laget premiärspelade i lilla Ekenässjön utanför Vetlanda och det kom cirka 1700 åskådare till den pittoreska idrottsplatsen. Nytt publikrekord och bra kuriosa är att Billy Lansdowne var med när det förra rekordet sattes, någon gång på 80-talet när Kalmar FF var på besök i Smålandscupen.

Han gjorde tre mål den gång, Billy Boy.

Han hade en mera undanskymd roll i lördags, kan vi nog påstå. Men det blev seger, 5-3, och TV-lagets 24:e raka utan förlust.

***

Nej, det går inte riktigt att glädjas åt att Tyresö är i final i Champions League.

Hela klubbens – eller företrädare för klubben – upplägg tyder enbart på ekonomisk doping och inte doping i form av pengar som gödslats från icke sinande kassakista utan doping i form av pengar som inte ens existerat.

Det blir bara fusk.

Jag tycker lite synd om spelarna för det är inte deras fel att de erbjöds monsterlöner, som i sammanhanget är astronomiska, och det är ingen i hela världen som kan anklaga dom för att ha tackat ja.

Nu sitter de mitt i ihopfuskat lag och då är det lätt att betrakta deras prestationer som mindre värda, även om de såklart inte är det.

***

Niklas Hult till Nice, som vi alla visste. Det blir en utmaning, minst sagt.

***

Thomas Ravelli är glödhet igen. 20 år efter straffen.

***

Däremot tycker jag ju jäkligt synd om Tommy Salo nu när han ska påminnas i parti och minut i samband med att Sverige ställs mot Vitryssland i hockey-VM:s kvartsfinal.

Men det är som det är och så är det.

Svårt (och lätt) att vara Erik Hamrén idag

13 maj 2014 23.52, Patrick Ekwall

Det är den tiden på året nu, strax före ett stundande mästerskap, då du aldrig riktigt hinner att stanna upp och djupandas för det är en miljon grejer som ska betas av i snabb ordningsföljd och innan du ens har hunnit märka av att allt blivit grönt, träden blommat så är du i början på juni och ska åka till ett VM och jobba i fem veckor.

Maj försvinner alltid så blixtrande snabbt före ett fotbollsmästerskap och till slut står du alltid där, strax för avresa, med en lista på sådant du borde göra, ville göra, skulle göra.

Men inte gjorde.

***

Erik Hamrén presenterade den svenska landslagstruppen inför Danmark och Belgien och jag inte oåstå att den innehöll några större överraskningar, mycket beroende på att det egentligen inte fanns några ”realistiska” överraskningar att presentera.

Åtminstone inte bland de spelare som togs ut, just därför är den iskalla handen riktad mot Jonas Olsson som INTE är med det som skulle kunna betraktas som en överraskning.

Och då var han ändå inte med senast.

Ungefär så.

Sebastian Eriksson var ingen riktig skräll, sett till vad som fanns att välja mellan; ingen från allsvenskan och skador.

Det är både svårt och lätt att vara Erik Hamrén idag.

Svårt för att vi är i ett läge där en hel del svenska spelare ute i världen har jobbiga säsonger bakom sig och att det lilla nya som då och då poppar upp ramlar tillbaka på ruta 1 lika snabbt, den här gången Muamer Tankovic, tidigare Tobias Sana, Mathias Ranegie, John Guidetti.

Lätt för att det inte finns särskilt många alternativ att bolla med när truppen ska värpas fram.

***

Min söndagskrönika i Getingen om Petter Northug som plötsligt spelar ledsna hunden.

***

Lars Cramer är en lite överraskande allsvensk hjälte så här långt i allsvenskan.

Dock kan jag inte låta bli att tänka på Seinfeld så snart jag ser namnet och vill helst uttala det sådär amerikanskt: ”Krejmer”.

***

I Malmö under tisdagen för ett eget litet kostymevent i JRS utsökta lokaler på Norra Vallgatan, där jag med god hjälp av Danny Wess och Sekreteraren fick stifta bekantskap med sköna gamla Malmöprofiler som Olle Berggren, Patrik ”Bjärred” Andersson, Bosse Svanberg, Per Wilander, Kapten Jimisola, Olympic-vänner, Per Ågren, Tommy Theorin och många andra.

***

Ja, vi kan alltid hävda att idag har ett landslag som är i avsaknad av spelare som är starka ute i Europa.

Och det är förstås inte bra, hellre tvärtom.

Men Sverige har inte alltid haft ett landslag bestående av tre-fyra superstjärnor (typ Henke, Zlatan, Ljungberg).

Erik Hamrén nämnde även Olof Mellberg och jag är en stor fan av Mellberg, men jag vet inte om han ska räknas som en ”superstjärna” i det avseendet…hade kanske varit det om han hade slagit sig in i det försvars-stjärnspäckade Juventus, men det gick som det gjorde. (Och ja, Mellberg förtjänade bättre när han var som allra bäst).

Idag har vi en spelare som lätt kan betraktas som en av världens fem-tio bästa. Vi har ett stort hopp ned till några habila rutinerade pjäser (Isaksson, Källström, Elm, Lustig, Hysén), några lovande (Ekdal, Mattias Johansson, Oscar Hiljemark) samt en Marcus Berg som glöder och mycket väl kan studsa tillbaka till den status som gjorde honom till en av U21-Europas bästa.

Vi kan förstås alltid jämföra med VM-laget som åkte till USA 1994.

Då var det med en utskälld målvakt (Ravelli) som många ville peta, en vänsterback 8Ljung) som hade ett jobbigt år i Galatasaray, en högerback (Nilsson) som spelade i Helsingborg, en mittfältare (Ingesson) som hade gått sådär i PSV, en Henrik Larsson som inte direkt gick som ett spjut i Feyenoord och en forward (Kennet Andersson) som kom in i truppen lite som en dark horse efter ett bedrövligt år i klubblaget (Lille, som sen blev Caen).

Jag säger inte att det såg värre ut så, men på förhand hade vi inte så många superspelare på pappret. Det fanns brister och frågetcken även i det landslag som är ett av våra mest ihågkomna.

Brolin (Parma) var förstås riktigt bra men aldrig i närheten av Zlatan-klass, Dahlin (Mönchengladbach) var en striker av klass men betraktades inte som superstar inför VM.

Däremot hade Tommy Svensson en central linje att bygga kring och den var orubblig, Patrik Andersson och Jocke Björklund i mittförsvaret och framför dom på mittfältet: Thern och Schwarz.

Idag har vi en spelare i en återkommande centrallinje och det blir inte mycket till ”linje”, även om Zlatan på egen hand kan avgöra matcher.

Så Erik Hamrén är inte i behov av att hitta nya spelare för sådana dyker liksom inte bara upp nuförtiden.

Han är i behov av hitta lite stadga.

***

Bara politiker kan spela idioter och komma undan med det.

Efter att ha sett Maud Olofsson undgå att svara på en enkel och uppenbar fråga i Nuon-affären så kan det inte finnas en enda svensk politiker som ställer sig frågande till att det finns ett politikerförakt.

***

En dag vill jag också hänga med El Kabir på Liseberg.

***

Jag hade gärna sett Hrgota i truppen.

***

I måndags öppnades poolen upp.

Så nu är det åtminstone vår på riktigt, skitsamma väderleken och oavsett om du hinner känna av det eller inte.

 

 

 

EXKLUSIVT EKWALL: En svensk, en dansk och en som heter Rocco

13 maj 2014 22.32, Patrick Ekwall

Här har ni de andra tre Exklusivt Ekwall om ishockey på den andra sidan de allra mest kända, stora och rikaste.

Niklas Sundblad är en doldis i tränarsammanhang, men han är absolut en rising star. Dels som assisterande coach för Tyskland i VM, men också som nybliven mästartränare för Ingolstadt i den tyska ligan. Och det var en sensationell ligaseger.

Vi fick hänga med Sundblad bakom kulisserna i den tyska klubben. Och se hur en svensk tränare är väldigt tysk.

 

Dansk ishockey? Vad är det? Och varför vill man bli hockeyspelare i ett land där ALLA helst vill bli fotbollsstjärna.

Frederik Storm, Malmös forward och Danmarks stjärna, förklarar.

 

Tänk själv att du är landslagsman och drömmer om en ljus framtid i ett bra lag – och flyttar till Ljungby.

Men allt här i världen är inte en dans på rosor, framförallt inte ett kiv som ishockeyspelare och italienaren Vince Rocco valde att gå till Troja för att bli bättre och skaffa sig nödvändig erfarenhet.

Här berättar han om ett liv i en liten ett med kök i Ljungby Downtown och att det inte går omkring att gnälla, för det finns värre jobb.

EXKLUSIVT EKWALL: en annorlunda insikt

10 maj 2014 16.29, Patrick Ekwall

Precis som under de senaste tre åren har jag gjort ”Exklusivt Ekwall” inför ishockey-VM.

I år har jag åkt runt i lite mindre hockeyländer och träffat otroligt trevliga och spännande hockeyprofiler som sliter hårt i skymundan och som vi aldrig får ne möjlighet att stifta bekantskap med.

Bland annat åkte jag till den lilla bergsbyn Briancon i Frankrike, jag och Lille-Tobbe snirklade upp på serpentinvägar i ett par timmar.

I en gammal sliten hockeyhall såg jag den första finalen i den franska ligan, inte Ligue Öhhh utan Ligue Magnus, mellan Briancon och Angers.

Det var en upplevelse i sig.

Här träffade jag också den franske landslagsvetaranen Damien Raux och svensken Jimmy Jensen, svensk division 1-spelare som tog chansen i en anna miljö.

Raux drömmer om att någon gång få en chans att spela någon annanstans, som sin polare Bellemare i Skellefteå. Annars funderar  han på att sadla om till bagare.

Det blev en väldigt intressant insikt i en ishockeyvärld långt bortom de stora arenorna.

Och vi kan säkert le lite förläget åt vad de gör i Briancon (som i år blev franska mästare för första gången) men igår slog Frankrike Kanada i VM-premiären.

 

Hur hade en svensk VM-trupp sett ut idag?

8 maj 2014 17.40, Patrick Ekwall

Har Långe Lundh tappat det?

Det började för ett tag sen med det där skägget och det har eskalerat så till den mllda grad att han helt plötsligt fått för sig att genomgå en detox på olika juicer.

När det har gått så långt, då vet man att det är illa.

Man äter och dricker normalt och nyttigt, rör på sig och försöker leva sunt.

Det är inte normalt att späka sig med några flaskor juice om dagen, även om juicerna luras med att vara i olika färger.

Åtminstone inte om du är så väldigt långt från överviktig det går att komma.

Nu är Lundh så tunn att man bara ser ett skägg och slips fladdra omkring i atmosfären.

Det urartade fullständigt på Bromma flygplats när vi var på väg söder för SM i Fotbollskunskap och Lundh desperat tvingades ned på golvet för att trycka ned sina detox-juicer i bagaget.

Jag börjar bli orolig.

***

La Liga-guldstriden är galen.

Men härligt galen.

***

Bland det bästa med att vara resande på svenska vischan är att vakna upp till lokala morgontidningar.

Jag älskar att läsa referaten från den lokala fotbollen.

Eller som i dagens Barometern i Världens Ände som har en story om en handbollsspelare i Alstermo som nu ska bli pakistansk landslagsman och bli pionjär i sitt andra hemland.

***

Man kan jubla åt ligatitlar på många sätt. Och det är såklart alltid förenat med glädje för de som tronar högst upp i tabellen.

Men att firas som guldhjältar efter en förlust på hemmaplan mot Rennes tillhör såklart inte det allra roligaste sättet.

Sällan har väl ett guldfirande sett så avslaget och krystat ut som när Paris SG höjde armarna i luften igår.

Glädjande dock för alla svenskar att Zlatan Ibrahimovic var tillbaka i matchen och elva ligatitlar på tretton försök i olika ligor/lag är fantastiskt.

***

Brasilien-VM närmar sig och häromdagen var det dags för den traditionella pressbildsplåtningen.

Det är ju vad det är men det kändes stort att Eric Josjö, den gamle 400-meterskungen tog bilderna.

Idag är Josjö en av landets mest eftertraktade fotografer.

***

PÅDDEN fyllde 1 år och vi ”firade” det med att spela in LIVE inför några väl valda inbjudna (däribland en hel del trogna lyssnare) på O’learys.

Fantastiskt roligt.

Vi pratade förstås Northug men också om det som har hänt med Helsingborg och IFK Göteborg vs sin egen publik. Samt en hel del minnen från 52 veckors inspelning  i ett sträck.

***

Alltid intressant att ta del av de kunskaper som många besitter i SM i Fotbollskunskap.

***

Jag tar del av fler och fler VM-trupper och det går inte att komma ifrån att Brasilien har ett enormt utbud av otroligt bra spelare – när man ser vilka spelare som Scolari lämnar utanför.

Och när jag läser om olika trupper…tänk om Sverige hade kvalificerat sig, hur hade en svensk VM-trupp sett ut.

Det hade inte varit helt lätt att plocka ut, eller hur?

***

Vad är nästa steg?

Yogakurser på Nya Zeeland?

Jag är orolig.

 

 

När ovisshet, nerv och uppstuds alltid är som roligast i jobbet

5 maj 2014 16.54, Patrick Ekwall

Jag har varit en del av programmet Sportcentralen två gånger.

Första gången blev jag blixthaffad av redaktör på redaktionen inför ett Fotbollskanalen Europa för att gå ned och ”riva av två minuter” efter en handbollslandskamp som slutat tidigare än väntat.

Det första som hände när jag satte mig i studion med Tomas Axnér och Långe Lundh (!) var att jag fick ”16 minuter” i öronsnäckan från kontrollrummet.

Det var tiden som var kvar att fylla.

Vi löste det på något vis, även om vi trapade vatten något på slutet och fick involvera Lundhs slappa handbollskarriär dom linjespelare i ett av H43:s pojklag.

Den här gången – i lördags kväll – skulle jag programleda Sportcentralen som i huvudsak skulle ta sig an den italienska cupfinalen, med Hasse Backe och Lundh som sidekicks.

En stund innan kick off fick vi höra talas om att matchen kanske inte skulle bli av på grund av oroligheter, när vi fick bild från Rom så var det utan ljud och en arena totalt avskärmad från den moderna världen: inga telefoner gick att nå, inget nät existerade och Jesper Hussfelt/Martin Åslund satt på plats på Olympiastadion utan kontakt med någon överhuvudtaget.

Så när alla körscheman kastats, när alla förhandsbegrepp vänts upp och ned – då var det bara att köra på halvvolley. I 45 minuter. Från bilder utan ljud.

Lundh excellerade i konsten att via sociala medier vindsnabbt få klara besked i olika frågor, alla obekräftade uppgidter som cirkulerade och Backe höll sig iskall och gav sin sköna inside på hur man reagerar som spelare/ledare i ett sånt här utsatt läge.

Oslagbart starkt jobb av de två.

Och aldrig är det väl roligare att göra direktsänd TV än när det är exakt just så här, långt ifrån manus eller körscheman.

När det mesta är oförutsägbart, när pulsen landar perfekt i höjd och du måste värdera allt du gör/säger extra noga även om varenda boll måste träffas på uppstuds.

Det är sällan det är så nuförtiden, men det kändes lite som det kunde vara en gång i tiden och det kändes bra.

***

Spanska ligans avslutning är fantastisk.

***

När fan ska världen sluta jävlas med Klas Ingesson?

Hur mycket elände ska han behöva gå igenom?

***

PÅDDEN fyller ett år och tisdag 6/5 firar vi det genom att spela in jubileumsprogrammet inför öppen ridå.

På O’lerays, Norrtull, med strat kl 17:00.

Vi bjuder på kycklingvingar.

När detta skrivs finns det några platser kvar och du måste anäla dig till padden@expressen.se

Staffan Olsson, förstelyssnaren, finns såklart på plats.

***

Petter Northug må vara en underhållande man i sin Bad Boy-image.

Men att sätta sig i en bil och köra med alkohol i kroppen går alltid bort.

Det är ren idioti och tyder antingen på att han 1) inte mår särskilt bra någonstans 2) är dum i huvudet. Möjligen en kombination.

Han lär behöva vård.

Om han inte vill sluta som en skidsportens Nicklas Bendtner.

***

Så här skrev jag om Ingesson för några veckor sen.

***

I Malmö fick man lära sig att han hette BOSSE.

Ingenting annat, inte Bo, inte Bosse Larsson, inte Bo Larsson (som Grive alltid sa).

Bara BOSSE.

Det brukade räcka att nämna BOSSE i alla tänkbara smådryga malmöitiska fotbollssammanhang, sen behövdes det inte snackas så mycket mer än så.

Jag minns mycket väl en diskussion från tidigt 70-tal där några unga spelare i Olympics knattelag hade en diskussion om rökning med sin tränare.

”Det är farlitt att röga, det e inget ni ska borja me”, sa tränaren.

”Men Bosse rögar ju”, sa vi.

”Pågar, når ni blir lia bra som Bosse – då får ni åsså röga”, blev svaret.

Idag fyller Bosse 70 år.

Värd alla tänkbara gratulationer’ även om jag tror att han hellre tar en sväng på Jägers än firas på sin dag.

***

När Jocke Björklund sa att det bara är Ronaldo i fotbollsvärlden som kan göra sådana där klackmål som CR7 gjorde mot Valencia igår…då vet jag inte riktigt vad han tänkte.

Antingen visar de sällan Zlatan Ibrahimovic i Spanien eller så sviker minnet Jocke.

Jag utgår ändå från att ingen har glömt Italien.matchen 2004? Till att börja med.

***

Nu var det några dagar sedan som någon ville hävda att allsvenskan i stort sett redan var avgjord.

Vi är ganska många som borde veta att det väldigt ofta går i vågor och att alla lag kommer få sina svackor.

Nu räckte det med två förluster (en i cupen, en mot Häcken i allsvenskan) för att det skulle börja funderas kring Malmö FF.

Så som läget är just nu är såklart MFF storfavorit att ta hem det allsvenska guldet, men så enkelt är det inte att de avgör någon serie efter fem-sex omgångar.

Om El Kabir fortsätter i Häcken så kan de absolut vara en guldkandidat.

Och Kalmar FF – som Disco tippade skulle vinna allsvenskan, glöm aldrig – smyger lika mycket i vassen som Elfsborg.

***

När det gäller Zlatan känns det annars som att valet att göra en egen app, likt en egen Twitter/Instagram, inte var helt hundra.

Det är inget fel på hur de nuppdateras.

Men den kräver ette eller två extra stega att nå och i den sociala mediavärlden är det ganska mycket när allt måste ske med EN knapptryckning. Max två.

Det visar också de siffror som publicerats, de är – för att tala om Sveriges i särklass största varumärke – väldigt dåliga, oavsett om mätningarna varit olika.

Jag hävdar fortfarande att Twitter eller Instagram varit den allra bästa vägen för Zlatan att gå, oavsett om han äger rättigheterna till bilder/text, eller inte. Det tror jag nog att Zlatans sponsorer också kan tycka.

Idag har – exempelvis – Cristiano Ronaldo 25,8 miljoner följare på Twitter. Tveklöst det snabbaste, enklaste och bästa sättet att nå sina fans. Och i slutändan tror jag dessutom att man tjänar mer på att finnas där än att äga rättigheten till sina bilder. Eller ett koncept.

***

För övrigt kan man ju tycka vad man vill om det som hände inför den italienska cupfinalen.

Men är det inte ganska tragiskt att Napolis lagkapten tvingas ge sig bort i ett curva-hörn för att ”förhandla” med mer eller mindre kriminella om att en fotbollsmatch ska spelas eller inte?

Vilket förstås är en väldigt het potatis i Italien just nu.

Farbror Bank beskriver det bra och initierat här.

 

Fantastiskt Real och lite tidigt att döma ut Bayern

29 april 2014 23.36, Patrick Ekwall

Vi firade Wilma, 15 år, utomhus – utan att frysa, det har nog aldrig hänt under de där femton åren.

Däremot har det förstås hänt att man hackat en hel del tänder framför en eld på Valborgsmässoafton och det är inte ett dugg överraskande att det väntas snö här och där.

Du kan aldrig räkna in vare sig vår- eller sommar förrän någon gång runt den 10:e maj.

***

Real Madrids kross i München var sannerligen en uppvisning i det mesta: försvarsspel över hela planen, effektivitet, sthärnglans, smartness, fart, klokhet…ja, allt.

Det är ett lag som har så extremt mycket i sin verktygslåda och när de gör två mål på nick efter hörna/frispark i den 16:e och 20:e minuten…då blir det rätt tufft att besegra Real Madrid med världens bästa kontringsspel.

Och världens kanske bästa just nu, Cristiano Ronaldo.

Det löser inte ens Bayern München.

Framförallt såg vi att ett fullständigt sönderchockat tyskt superlag inte ens var i närheten av hitta någon som helst lösning.

Sen vet jag inte om det går att tala om att Bayern München, Pep Guardiola och en fotbollsfilosofi har gått i graven för att det blev som det blev.

Förutom att Bayern är lite down i form så är det ju ganska enkelt att konstatera att de där två nickmålen från Sergio Ramos påverkade hur den här semifinalreturen skulle se ut.

Bayerns två senaste är har gett två överlägsna seriesegrar, en Champions League-titel, en tysk cupseger och nu alltså en semifinal i Champions.

Är det inte lite tidigt att kalla det för ett fiasko? Ja, det är ett trendbrott att Bayern blir utslaget i någonting överhuvudtaget de senaste två åren, men de blev det i en semifinal i världens största klubbturnering mot ett fantastiskt motstånd.

***

Andy är tillbaka.

***

Är inte alla tränare på väldigt hög nivå ”taktiska”?

***

Min söndagskrönika i Getingen om att det inte är spelarna som gör hockey-VM, det är VM som gör spelarna.

***

Real Madrids 3-0 mål var den absolut helt perfekta kontringen.

In i detalj så bra som en kontring kan vara.

***

Såg Häcken-AIK och Norrköping-Malmö i den allsvenska fotbollen i dagarna.

Imponerades av individuella prestationer från Celso Borges (andra målet, pure class), Moestafa El Kabir (ostoppbar ibland), Alhaji Kamaras magmuskler och precisa målgivande passningar från Guiilermo Molins och Mackan Rosenberg.

***

Nästa säsong ansluter Lewandovski till Bayern. Jag tror inte de blir sämre v det.

***

Jag håller alltid på Ludde Kolgjini. Sen gammalt.

***

Malmö FF imponerar, även när de inte imponerar.

Och det går inte att bortse från deras mäktiga poängskörd i den allsvenska starten.

Sen vet vi att alla lag brukar dippa och för MFF.s del kommer det andra tider när fler spelare än Pontus Jansson lockas av spel i andra klubbar och när europakvalet inleds.

Frågan är väl snarare om det finns några andra lag som kan vara så jämna att de kan haka på Malmö?

Elfsborg eller Kalmar, som bägge smyger i vassen?

AIK som ju har massor med kvalitet i truppen och brukar vara som bäst på hösten under Alm?

BK Häcken, som känns klart intressant om de får behålla El Kabir skadefri och får ett lite tätare försvarsspel?

IFK Göteborg som pendlar kraffullt i resultat och kvalitet?

***

Måns Söderqvists mål var mäktigt.

***

Mööööööööte idag i ett lite för litet möööööööötesrum på TV4 inför VM-sändningarna i Brasilien och låt oss bara konstatera att möten inte riktigt är min grej, även om vissa är nödvändiga att besöka ibland.

***

Drar nu till Kolmården en sväng för att möta våren med djuren.

Packar med tjocktröja och mössa.