Patrick Ekwalls blogg

Konstnären, artisten och den adlige

12 januari 2014 22:50, Patrick Ekwall

Här har ni ladda med inför Sveriges första match i handbolls-EM.

Mina möten med några av de svenska handbollsprofilerna (Jernemyr-programmet finns i tidigare blogginlägg).

Jonas Larholm: Konstnären i Ungern

 

Fredrik Petersen: Artisten i Berlin

 

Kim Ekdahl du Rietz: Den adlige från Lund

 

 

Rätt mycket har hunnit hända sen MFF firade SM-guld

9 januari 2014 23:53, Patrick Ekwall

In i handbollsgruvan.

Det är då januari är som allra bäst: drygt två veckors handbollsjobb med allt vad det brukar innebära, den här gången dessutom i ett Danmark som älskar sporten och som kommer att göra EM-slutspelet till en fest.

Inledde resan idag på mark jag trampat en hel del förut, Baltiskan i Malmö, och det var, som alltid, en fröjd att stråla samman med spelare och ledare inför matchen: handbollsfamiljen omfamnar alltid dig med värme.

Och det är den miljön som rätt ofta gör det här jobbet så fantastiskt kul och spännande – och det är också därför det förhatliga januari blir så mycket roligare än det är.

***

PÅDDEN med mig Olsson ligger ute med årets första inspelning.

Vi fastnade i ett intressant och svårt ämne som inledningsvis handlade om fängelsestraffade (grovt djurplågeri) quarterbacken Michael Vick som fick ett superkontrakt så snart han lämnade murarna men som mynnade ut i kända svenska ”fall” som Gerndt och Albornoz.

Vi snuddade vid vår fascination kring Gais nyförvärv, det tunga isländska skägget som är hårdrockare till vardags…Olsson – som kan musik . recenserade.

Bland mycket annat.

Lyssna på PÅDDEN här.

***

Malmö anlitar alltså Åge Hareide och när alla bitar föll på plats så var det nog ganska väntat.

Jag tänker mest på vad som ”egentligen har hänt”, nu när Per Ågren lämnat och Daniel Andersson blivit sportchef eller möjligen mest på vad Rikard Norling tänker på (förutom att han sannolikt tänker på dubbel lön, även om det giiiiivetvis inte spelar någon roll).

För även om Ågren inte är huvudskälet till Norling kände sig motarbetad i Malmö FF så var det förstås ingen hemlighet att Norling ville ha någon annan sportchef.

Ja, han ville ha – Daniel Andersson.

Fick Norling aldrig veta att det här var på gång innan han drog till cashen i Norge? Eller fick han det men valde att dra ändå?

Och om han inte hade en aning om vad som pågick bakom kulisserna, vad känner han nu där borta bortom Bergen?

Ingen aning, det är så många turer i och runt Malmö FF och deras ledarpolicy.

Men klart är alltså att klubben har fått bort sin huvudtränare och bytt ut sin sportchef knappt tre månader efter att man säkrade SM-guldet.

***

Baltiska hallen, som är Baltiskan för alla malmöiter, var platsen för min första bevakning som utsänd. En handbollsmatch mellan IFK Malmö (eller om det var Malmö FF) och Hallby.

I Hallby återfanns dåvarande storstjärnan Claes Ribendahl och det var han som huvudpersonen i den korta artikel som låg inramad i botten på en av Kvällspostens sportsidor.

Det var också i Baltiskan som jag tillbringade i stort sett alla vinterlov i samband med inomhusturneringen Skånecupen, en turnering som fortfarande lever vidare.

Här lirade jag även en hel del handboll för Malmö HP mot olika lag, ibland som målvakt men också som mittnia med mycket Bobban-studsinspel på linjen (jag kunde inte skjuta).

Det var redan då – på 80-talet –  en nedgången och sunkig arena.

Nu var den uppfräschad, de gamla grå plastformade stolarna utbytta mot modernare i klarblått, och det var ett lyft.

(Däremot var soffan i den loge som Frau Frick fick låna i ett så pass befläckat skick att den mycket väl kan ha stått där sen 1982 och du vill inte veta vad den varit med om sen dess).

***

Åge Hareide?

Ja, har han bara drivet i blodet så har han kunnandet, erfarenheten och klokheten som krävs för att driva ett lag av den här kaibern.

Då kanske man kan strunta i hur spännande valet är.

Han kommer till en klubb med anhängare som inte bara kommer att kräva framgångar utan även en ”attraktiv” fotboll (vad det nu är) med ett passningsorienterat lag och han gör det med en fotbollsfilosofi som inte riktigt är exakt den som Norling jobbat in.

Han kommer också till ett lag som tappat Jiloan Hamad och Johan Dahln och där spelare som Albornoz, Pontus Jansson och Guiilermo Molins kommer att vara sugna om rätt bud kommer i januari.

Det hade inte blivit lätt, inte för någon tränare.

Och det är möjligt att det är just exakt den pressen och den utmaningen som krävs för att 60-åriga Hareide ska anta jobbet med nya friska krafter.

***

Min onsdagskrönika i Getingen handlade om hur många i min bransch tappade alla tänkbara perspektiv under junior-VM i ishockey.

Läs den HÄR.

***

Kan man ändå inte tänka sig att kombinationen Henke Larsson-Celtic-Johan Mjällby innebär att den här ”1 april”-storyn mycket väl skulle kunna vara i närheten av lite sanning?

***

Malmö under fredagen och jag hinner luncha med mamma, besöka Greven i Hanssons skoaffär på Södergatan, ta ett snack med klock-Harri och givetvis Danny Wess.

Sen kör vi Bengan Boys vs Världslaget på lördag när Halmstad Arena för första gången är utsåld.

En sväng till Stockholm på söndagskvällen för ett Fotbollskanalen Europa som slutar strax innan jag är beordrad av Redaktör Pol Pot att infinna mig på handbollsmöte i Köpenhamn på måndag morgon.

 

När Jernemyr lurade på mig en halt häst på Jägers…

7 januari 2014 23:03, Patrick Ekwall

Det är januari och det börjar närma sig handbollstider, EM i Danmark väntar runt hörnet.

Därför gör jag en avstickare från fotboll till handboll snart, vilket alltid är uppfriskande – det är oftast underbara människor att jobba med. Och en härlig sport på sitt sätt med ärliga tag.

I december var jag iväg ute i Europa (Szeged i Ungern, Berlin, Hamburg och Lund) och gjorde fyra ”Exklusivt Ekwall” med fyra väldigt intressanta idrottskarriärer inför EM.

Två har redan rullat iväg i TV4Sport, Magnus Jernemyr och Jonas Larholm (men jag hittar bara en i tv4play, ska lösa det snart). De övriga två (Fredrik Petersen och Kim Ekkdahl du Rietz) går i TV4Sport går på torsdag och fredag i samband med Sveriges landskamper mot Spanien.

Här ser du Jernemyr, HÄR hittar du ett gäng andra handbollsdokument jag gjort genom åren.

Försvarshjälten Magnus Jernemyr där han trivs som allra bäst – på Jägersro.

Just denna kväll är dalmasen där med superspelaren Johan Sjöstrand och vi pratar karriär, försvarsspel, skadan och Sveriges möjligheter i EM.

 

 

Alldeles för ofta: samma tränarnamn som är aktuella

6 januari 2014 14:28, Patrick Ekwall

Egypten, Thailand, Dubai och Thailand under jul- och mellandagarna och en bit in i januari, så har det sett ut de senaste fyra åren.

I år blev det ett knappt dygn i Sandhamn.

Och kvar i mörkret, dagar som aldrig blir dagar, kvällsdystert gråmörker som smälter in i oljesvarta nätter, timme ut och timme in.

Som att bo på Färöarna, där folk rusar ut från kontoren för att få lite ljus när solen sipprar fram mellan bergsklippor och fiskfabriker.

Om vi säger så här 1: det är bara att bita ihop och försöka blicka framåt.

Om vi säger så här 2: en svensk januari med ”malmöitiskt” vinterväder gör dig inte särskilt mycket piggare direkt.

***

Det mesta tyder på att Malmö FF blev en fin liten bricka för Ronny Deila i spelet om att trycka upp sin lön i Strömsgodset.

Och nu står de där med Åge Hareide…som bor i Molde, vars fotbollslag just sett sin tränare dra till Cardiff…läget är som läget är för svenska mästarna, när de ska dra igång sin träning på onsdag.

Och det går inte att komma ifrån att klubben har ett rekryteringssystem som är extremt segt och som helst ska involvera åsikter från allt och alla som har – eller har haft – någon ställning i klubben.

Jovisst, det måste bli ”rätt” och då måste man vara noggrann, men det kan du aldrig veta till hundra procent (se hur det gick med Norling till slut, rätt men ändå fel, uppenbarligen).

Alla andra större klubbar som sett sina tränare försvinna har löst frågan snabbare än Malmö FF, tillochmed en strulklubb som Hammarby visade snabbt och bestämt vem/vilka de ville ha…och då sk ni veta att MFF ”jagat” tränare ganska länge nu, det var ju sannolikt det bidragande skälet till att Rikard Norling valde cashen i Norge: Magnus Haglund uppges ha suttit i X antal ”anställningsmöten”, men ingenting hände.

Ronny Deila, 38 år, lät spännande och på alla sätt intressant. Som ett nytänk.

Åge Hareide?

Ja, det är ju en bra man.

Men ack så förutsägbart och jag har ingen aning om hur hungrig han är, har han inte redan gjort det mesta på den här nivån? Är det en tränare för framtiden?

Svenska klubbar har överlag inget mod när de går på jakt efter tränare. Det är same same på listan över intressanta namn, ingen vågar riktigt tänka eller satsa nytt. Senast i raden var väl egentligen Elfsborg som plockade in Magnus Haglund från lilla Laholm, helt utan erfarenhet av toppfotboll.

Möjligen även Halmstads BK med Pep Clotet Ruiz, men han hade varit med som assistent i Malmö FF under Roland Nilsson, och han var nog inte helt scoutad eftersom han inte var i närheten av att vara mogen för ett jobb som huvudtränare på den nivån….där gick HBK rätt mycket på myten om att Pep var mannen bakom MFF:s guld.

Har du en gång varit tränare för ett allsvenskt lag i ett par år så vet du med säkerhet att du alltid kan få ett nytt jobb i en annan allsvensk klubb, så snart det finns lediga jobb.

Tänk att Eric Persson tog in Bob Houghton som ett helt osynat kort 1974 och engelsmannen var då 26 år. Tjugosex år! det gav ju rätt hyggligt resultat för svensk fotboll. med Roy Hodgson (Bobs kompis) på det.

Skulle någon allsvensk klubb våga något liknande idag?

Eller ringer MFF till Tom Prahl eller Anders Grönhagen om Hareide nobbar?

***

Att så många normalt sansade experter, kommentatorer och krönikörer helt tappade koncepten i samband med ishockeyns junior-VM är förvånande.

Perspektiv, för hundan. Per-spek-tiv!

***

Jag hade helt glömt bort hur Sverige helt stänger av när helg- och de förbannade klämdagarna avlöser varandra.

Allting rullar vidare, det finns jobb att göra, uppgifter som ska lösas, planering som måste fixas – men Sverige går i bivack och även om du inte är på semester så skriker alla kläääääääääääämdag och låter sig avskärmas från allting, likt apan som varken hör, ser eller kan prata.

Även inom journalistiken nuförtiden, förr fanns inte ens ordet ”klämdag” för någon i mitt yrke, trots att tidningarna inte ens kom ut alla dagar.

”På den tiden” var alla redo att rycka ut. När som helst. När det behövdes.

Nu är det mer som på Försäkringskassan i min bransch.

Jag vet inte om det är bra eller dåligt?

***

Bosse Nilsson, Laban och Liston är säkert redo att ta jobbet.

***

Du ramlar ju inte av en stol direkt när du ser och hör vilka Hammarby värvat så här långt.

Det kan å andra sidan vara ganska bra, Bajen behöver bygga ett LAG och inte en samling sedvanliga lycksökare…sen vet ju ingen om det här blir bättre än det som har varit och framförallt (som jag varit inne på tidigare) jobbar alltid Nanne Bergstrand på sikt.

Intressant är förstås Erik Israelsson, som i flera år varit allsvenskans bästa huvudspelare…däremot inte alltid Nannes förstaval i Kalmar FF, långt därifrån.

***

En dag på en liten ö med enbart båtförbindelse under begränsad turlista – det är vad jag klarar som isolerad.

Jag är ingen båt- skärgårds eller ö-kille.

***

Daniel Majstorovic ser inte ut att bli en billig affär för AIK om de nu vill bryta hans kontrakt.

Och självklart handlar det om mycket mer än bara den där samlingen som Maestro valde att skippa, för så usel som många vill göra gällande att han skulle vara, så dålig är han förstås inte i allsvenskan.

Majstorovic har rotat sig med familjen i Stockholm och har starka intressen i bland annat en ö (med jakt, möjligen med falk?), har vårt att se att han flyttar från stan i en handvändning och i 08-området lär det inte finnas alternativ på tillräckligt hög nivå som han 1) vill spela för och 2) löser hans lån.

Därför tror jag inte att han viker ned sig hur enkelt som helst med ett år kvar på kontraktet.

***

Jag tycker fortfarande Jose Morais vore ett intressant alternativ till MFF och jag känner att Jocke Persson absolut vore spännande att testa.

***

Om vi säger så här: nästa år blir det en längre resa än till Sandhamn.

 

 

2013 i ett BILD-EXTRA: ett år som hade det mesta

1 januari 2014 18:04, Patrick Ekwall

2013 läggs bakom oss.

Nu tar vi sikte på ett år med handbolls-EM, vinter-OS och fotbolls-VM.

Och förhoppningsvis mycket mer än så: livet är inte bara sport eller jobb, vilket jag genom alla år försökt beskriva i den här bloggen…2013 var tveklöst ett händelserikt och givande år i min enkla värld.

Här får du – traditionsenligt året i ett BILD-EXTRA.

Tack för 2013, nu ser vi fram emot 2014 och vi hoppas att du fortsätter följa med vad som händer i den här bloggen (gillar du den tillräckligt mycket kan du rösta på den HÄR.) under ännu ett år, oavsett hur och var du hittar den…

Just så här ser det bestående minnet ut av första kvartalet 2013 ut: snö, snö, snö, svinkyla men också väldigt mycket ljus. Isen låg länge stor och stark från Blacksmithfield i Bromma över mot Essingeöarna. Våren hade inte särskilt bråttom.

TV4-doktorn hade dock inte bara suttit hemma i vinterkylan under sin lediga tid. Det blev extremt tydligt när han tog plats i Nyhetsmorgon efter helgerna. Jag kände att bilden bara måste med för den är så speciell: Lill-Babs, Olle Nordin, Anders Timell eller vem ni vill, aldrig har vi sett något så grillat i TV-rutan någonsin.

Inte särskilt långt från 50 med de krämpor som kommer med tiden. Då gäller det att föröska hålla sig i form. Och tack vare thaiboxningsträning med Rickard Nordstrand blev jag av med en hel del ryggont.

TV-laget är alltid en fröjd och vi rivstartade säsongen 2013 med en match i Hjo i februari, mitt i smällkalla vintern på plogad konstgräsplan som vi invigde. Min partner in crimes, Billy Lansdowne, såg stark ut inför premiären.

Nytt år, ny bil. Jag kan ju inte så mycket om bilar och är egentligen ganska ointresserad men framtiden krävde en bil med lite utrymme. Så det fick bli den här.

Här är bilden och nyheten som slog ned som en stor glädje i vår lilla familj: En frisör som heter Hannah gravid och vår lilla dotter beräknades till september.

En av årets jobb-höjpunkter var förstås Proffsdrömmen, det som kallades fotbollens Idol. Jag fick äran att programleda programmet och var dessutom den som lade upp programmets strategi i form av tävlingar, matcher etc – oerhört stimulerande. Ett underbart uppdrag och jag, producnt Andreas Odén och teknisikt ansvarige Lille-Tobbe Lideberg (två klippor!) jobbade dygnet runt under imspelningar, lite så som det kunde vara på den tiden TV4 jobbade lite från höften i en nybyggaranda för att skapa någonting nytt och inte var så mycket fabrik.

Underbart var det också att jobba med jurykungarna Stefan Andreasson, Abgar Barsom och Thomas Ravelli, som jag själv hade varit med och handplockat. Samt givetvis med de förvånansvärt skickliga spelarna som sökte till programmet (på ena bilden har ni de fem finalisterna).

Tiden går och Wilma blev nu Wilma, 14 år. Det har sannerligen gått undan och ni som hängt med i bloggen har fått följa med på resan, från tiden då hon var Wilma, 6 år. En solstråle!

 

Park Konditori i Apple Bay! Alltid bäst. Och med uteserveringen alltid ett säkert vårtecken.

Under året fick jag förmånen att jobba med Lille-Anders i studion som ramade in sändningarna från Superettan. Sändningar och kollegor som andades fotboll och ingenting annat. Och alltid intressant att följa kommentator Darling och hans utflykter i den svenska geografin.

Så här såg den ut när vi startade TV4:s sportredaktion i augusti 1994. Fråga mig inte varför bilden togs med bara överkroppar, det var någon PR-guru som kom på det och det hade inte fungerat lika bra idag, vilket jag tror Maud Bernhagen, Suzanne Sjögren, Marika Eriksson, Karin Frick, Anna Brolin med flera säkert håller med om.

Vi är inte särksilt många kvar från den tiden som jobbar i sportredaktionens tjänst. Det är jag, Robban Perlskog (längst upp till vänster)) och Jens Tolgraven (numera exekutiv producent, två från höger i översta raden). Under 2013 gick Peppe Eng och Mattan Petersson i pension, Hasse Pekkari lämnade sportred. för annan tjänst och Jihde gjorde annat i huset.

Den 5 september 1994 sände TV4 sin första dagliga sportsändning, i höst blir det 20-årsjubileum.

Huslivet innebar nya erfarenheter och bloggläsaren vet vad jag pratar om. Många hade synpunkter på arbetskläderna men va fan: jag är nöjd med att jag planterade ett par träd och lade en helt ny gräsmatta, även om det så var i ett par svårare jeans.

Skön bild som jag tog under en kort sväng till Palma de Mallis under våren, den typen av ögonblick man ändå måste älska: klart att även en clown måste få lov och ta sig en rökpaus och vara för sig själva en stund.

Hemma-dranmatik när jag i ösregn sprang rakt in i en av husets utetrappor och såg stjärnor. Blodet sprutade och bara en halvtimme senare kom Agendasättarna och gjorde sin podcast, lite tveksamt om jag var helt hundra under den intervjun…

På tal om podcast så var en annan av årets höjdpunkter att jag och Olsson startade PÅDDEN under året och gjorde avsnitt varje vecka i 35 veckor i sträck.

Olsson kommer trappa ned en hel del under året och jag rekommenderar att ni läser Lührs fina text om Mats i dagens Getingen HÄR - men PÅDDEN fortsätter vi med, vilket glädjer mig väldigt mycket. Det har varit förvånansvärt roligt.

Här sitter vi och spelar in ett avsnitt på Bystan i Skåne och Olsson bjussar på kaffe i en gammal Di Gule-mugg.

Anna Brolin och Jesper Rodhborn gick och gifte sig minsann när solen strålade så vackert över Visby. Och jag kom i egendesignad svid och just kostymskapande var en hobby som jag ägnade en hel del tid åt under 2013.

Resandets, snacket, matchandet och kompisandan i TV-laget. Underbart!

Under året spelade vi dessutom 15 matcher och förlorade inte en enda (två oavgjorda). Vi kör vidare under 2014, många av oss tröttnar aldrig på att spela fotboll.

 

Båstad, givetvis. Och padel, såklart. Sommaren var fantastisk på många sätt, solen sken och jag hade fler lediga dagar än jag haft någon annan sommar sen jag började jobba som 16-åring.

Ett kärt och speciellt besök på gården jag växte upp: Gånglåtsvägen 25, Vårsången, Lindängen.

Bästa tjejerna: Wilma, 14 år och En frisör som heter Hannah.

Det kom ännu en födelsedag i juli och en present som du inte skojade bort. Jag hade pratat lite på skoj med En frisör som heter Hannah om en sån där gräsklippare som man sitter på…och plötsligt stod det en sådan i trädgården. Givetvis i mattsvart. Nu är gräsytorna inte särskilt stora (det är svårt att vända maskinen…) men ändå.

Årets sångare: TV-lagets Nicky Karlström, som aldrig bangar för en Ebba Grön-låt. Här i Alingsås i augusti.

Sköna kompisar: Rickard Nordstrand  efter hans comeback på Stockholm Stadion (där jag fick lov att vara ring announcer i ett välgörenhetsprojekt) och Danny Wess, när vi är på väg in för att ta del av invigningen av Tele2.

Årets största ögonblick, alla kategorier: 10 september – vår dotter Tindra kom till världen. Magi.

Min absoluta favortibild: Wilma, 14 år, i sin första kontakt med sin nyfödda lillasyster.

10 september var också dagen då Sverige spelade VM-kvalfotboll mot Kazakstan och Tindra behövde förstås vänja sig vid pappas vanor omgående. Hon var vaken under matchens första 30 sekunder. Men det räckte för att se Zlatan göra matchens enda mål.

Tindra och Wilma.

2013 var dessutom året då jag och rasta-Danne fick åka på U17-VM i Förenade Arabemiraten för att se ett svenskt ungdomslag spela ett VM-slutspel för första gången. Vi hade förväntat oss att stanna i knappt två veckor. Det blev nästan en månad när Sverige sensationellt tog brons. Jag fick dessutom träffa en gammal ungdomshjäte ännu en gång (första gången var på VM i Frankrike 1998), Perus Teofilo Cubillas.

Ja, herregud. Långe Lundh är alltid underhållande när det blir läge för sittning. I par med sin gamle kompis Ebbot blev det så kul att tårarna sprutade. Återkommer med detaljer någon annan gång. Om hundra år.

 

Det bleb höst och vi åkte till Lissabon för att se solen sakta dala ned på andra sidan vårt fotbollslandslag. Det blev inget VM-slutspel den här gången heller och efter 22 år i landslagets tjänst – jag har varit med under alla år – hade säkerhetschefen Janne Hammarbäck gjort sin sista match.

Det blev ett ganska tråkigt slut på idrottsåret, men sådan äro idrotten och det är också charmen med det här jobbet/flackande livet: du vet aldrig riktigt ur det slutar.

Det du vet med säkerhet är att Tindra, snart fyra månader, tycker att livet är lika roligt för det.

Med det sagt: ha ett väldigt bra, spännande och roligt 2014.

….och till slut: lite fotboll och en tävling

31 december 2013 15:47, Patrick Ekwall

2013 avslutades med lite skön spontanfotboll när 20 boys från olika håll och kanter av stan samlades på Stora Mossens IP, delade upp som på gamla da’r och körde på en i en dryg timme.

Roligare än så kan man sällan ha, även om man börjar närma sig de 50: spela fotboll är en stor del av glädjen i livet, det tycker jag fortfarande.

Låt oss avsluta med en liten nyårsnöt: hur många av killarna på bilden tar du (för- och efternamn) och hur många av dom har spelat landskamper i fotboll?

Signerad ny landslagströja (cyklarna slut) från Adidas till den som har flest rätt före kl 17 på Nyårsdagen, ett svar per skalle och svaren skickar du in via kommentarer (jag publicerar inga svar förrän tävlingen är klar).

Jag återkommer 2014 med en traditionsenlig BILDEXTRA för att summera 2013.

Med det sagt önskar jag alla mina trogna bloggläsare (det är åtta år nu, tror jag) ett väldigt Gott Nytt År!

 

Vem ska hängas för att Zlatan sa det Zlatan sa?

28 december 2013 01:43, Patrick Ekwall

Vi kan åtminstone slå fast att det här hade varit ett bra år för Royal League.

Jag börjar till och med fundera på om jag måste klippa gräset

***

Martin Mutumba ryktas alltså nu till Svennis klubb i Kina och det låter ju som en intressant kombination.

Guangzhou R&F kallas för The Oustiders och R står för Rich, F för Force. Bara en sån sak.

Ska inte förväxlas med det andra Guangzhou-laget i kinesiska superligan, som har Marcello Lippi som huvudtränare.

Jag har inte varit i Guangzhou, men läser mig till att storstadsområdet har nätta 12 miljoner invånare. Däremot har jag varit i Rize i Turkiet, dit Mutumba ryktades vara på väg.

Där spelade Sverige en gång en EM-kvalmatch i handboll och om vi säger så här: tyckte Mutumba att Videoton var öken så vet jag inte vad han skulle tycka om Rize, som är en rätt grå liten håla i ett te-distrikt några mil från Trabzon, ganska nära gränsen till Georgien.

Oavsett vilket är det trist att en allsvensk profil lämnar för lag bortom allt annat än cash, även om jag förstår att spelarna vill tjäna så mycket som möjligt.

***

Zlatan vs Damfotboll rasar förstås vidare, annat var inte att vänta.

Den senaste utvecklingen är att en hel del kollegor, sannolikt betraktade (av sig själva, inte minst) som den lite ”finare” sorten, har lagt kraft på att kritisera Mattias Larssons text och även haft synpunkter på VAD Getingen publicerade i samband med intervjun.

Hur en redaktion väljer att publicera en stor intervju kan diskuteras i evigheter, jag vet inte om det är det väsentliga här?

Personligen är jag lite förbryllad över hur få riktigt tunga och fasta fotbollskrönikörer vågat/velat/orkat ha en åsikt i en ”storm” som deras redaktioner inte tvekat att betrakta som en av de mest infekterade som Zlatan Ibrahimovic någonsin varit inblandad i.

Hos Bladet har (när detta skrives) har Laul och Frändén haft glasklara åsikter på Twitter och på Facebook hade Wegerup en väldigt tydlig och skarp åsikt i något svar till någon. Ingen av dom har vare sig bloggat eller krönikerat om detta under tidningens vingar.

Bank och Niva, som ändå måste anses vara de tyngsta av alla, har varit helt tysta.

Den enda fasta krönikor på Bladet som vädrat vad hon tycker är – Sanna Lundell. Rätt bra, dessutom.

Ibland får jag en känsla av att en del FOTBOLLSkrönikörer, långt ifrån alla men några, gärna smiter undan känsliga ämnen där Zlatan Ibrahimovic är involverad för att dels slippa landslagskaptenens arga öga och (framförallt) för att inte stöta sig med de ingrodda fotbollsläsare som står på Zlatans sida och de är ju väldigt många.

Däremot har det sällan varit ett problem att lite populistiskt sticka en kniv i njuren på Erik Hamrén.

Och jag tror inte att Kristoffer Bergström hade skrivit krönika om vi hade fått en ny förbundskapten på julafton.

Jo, det är julefrid och många vill vara lediga men det här jobbet kräver ibland att man får kliva av familjevärmen en timme eller två, likaväl som vi kräver att tunga namn inom SvFF måste göra det i frågan. Och någon enda borde väl ändå ha varit möjlig att skaka fram? (Jag tror inte Mats Wennerholm hade legat kvar på sofflocket om det rört sig om en lika het potatis i friidrott eller ishockey, om det så hade skett på hans eget bröllop.)

Framförallt hade jag sett fram emot att läsa vad de hade skrivit/tyckt.

När det gäller Mattias Larssons text hade några kollegor åsikter om vilka frågor som skulle ställas eller vilka frågor som inte ställdes. Några är kollegor som suttit på flertalet Zlatan-presskonferenser och aldrig ställt en enda fråga (det brukar vara samma 6-7 personer som gör det).

Jag kan tycka att det finns en och annan passus i Larssons intervju som kan anses lite väl tillrättalagd, men det må så vara och vi kan syna ALLA intervjuer ibland och finna lismande inslag (har ni sett Wegerups Zlatan-TV???)

När det gäller intervjuer med Zlatan Ibrahimovic så handlar det i första hand om att få honom att prata, helst mycket – det är den huvudsakliga uppgiften, för det är det som lyssnaren, tittaren och läsaren vill ha: de vill ha Zlatan.

Att kritisera någon för de svar som du får för att du anser att svaren är idiotiska ger dig ingenting annat ett rätt kyligt intervjuklimat, oavsett vem du intervjuar, och det är heller inte syftet i din roll som utfrågare. Det innebär omgående att intervjuoofret sluter sig, lite som i Stina Dabrowskis klassiska med Maggie Thatcher, om ni minns.

Skarpa följdfrågor är förstås någonting helt annat och givet är att du måste ha öra och sinnesnärvaro att trycka in sådana när de behövs, vilket rent tekniskt kan vara lättare när du sitter face to face och inte pratar i telefon.

Zlatan Ibrahimovic är ett speciellt intervjuoffer, jag tror mig veta efter en hel del one-to-one-intervjuer med honom sen många år tillbaka.

Jag tror inte för ett ögonblick att han är rädd för att ta känsliga frågor, ej heller skarpa följdfrågor men du måste också ha förmågan att läsa av hans dagsform när det gäller humör och du får helt enkelt välja dina krig: antingen kommer du hem med en intervju med utförliga och intressanta svar eller så kommer du hem med ”bra, mycket bra” och andra korthuggna sluta svar.

Frågan är vad som är bäst för slutprodukten?

Ja, Mattias Larsson kunde ha hanterat det där onödigt raljerande och kränkande cykelsvaret annorlunda när det väl kom plötsligt, men det är lätt att påpeka i efterhand och jag har hört Zlatan säga både det ena och det andra som varit kontroversiellt genom åren inför journalister och den enda jag vet som ibland konfronterat honom är Långe Lundh.

Många av de som idag tycker att Larsson skulle ha gjort si eller så är samma människor som inte ens haft förmåga att fråga Zlatan vad han tycker om vädret när han väl suttit framför dom på ett podium.

Och det som stör mig allra mest är att vi vill få det till att det är Larssons, Expressens, SvFF:s, Raiolas, Hamréns och alla andras fel att Zlatan sa som han gjorde när han sa det där om den signerade cykeln.

När det var Zlatan som sa det.

Ha då stake nog att kritisera den som kritiseras bör.

(Även om det inte kan undgått någon hur SvFF lyckats monsterklanta sig i den här frågan från första början)

***

Nej, Getingens chefredaktör Thomas Mattsson var heller inte så snabb med att ha en åsikt om Zlatans utspel.

***

Det här är känslomässigt och väldigt bra av Caroline Seger.

Inget bullshit eller mumbojumbo.

***

Helt ärligt, ska man klippa gräs i december?

 

Zlatan vs damlandslaget

26 december 2013 19:05, Patrick Ekwall

God Jul och sånt skit, som Danny Wess brukar säga.

Vi stormar rakt in i helghysterin nu som inte tar slut förrän någon gång efter 6 juni med Kristi Flygare och allt vad det heter.

Klämdagsfolkets paradis lurar runt hörnet.

Med lite flyt blir det ett par dagar över att jobba på.

***

En liten enkel julgåva till alla er som känner för att softa ned efter julmat och annat stök: JUL-PÅDDEN är här!

Jag och Olsson pratar Zlatan och att han talar i media mer nu än någonsin tidigare, vi berör Eddie Läck, Suarez, Percy och Per Gessles musiktävlingar.

Samt: därför är det svårare än någonsin att göra julnötter, om man kan ligga ned och dricka och Breakfast in America med Supertramp.

Du lyssnar HÄR.

***

Zlatan Ibrahimovic. Igen.

För inte så längesen i Radiosporten, nu ännu en ”telefonare”, den här gången med med Getingens Mattias Larsson.

Och denna gång med dynamit.

Jag utgår från att ni inte missat julhelgens mest intensiva debatt, Ibrahimovic vs Damlandslaget, Volvo vs Cykel, Verklighet vs Värdegrund. Und so weiter.

Eller rätt och slätt, Herrfotboll vs Damfotboll.

Högst sannolikt den mest utslitna, saggiga och tröttsamma debatt som existerar i idrotts-Sverige och jag får en känsla av att den är lite som reklam-TV-frågan: den finns bara i Sverige, åtminstone med sådan glöd.

Själv har jag genom åren berört ämnet sporadiskt, bland annat genom den här krönikan i Getingen men framförallt har min huvudsakliga linje sen många år varit: jämför aldrig, vare sig åt det ena eller det andra hållet, för det går inte.

Och när det jämförs så görs det enbart för att tjäna ett eget syfte, det blir aldrig trovärdigt och jag förstår inte varför det alltid ska jämföras i fotboll men aldrig i andra lagsporter som handboll, basket, ishockey eller innebandy?

Landslagets kapten har nu alltså gett sig in i denna debatt, högst sannolikt för att han inte gillar att hyllandet av Anders Svensson fått Anders Svensson att hamna i skymundan/i skottgluggen.

Men sannolikt också för att han ibland fått frågor som den från en SvT-reporter i somras om vem av honom och Lotta Schelin som är bäst (lyssna på den HÄR). Det är möjligt att det kan tyckas vara en skämtsam fråga (oklart om det är på allvar den ställs, svårt att uppfatta, lyssna själva), men den är förstås rätt korkad såvida den inte ställs av någon från Lilla Sportspegeln, nu gjorde TV-sporten en nyhetsgrej av att han inte ville svara.

Jag tror aldrig att vi hade fått höra samma typ av fråga till exempelvis Henrik Lundqvist, för den faller på sin egen orimlighet.

Det är uppenbart att Zlatan Ibrahimovic retat sig på det här och i grunden får jag en känsla av att han vill stå upp för Anders Svensson när han för första gången fick frågan.

I intervjun (hela HÄR) är han väldigt tydlig med sin åsikt och ger sin syn på hur han ser på saken.

Men han säger också ”de kan få en signerad cykel av mig, sen får det vara bra” och det är förstås det citatet som svävar iväg och som blir en stor grej.

Det är fullständigt onödigt, smått kränkande och nedvärderande att säga så.

Jag tycker det mesta han sa i intervjun var intressant och givande, jag tycker den här passusen är direkt osmaklig. Även om han har sagt det som ett ”skämt” så vet Zlatan (om någon) hur hans ord och åsikter tas emot med tyngd bland alla kids och jag känner att någon form av kvinnoförnedring inte är vad Zlatan vill ska vara legalt på vare sig skolgårdar eller i idrottssammanhang.

Det som är så bra och uppskattat med Zlatan Ibrahimovic är att han aldrig tvekar att säga vad han tycker och tänker – till skillnad från väldigt många ”idrottsstjärnor” –  och i den här intervjun hittar jag mängder med intressanta åsikter som nu förstörs av den signerade cykeln.

Själv skyller han på media (surprise, surprise) och det är möjligt att media (vad det nu är) eldat på i den här jämförelse-debatten men att SvFF lyckades med konststycket att INTE inse hur reaktionerna skulle bli när Svensson hyllades och inte Sjögran kan inte vara medias fel.

Och det är heller inte medias fel att SvFF inte navigerat rätt i skattefrågan (som inte styrs av media) och som innebar att den bilen som Anders ”fick” visade sig var en bil han skulle få låna. Där kan vi tala om att misskreditera en kille som var värd en hyllning.

***

Värdegrund, var ordet.

Jovisst, men någonstans måste vi skilja på grunder och på det som är arenaidrott som är byggd på ekonomi; tillgång och efterfrågan.

Jag tror att varenda svensk herrlandslagsspelare skriver under på det faktum att alla människor, oavsett kön eller sexuell bakgrund, ska behandlas lika när de välkomnas av fotbollens famn. Alla ska få alla tänkbara möjligheter att vara en del av den gemenskapen. I stort sett så är jag övertygas om att det är så, ingen annan sport har fler aktiva tjejer än fotbollen.

Det råder ingen som helst tvivel om att SvFF genom många år har gjort stora satsningar på tjejerna – på gräsrots- såväl som på landslagsnivå – i form av kraft och ekonomiska resurser. Nu senast via ett hemma-EM som Göran Havik och Co gjorde till en formidabel publiksuccé via smart PR, Pia Sundhage, ett bra landslag och biljetter som ALLA hade råd med. Allt för att ge damfotbollen ett uppsving via ringar på vattnet i landet. Trots att SvFF visste att det i slutändan skulle sluta med en ekonomisk nota som stod på minus.

För mig är det en värdegrund, skitsamma vem som pröjsar.

Jämför gärna det med hur det ser ut i andra sporter, jämför gärna med hur det ser ut i andra länder (där vårt grannland Danmark inte ens brydde sig om ha utsända reportrar när deras landslag gick överraskande bra i EM, bara i Sverige har vi en Fotbollsgala för BÅDE killar och tjejer och Lyons framgångsrika damlag får/fick hålla till i baracker en bit från herrarnas fina träningsanläggning ). Om vi nu tvunget måste jämföra.

Värdegrunder faller däremot platt när vi ska värdera vad som är ”bra” eller ”dåligt” på absolut toppnivå, när vi pratar om arenaidrott som finansieras via intäkter från publik, sponsorer eller TV-avtal.

I det fallet styr en grundkomponent som handlar om hur många som känner att de är beredda att betala för varan.

Det är samma sak med fotboll på elitnivå som det är med alla andra sporter eller, för den delen, annan underhållning i form av musik, film eller teater.

Om Umeå IK drog fem gånger så höga publiksiffror som Brommapojkarna gör så handlar det inte om tjejer eller killar, i det fallet värderas vad som anses vara tillräckligt intressant.

***

Jag får ganska ofta tweets eller mejl eller flygande ord på stan om att ”du luktar illa” efter den där intervjusnutten (som ju aldrig skulle sänts, fortfarande ett mysterium hur någon i TV4-huset kablade ut det på You Tube) där Zlatan skämtar om att min parfym luktar illa.

Då gjorde Bladet ett uppslag på hela grejen och då och såväl som nu var det ”bara ett skämt”.

Möjligt att det var ett lite skojsigt nu också men ibland beror det ju på vem eller vad som drabbas, eller hur?

***

Givetvis fylls tweet- och mejllåda av än den ena och än den andra när en sån här Zlatangrej briserar.

Där är människor på Zlatans sida som gärna för en debatt på en 10-åringsnivå och det är de som är emot och som ofta heter Lennart, Lars-Åke, Bengt och sådant som nu menar att Zlatan inte är någonting att ha.

På Twitter fick jag veta, bland annat, att jag ÄR ETT LUDER och en del annat, när jag påpekat att Zlatans kommentar om cykeln var onödig. I versaler givetvis, det är då man vet att det är barn som fått sitta för länge vid tangentbordet.

Här ett par mejl:

”Du som alltid brukar kunna kritisera skarpt och alltid försöka vara ”pk”  men nu när Zlatan e i hetluften  har du varit väldigt tyst. Lite väl mycket rövslickeri och opartiskhet, För du vill ju såklart få intervjua i Zlatan i framtiden å inte heller bli av me hans telefonnummer, Att ens ha en spelares privata telefonnummer på sin privata telefon tycker jag låter rätt opartiskt, Inte direkt att en politisk journalist har en partiledares privatnummer.”

André Söderlund

SVAR: Jag har inte haft Zlatans nummer på tio år, det har ingen i min bransch. Sen är det förstås inte konstigt att man har idrottarens mobilnummer, det är en del av jobbet. Kämpa vidare.

Hej Patrick!
Jag som skriver är en nästan 80-årig idrottsintresserad gubbe. Det började med
Hägg-epoken, OS-48, 50-talet med Besök på Råsunda och VM-finalen 1958.
Därefter har jag sett många landskamper i fotboll och ishockey och en del
friidrottstävlingar med VM i Göteborg som höjdpunkt.Som ung började jag  tävla
längdskidåkning men ganska snart så blev det fotboll, bandy och även ishockey.
Lagidrotterna har varit viktiga för mig. Det var speciellt att samspela och
dela glädje och besvikelse tillsammans.

 

Jag tycker att dina krönikor är bra därför att du tar upp ämnen på ett
nyanserat och klokt sätt. Jag kommer ihåg att du vid något tillfälle tog upp
problemetatt jämföra prestationer i olika idrotter. Det är givetvis omöjligt att göra
detta rättvist. Jag tycker dock att en duktig friidrottare, simmare eller
skidåkare ska ges företräde i jämförelse med en lagidrottare som ju till stor del har sina lagkompisar att
tacka för att det går bra.

 

Jag måste säga att Zlatanhysterin har stått mig upp i halsen. Det stora
mediadrevet  började när han fick sparken från Barcelona. En del
fotbollsjournalister fick väl komma nära den store och då kom lismandet och rövslickeriet igång på
allvar. Inget snack om att killen har ett djävla bra skott och huvudspel men
han har haft en otrolig uppbackning. Försvararna och mittfälten i Milan och
PSG har sprungit och slitit som skållade råttor för att göra honom till lags.
Har studerat hans rörelseschema på planen och han anstränger sig  inte
särskilt mycket i matcherna. Ibland verkar det som om han inte behöver
duscha efter matchen. Tappar han bollen i en duell tar han inte ett steg för
återta den.Jag blir förbannad när främst  Expressen öser på och lovordar
honom för insatserna i Em och VM-kvalet. Varför kunde de lismande
journalisterna inte ge Isaksson och Anders S lite extra beröm . Deras insatser
var vid några tillfällen helt avgörande.  Om jag inte minns fel så hade den gode
Henrik Rydström synpunkter EH och samspelet med Zlatan. Hur fan kunde
han välja honom till lagkapten?Tjatet om Zlatan som världens bästa spelare är
närmast löjligt. Det finns många fler än Messi och Ronaldo  som  är
mycket bättre. EH borde ha tagit konsekvensen av VM-kvalet och kastat in
handduken men med Zlatans hjälp får han fortsätta.

Något som borde ha fått större plats i media anser jag att VM-bronset för 17-

årspojkarna skulle ha fått. En svensk skyttekung under VM var väl inte illa.
I stället ojade sig expressenjournalisterna över att Sverige borde ha fått
vara med i stora VM men snälla nån hur gärna vi vill så duger inte vårt spel
på den nivån.

 

Som du förstår är jag inte något Zlatan-fan och hans idiotiska uttalande igår
om damfotbollen gör honom ännu mindre. Jag tycker det var svagt av Expressenjournalisterna att inte såga Zlatans uttalande. Tror t.o.m.
att  Daniel K skyllde uttalandet på fotbollförbundet.
Tack för lovorden över Anders Svensson. det var han värd.
Bästa hälsningar
Kalle”
SVAR: Det är ju just Anders Svensson som Zlatan vill hylla, trots allt, om du läst hela intervjun.
***
Intressant att se hur SvFF tassar kring den heta gröten i en väldigt känslig fråga den här gången?
Hur tror ni de hade agerat om exempelvis Pontus Wernbloom sagt något nedvärderande om damfotboll?
Om ni undrar vem som styr svensk fotboll, indirekt.
***
Om vi ska nu ändå ska jämföra så ser jag hellre fram emot midsommar än jul.
Men framförallt ser jag redan fram emot nästa års Fotbollsgala.

 

 

 

Visst finns det djup även i den dagliga TV-bevakningen

22 december 2013 16:13, Patrick Ekwall

När det är klippdags har man inte mycket att säga till om längre. Eller, ingenting alls.

En Frisör som heter Hannah plockar fram saxar och IBLAND någon sorts smet i plastskål, en pinnastol på mitt på köksgolvet, sitt rakt, stilla och var glad.

Ingen schamponering, inga skvallertidningar att bläddra i, ingen spegel att syna arbetet i och framförallt ingen som frågar ”hur vill du ha det?”.

En kvart senare är det klart, jag får ta en dusch och fixa till slutfrillan på egen hand.

Faktum är att jag utfört klagomål mot att jag aldrig riktigt fick se hur det blev som på en salong och då köpte en Frisör som heter Hannah en sån där rund spegel som frisörer sätter bakom nacken och frågar ”bra, så?”.

Den har jag inte sett på länge och det är ju som det är med det, det hade inte hjälpt om jag sagt ”nej” och när har någon någonsin sagt det när frisör hållt upp den spegeln?

Men jag är alltid nöjd, måste tillägga det.

***

Gillar verkligen snacket om kidsen i den här intervjun med Ibrahimovic i holländsk media.

Jo, Zlatan är mer kommunikativ än någonsin sen han blev ett tungt namn i världsfotbollen, vilket landslagets presschef, Niklas Bodell, tog som att Zlatan var med ”tillgänglig” än förut på landslagets samlingar.

Vilket inte är riktigt samma sak och ganska långt från sanningen.

Zlatan Ibrahimovic kommunicerar alltmer via bok, app och en hel del av PSG:s och proffsiga marknadsförares kanaler samt givetvis Salles Instagramkonto.

Det är förstås bra och bättre än på länge.

Men det är väldigt stor utsträckning en envägskommunikation, trots allt.

***

Det kändes lite sorgligt att läsa både Lauls blogginlägg och Leifbys TV-krönika eftersom de dels anade en mörk ton av bitterhet men framförallt hopplöshet: om att det mesta bara är skit och elände och hoppet är ute med det mesta i branschen.

Laul har förstås helt rätt när han beskriver de aningslösa och självutnämnda företrädarna för olika klubbar som inte orkar se på verkligheten med sans och likt en ultrareligiös eller en sverigedemokrat försvarar sig själva och andras handlingar in absurdum, för att sen ihärdigt spotta och spy med okvädningsord och allehanda förföljelse.

Det ter sig nästan alltid bara tragiskt.

Men någonstans har Laul varit den första att försvara en typ av journalistik i kvällstidningsvärlden vars enda syfte har varit att locka knäppgökar via publicerade anonyma kommentarer som sedan fått ringar på vatten över sociala medier.

Jag har fått höra att jag nog är glad att de skriver om mig överhuvudtaget och att jag inte ska gnälla över lite ”publicitet”, när jag ifrågasatt den typen av dold hetsjakt.

När man själv hamnar i skiten är det uppenbarligen inte lika roligt längre.

En kommentar om den sorgliga tonen i Leifbys senaste TV-krönika, där han tycker att allt i TV är skit och han nu ska ge upp sina krönikor efter pappaledighet, föranledde Leifby (som likt de flesta andra journalister är extremt käsnlig för kritik, takes one to know one) att ta till ett svinhugg och menade att mitt engagemang för en lokal idrottsgala i Flen var ett yrkesmässigt botennapp – och för det fick rätt många mobbinglada anhängare att applådera.

Jag vet inte riktigt vad det ena hade med det andra att göra.

Däremot är det alltid välkommet med mera djuplodande bevakning av sport i såväl TV- som pappersmedia, även om det tyvärr inte alltid är det som ses eller läses av flest…varför tror ni att Bladet satsar hårt på ett ”TV-program” om Zlatan och var han äter sin pizza?

Vi är ganska många som kämpar hårt för att den typen av TV ska göras och den görs ju också på sina håll, jag ser rätt mycket ”djup” i den dagliga vardagsbevakningen. Allt från långa Champions League-studios hos Viasat till program om Fotbollsfabriken i TV4Sport eller (givetvis) Jens Linds dokumentärer i SvT. Bland mycket annat.

Det är trist att en så ung och reko man som Leifby på riktigt vill hävda att allting var bättre förr.

Eller mest sorgligt.

För visst finns det en hel del som är mindre bra och direkt skit i TV-rutan, men rätt mycket som är väldigt bra och som är till fördel för TV-tittarna, som på den tiden det visades en TV-krönika om VM i mellandagarna fick nöja sig med en engelsk fotbollsmatch i veckan mellan november och mars.

***

Luis Suarez är sannerligen otroligt bra just nu.

***

Jag har gjort en hel del hemmamatcher för Nåjden i Stockholms lägre seriesystem.

På Kärrtorps IP.

Aldrig trodde jag att det skulle bli så historisk mark.

***

Linus Klasens straff är fantastisk.

Men annars är jag mest fascinerad av bisittaren Harald Lückners lågmälda reaktion.

Som om det var vilken vanlig straff som helst.

***

Tänk att Svennis namn fortfarande är så starkt i Premier League att Cardiff City på allvar funderar på att engagera honom.

***

Ikväll har du chansen att se Fotbollskanalen Europa två gånger.

Först live i TV4Sport kl 23:00.

Sen nästan live i TV4 en dryg timme senare.

Dock inte SUPERLIVE…

***

Bland mycket som är bra med hemmaklippningen är att man 1) blir snabbt och snyggt klippt och 2) slipper pröjsa de 850 spänn som en Frisör som heter Hannah vanligtvis tar för sina herrklippningar på fina salongen inne i stan.

 

 

Därför slår jag gärna ett slag för BRIS i dessa dagar

20 december 2013 22:54, Patrick Ekwall

De helger som stundar är varma, god och praktfullt glittrande för väldigt många.

Men den har aldrig varit min favorit eftersom jag vet att alldeles för många far illa när många av oss sitter i våra varma hem…mätta, glada och prasslandes med julklappspapper.

Det finns vuxna mår skit i sin ensamhet.

Och barn lider av att vuxna är skit eller för att det saknas både pengar och en varm famn.

Julen må vara den finaste av högtider men den är också styrd av en osynlig egoism.

Det har jag själv fått uppleva runt den miljö jag själv växte upp i, i ett område i Malmö som på sina håll kantades av sociala tråkigheter och där alltid barnen kom i kläm.

Därför slår jag gärna ett slag i dessa tider för BRIS, inte bara för att döva ett dåligt samvete utan för att jag på riktigt mår bättre av att veta att det förmodligen hjälper någon som är alldeles för skör och för liten för att behöva fara illa.

 

 

Page 4 of 317« First...23456...102030...Last »

  • Det är bloggen live...
  • Fakta om Ekwall

    Ålder: 49
    Bor: Apple Bay
    Gör: En hel del
    Bästa fotbolls-
    minne:
    Straffdramat mot Rumänien, VM 1994.
    Laget i hjärtat: BK Olympic
Rosengård - Vittsjö
Onsdag 16 april kl 18:30
Djurgården - AIK
Onsdag 16 april kl 18:45
Häcken - Halmstad
Onsdag 16 april kl 18:50
Norrköping - Mjällby
Onsdag 16 april kl 18:50
Örebro - Malmö FF
Onsdag 16 april kl 18:50