Det har varit en märklig säsong världen över. Manchester City vann Premier League, Scholes gjorde comeback – en mycket ovanlig företeelse i en internationell toppklubb – och alla tre nykomlingarna klarade sig kvar. I Frankrike leder Montpellier ligan med en omgång kvar, i Tyskland har Bayern gått två år utan ligatitel, i Italien försvinner Inzaghi, Nesta, Seedorf, Gattuso, Del Piero, kanske Di Natale och ett par färgstarka namn till som under de senaste tio-femton åren varit stommen i ligan, detta medan Juventus gick obesegrade genom ligan. I Spanien gjorde Cristiano Ronaldo 46 mål men fick ändå inte någon pichichitrofé eftersom att Lionel ”Alien” Messi gjorde helt orealistiska 50 mål. Real Zaragoza stod för åtminstone årtiondets upphämtning och Villarreal åkte ur ligan efter att bara för några år sedan ha framstått som ett stabilt topplag.

Och konstigast av allt under året som gått: någon pröjsade 20 miljoner pund för Jordan Henderson.

Kanske är det 2012 jorden går under ändå. Med tanke på alla händelser som klämts in under ett kort tidspann känns det inte som att någonting tyder på motsatsen.

I Holland har det emellertid gått ganska lugnt till. Den potentiellt makalösa slutstriden blev aldrig särskilt spännande. De förväntade nyckelspelarna visade framfötterna tillsammans med en och annan överraskning, de potentiella floppköpen visade sig allt som oftast också vara så.

Årets Eredivisie-lag enligt mig (med trebackslinje eftersom att typ alla ytterbackar varit rätt kassa):

Målvakt: Esteban Alvarado, 23 år, AZ
Tog över med bravur efter flyktande argentinske landslagsmålvakten Sergio Romero och trots en och annan miss och stundom ganska flaxigt spel från costaricanen så räcker panterreflexerna till för en plats i ett årets lag som dock saknar konkurrens på just målvaktssidan.

Mittback #1: Jan Vertonghen, 25 år, Ajax
Det fanns en tid då Eredivisie fick behålla sina bästa spelare kanske inte karriären ut men tills de var i Vertonghens ålder. En av få spelare som i dagens liga otvivelaktigt hade kunnat tillföra någonting i vilket lag som helst. Tuff, strålande passningsspelare, målfarlig, snabb, initiativrik… Jan Vertonghen är en komplett modern försvarare som faktiskt får tillskrivas majoriteten av äran för de två raka ligatitlarna.

Mittback #2: Ron Vlaar, 27 år, Feyenoord
Skadeeländet gav till slut med sig och Ron Vlaar visade det vi redan hade på känn: det bor en riktigt, riktigt bra mittback i gossen. Han, Clasie och Guidetti utgjorde stommen i det Feyenoord som överraskade alla genom att ta andraplatsen. Är också han en komplett försvarare med mycket god teknik och tillslag och förtjänar nu att få följa med till Ukraina och Polen.

Mittback #3: Jeffrey Gouweleeuw, 20 år, Heerenveen
Det stod mellan Gouweleeuw och evige Douglas, men ett psykbryt för mycket av Twente-försvararen gör att valet faller på den här unge mannen som verkligen fått ett genombrott under säsongen. Har varit skrämmande stabil och en av många anledningar till varför Heerenveen höjt sig i år. Känns helt klart som en potentiell ersättare för Vertonghen i Ajax, även om det fortfarande saknas en bit till den nivån.

Defensiv mittfältare #1: Kevin Strootman, 22 år, PSV
Har etablerat sig i landslagstruppen och varit en mycket bra förstärkning för PSV. Både vinner och distrubuerar boll som om han gjort det på högsta nivå i tio år trots att han faktiskt bara tillbringat arton månader i Eredivisie. Borde kunna göra lite fler mål, men vad som framför allt blir intressant med nästa säsong är att se hur mycket han kan lära sig av hemvändande Van Bommel.

Defensiv mittfältare #2: Rasmus Elm, 24 år, AZ
AZ tappade Champions League-platsen efter att länge ha varit i ligaledning, och det tuffa Europa-spelet tog till slut ut sin rätt. En som under säsongen var tvungen att ta mycket större ansvar efter Schaars flytt var Elm, som visade sig mogen uppgiften. Utöver att ha stått för många offensivt avgörande insatser har han också varit en trygghet bakåt. Lite sämre efter Wernblooms flytt, men fick å andra sidan unge Adam Maher att våga ta mer initiativ framåt.

Vänsterytter: Dries Mertens, 25 år, PSV
Belgiens Messi har tillfört mycket snabbhet och har fått ett rätt sent genombrott i karriären, något som främst låtit sig vänta på grund av alla inkompetenta medspelare han har dragits med genom åren. Mål och assist i massor och även om han från och till visat tveksam form är Mertens den i min mening näst bäst presterande offensive spelaren i säsongens Eredivisie. Är efter en säsong i Eindhoven redan redo för en flytt utomlands, vilket vore en stor förlust för ligan.

Offensiv mittfältare: Christian Eriksen, 20 år, Ajax
Att Christian Eriksen är bra har stått klart länge. I år har han tagit ytterligare steg i sin utveckling, även om jag faktiskt trodde på ännu mer. Visade bland annat mot United att hans mogna passningsspel, fantastiska acceleration och Seedorf-liknande tillslag kommer att komma någon riktigt stor klubb till mycket nytta framöver. Än så länge, i något år till, är det dock Ajax som gäller och lite finns det kvar att jobba på: Eriksen borde dels göra fler mål, dels lära sig hitta ytor på det sätt Litmanen var expert på. Nu går det emellanåt lite för lätt att plocka bort dansken ur matcherna.

Högerytter: Luciano Narsingh, 21 år, Heerenveen
Förra säsongen kom Narsingh delad etta med Eriksen i assistligan. I år tog han hem förstaplatsen själv, med 22 framspelningar, och det har verkligen varit en makalös genombrottssäsong för den tekniske yttern. Slår inlägg i toppklass och kommer runt vilken försvarare som helst. Han, marockanen Assaidi och måltjuven Bas Dost har bildat en fruktad offensiv i årets Heerenveen, och bäst av alla har alltså denne yngling varit. Har chansen att få följa med landslaget till EM men Robben, Kuijt och Van Persie – trion som har förstatjing på högerytterplatsen – kan bli jobbiga att flytta på.

Anfallare #1: Bas Dost, 22 år, Heerenveen
Skyttekungen Dost trillade in 32 ligamål under säsongen och även om han hade bra service så säger det ganska mycket om vilken målskytt det här är. Med två anfallare som båda närmar sig 30 – Huntelaar och Van Persie – skriker holländsk fotboll efter en ny målspruta, och i den reslige ynglingen med den bittra uppsynen har man kanske hittat en sådan. Otroligt farlig i huvudspelet framför allt och vi får se om någon utländsk klubb pungar upp med bra pengar för honom, eller om det blir ett år till i Eredivisie för att visa att skytteligasegern inte var någon slump.

Anfallare #2: Luuk de Jong, 21 år, FC Twente
En annan kandidat för landslaget är Luuk de Jong som gjort ännu en bra säsong och som är en långt mer komplett spelare än skyttekungen Dost. Har imponerat även i Europa och påminner ganska mycket om Patrick Kluivert i spelstilen men kanske utan de tekniska avigheterna som gör att man hamnar i Barcelona. Det är snarare Premier League som gäller för den unge anfallaren som tidigare jagats av Liverpool.

Bänk: Jeroen Zoet, 21 år, målvakt, RKC Waalwijk, Douglas, 24 år, mittback, FC Twente, Niklas Moisander, 26 år, mittback, AZ, Evander Sno, 25 år, mittfältare, RKC Waalwijk, Jordy Clasie, 20 år, mittfältare, Feyenoord, Ola John, 19 år, winger, FC Twente, John Guidetti, 20 år, anfallare, Feyenoord, Sanharib Malki, 28 år, anfallare, Roda JC

***

I nästa del tar vi oss en titt på svenskarna.

Ingen Eljero Elia. Ingen Bas Dost, Eredivisies skyttekung. Ingen Ricky van Wolfswinkel och ingen Edson Braafheid, men annars gott om storstjärnor blandat med lite mer okända namn. Kort efter att van Marwijk i dag tagit ut den 36 man stora truppen som (vid tillgänglighet) ska ha ett kort träningsläger 14-15 maj kontaktades han av ordinarie vänsterbacken Erik Pieters som kom med ett tråkigt besked: hans skada kommer inte att läka i tid. I stället har Alexander Büttner från Vitesse kallats upp för första gången.

Målvakter:
Jasper Cillessen (Ajax), Tim Krul (Newcastle), Erwin Mulder (Feyenoord) Maarten Stekelenburg (Roma), Michel Vorm (Swansea).

Målvaktssidan innehåller fem namn som ska reduceras till tre: Stekelenburg, Vorm och Krul är den givna trion här så länge ingenting anmärkningsvärt händer. Kanske EM:s bästa målvaktstrio, för en gångs skull.

Försvarare:
Vurnon Anita (Ajax), Khalid Boulahrouz (Stuttgart), Wilfred Bouma (PSV), John Heitinga (Everton), Joris Mathijsen (Malaga), Erik Pieters (PSV), Gregory van der Wiel (Ajax), Nick Viergever (AZ), Ron Vlaar (Feyenoord), Stefan de Vrij (Feyenoord), Jetro Willems (PSV), Alexander Büttner (Vitesse)

Backpositionerna är de med flest frågetecken. Följande är givna: Heitinga, Mathijsen och van der Wiel. Kanske kan också Khalid Boulahrouz placeras i den kategorin, med tanke på att han kan spela på samtliga platser i försvaret. Sedan börjar problemen på riktigt: vem ska spela till vänster? Bland de uttagna är 17-årige Jetro Willems något av en chock, men kanske kanske kan han få en plats i truppen. Veteranen Bouma har inte spelat i landslaget på många år men kan spela till vänster och är en väldigt trygg herre. Med Bouma och Boulahrouz i truppen kanske man kan chansa med Willems. Nick Viergever har så klart också en chans men känns som ett jävligt osexigt alternativ. Då föredrar jag att betrakta Urby Emanuelson som back och ha honom där ute, möjligen. Sista mittbacksplatsen tror jag går till Ron Vlaar, vilket skulle innebära: Boulahrouz (Willems), Heitinga (Vlaar), Mathijsen (Bouma) och van der Wiel. Sex pålitliga försvarare och en fjunis.

Mittfältare:
Ibrahim Afellay (Barcelona), Mark van Bommel (Milan), Nigel de Jong (Man City), Adam Maher (AZ), Hedwiges Maduro (Valencia), Stijn Schaars (Sporting), Wesley Sneijder (Inter), Kevin Strootman (PSV), Rafael van der Vaart (Tottenham), Georginio Wijnaldum (PSV), Urby Emanuelson (Milan)

Mittfältet är som vanligt överfyllt av bra spelare. Givna är Van Bommel, De Jong, Sneijder, Strootman och Van der Vaart, om man ser yttrarna som anfallare. Dessa ska sedan kompletteras med ett eller två namn till, där multifunktionella spelare som Emanuelson och Afellay lär premieras. Sätter mina pengar på Urby, inte minst med tanke på vänsterbacksproblematiken, men det är ganska troligt att Bert tycker båda får plats. Adam Maher eller Georginio Wijnaldum hade varit skitkul att se, men det dröjer nog ett mästerskap till. Schaars har en outsiderchans beroende på hur många mittfältare Van Marwijk väljer att ta med, men jag tror på Van Bommel (Strootman), De Jong (Afellay/Emanuelson) och Sneijder (Van der Vaart) på mitten.

Anfallare: Klaas Jan Huntelaar (Schalke), Siem de Jong (Ajax), Arjen Robben (Bayern), Luuk de Jong (Twente), Ola John (Twente), Dirk Kuyt (Liverpool), Jeremain Lens (PSV), Luciano Narsingh (Heerenveen), Robin van Persie (Arsenal).

I anfallet har vi givna spelare i Arjen Robben, Robin van Persie, Klaas-Jan Huntelaar och Dirk Kuijt. Det är ganska troligt att Luuk de Jong tar den tredje centrala anfallsplatsen, även om brorsan Siem haft en stark vår. Sist men inte minst tror jag att vi får en överraskning på winger-platserna. Det står mellan Lens, Narsingh, John och kanske Wijnaldum, och helt ärligt så är det otroligt svårt att skilja herrarna åt. Lens har varit med ett tag, Narsingh har varit ett briljant yrväder i Heerenveens livsfarliga offensiv, John visade i Europa League att han knappt har några never att tala om och Wijnaldum, den förste 90-talisten att spela i Eredivisie, blir bättre och bättre för varje år. Men jag chansar på Ola John som spännande joker. Alltså en sextett bestående av Robben, van Persie, Huntelaar, Kuijt, Luuk de Jong och Ola John.

Truppen ska reduceras till runt 27-28 man efter träningslägret, och sedan så småningom vidare ner till 23. Blir den mest spännande trupputtagningen sedan generationsskiftet strax innan och efter EM 2004.

Att Gregory van der Wiel satte in nådastöten och dödade all fortsatt spänning i ligan kändes fullt logiskt. Ajax startade säsongen ganska starkt och friskt, förlorade därför spelare efter spelare till träningscyklarna i rehabrummet och föll under flera gånger tungt under vintern. Under vårens gång, allt eftersom spelare återvänt från sina skadebekymmer, har poängen trillat in på ett annat sätt och bekräftat att fjolårets titel inte var någon slump.

Just van der Wiel är en av de som saknats mest. 4-3-3 ställer höga krav på samtliga spelare, den enda platserna man egentligen har råd att ha sämre presterande spelare är kantanfallarna – men då gäller det också att ytterbackarna klarar av att dominera en hel kant och van der Wiel är många gånger just den högerbacken som kan backa upp risktagande spelare som Aissati eller Ebecilio.

Är Ajax ligaseger rättvis? Absolut. Det syns på antalet poäng, på målskillnaden, på kvalitén på spelet. Man kan för andra året i rad utropa sig som landets bästa lag och får genom detta också ett visst ekonomiskt utrymme genom ytterligare ett Champions League-äventyr. Fansen ska nog emelllertid inte hoppas på några större utsvävningar – Vertonghen kommer flytta och ersättas – för framtiden ligger i ungdomarnas händer.

Under året har spelare som Ricardo van Rhijn och Daley Blind tagit stora steg framåt, medan tidigare välkända talanger som Vurnon Anita, Christian Eriksen och Toby Alderweireld också fortsatt sin utveckling. Och som vanligt när Ajax vinner ligan så har man gjort det genom ett starkt lagbygge där ingen bombar in mål men där alla har en chans att hamna i protokollet emellanåt.

Kung Vertonghen och talangerna till trots så är det Frank de Boer som förtjänar mest beröm. Ett under att han inte nämndes i snacket som ny Barca-coach. I allt tumult kring Cruijff, ekonomin och skadekrisen så har han hela tiden varit lugn och trott på sin idé. Han har ofta visat fingertoppskänsla med sina byten och har visat att Holland helt enkelt har skapat ännu en mästerlig tränare.

***

Kampen om andraplatsen är alltjämt spännande. Feyenoord har nu den åtråvärda platsen som hade varit ett stort språng mot en bättre ekonomi för den sedan många år tillbaka skuldsanerande gamla storklubben. Det återstår dock två omgångar och mycket kan hända, men Feyenoord har den senaste tiden visat att man inte står och faller med Guidetti.
Vore dessutom kanske enda sättet att få låna Guidetti ett år till.

***

Rasmus Elm levererade ett stycke unge i helgen och missade matchen mot Feyenoord. ”Rasmus ringde mig vid 22 i lördags att det skulle börja och att han inte skulle komma till matchen på söndagen, oavsett när hon föddes. Födseln av ditt första barn är så viktigt och man måste vara där. Kolla, i jämförelse med ett mänskligt liv är pengar och europeisk fotboll ingenting”, sa tränare Gertjan Verbeek.

***

Några som helt klart hejar på PSV är Heracles som tack vare sin andraplats i cupfinalen kan få spela Europa League om PSV i sin tur lyckas knipa den andra CL-platsen. Mittfältaren Willie Overtoom, som fult skadades av Toivonen under matchen, säger: ”Det var en tydlig, onödig överträdelse av honom, ja, men det har varit. Jag hoppas verkligen att PSV tar andraplatsen”, säger han och fortsätter med att svara på om Toivonen hört av sig: ”Nä, men det hade jag inte väntat mig. För mig är det inget problem längre.”

Fyra omgångar återstår av Eredivisie.

På något sätt känns det redan avgjort, även om det är så tätt. Många av topplagen tappar poäng men inte Ajax, som går som tåget och dessutom får tillbaka en efter en av sina skadedrabbade nyckelspelare. Visserligen är spelschemat ganska tufft, men med den form man befinner sig i ser jag inte hur de kommande fyra matcherna mot Groningen, Twente, VVV och Vitesse ska kunna resultera i mindre än tio poäng. Och eftersom att man leder ligan med sex poäng räcker det gott och väl.

De enda som egentligen kan utmana är ett till synes tröttkört AZ. Nej, det blir två guld i rad för Ajax för första gången på hur många år som helst.

***

Mathias Ranegies något hånfulla kommentarer om att ”i Holland ska man bara göra tjugo mål” blir ett konstigt uttalande med tanke på hur lite han själv uträttade under perioden i Go Ahead Eagles.

***

Inför helgens ligaomgång har vi en del intressanta möten att se fram emot: ska Heerenveen haka på i toppen genom att slå avhängda Vitesse? Även om Heerenveen knappast kommer att utmana om guldet oavsett vad man företar sig – Ajax är sju poäng före och frisernas spelschema är tufft – så kan man med en del flyt ta den andra Champions League-platsen, vilket vore en bragd.

Feyenoord har en tuff bortamatch (och har haft influensa på bland annat Guidetti) mot ADO som trots en medioker säsong ser mycket stolthet i att störa de stora gamla slagskeppen. De har visserlingen ingenting att spela för, men är förtjusta i djävulskap och kan kanske få med sig en pinne på hemmaplan. Det kommer i alla fall bli en tät match för Guidetti och hans mannar och.. ja, jag tror på 1-1 eller något åt det hållet.

PSV ”ska” slå NEC hemma, men misslyckas emellanåt med vad man ska. Man har dessutom väldigt stor press på sig att ta den andra CL-platsen med tanke på klubbens ekonomi och de många unga spelarna som gärna vill visa upp sig i Europa. Jag tror att man vinner bekvämt, men det går inte att utesluta andra resultat.
Groningen är svaga borta från Euroborg, ”det gröna helvetet”, men har många spelare med en bra högstanivå och kan, en bra dag, skaka Ajax som trist nog (för spänningens och avslutningens skull) antagligen ändå vinner.

***

Petter Andersson har börjat diskutera nytt kontrakt med Groningen. Han sa tidigare i år att han inte var så sugen på det, vilket fick mig att se honom som en parasit. Det är dålig stil att värvas av en klubb, dra på sig en massa skador medan klubben tålmodigt väntar in honom, få förtroendet som kapten och sedan dra gratis.

Nu vill han stanna. Antagligen har han ”hela tiden velat stanna” (översatt: inte hittat en klubb som kan pröjsa likvärdigt). Äsch, lite hårt kanske – han är en trevlig spelare som jobbar hårt, jag unnar honom en bra och skadefri fortsättning.

***

I november anordnas det en gala i IJmuiden med anledning av Cornelis Vreeswijks 25-årsjubileum som befriad från den här världen (han hade inte trivts något vidare i dag, det vågar jag lova). Det finns fler anledningar än fotboll att åka till Holland!

Cupfinalen mellan PSV och Heracles blev aldrig riktigt spännande. De något formsvaga underdogsen blev överkörda från minut ett, och Philip Cocus mannar visade med all önskvärd tydlighet att det inte skulle gå en säsong till utan titel. Till slut blev det också 3-0, efter mål av Toivonen, Mertens och Lens.

Heracles tränare Peter Bosz gjorde nog en smärre miss som inte tog med Marko Vejinovic (mer fysiskt gångbar än Lerin Duarte) i startelvan, men oavsett vad så vittnade laguppställningarna redan på förhand om i vilken klubbs troféhylla cuptiteln skulle hamna.

Ola Toivonen var navet på mitten för PSV, men i vanlig ordning kom hans prestationer att efter matchen helt överskuggas (utom i svensk media, som av någon anledning gett sig fan på att hålla den gamle degerforsaren i handen oavsett vad) av den idiotiska och potentiellt karriärsavslutande sparken bakifrån på Willie Overtooms ankel då laget ledde med 3-0.

PSV-legenden Willy van der Kerkhof uttalade sig efter matchen:
”Jag förstår inte varför han gör så. Han gör det ofta, men han behöver aldrig.”

Overtoom själv:
”Det är tråkigt att det blev slutet för min match. Jag vet att Toivonen gjorde det med meningen och det tycker jag mest är tråkigt för fotbollen. Utöver det vill jag inte prata om det.”

Sådana här incidenter har – tillsammans med många filmningar – varit en ständigt återkommande del i Toivonens karriär hittills, och han betraktas som en av de mest oschyssta och fotbollsdestruktiva spelarna som funnits i Eredivisie på senare år. När han så småningom hamnar i en bättre och mer uppmärksammad liga lär även ni bli varse om den saken, utan att jag behöver nämna det.

Hur som helst såg PSV starka ut och interimtränaren Philip Cocu har tydligt präglat laget. Inte direkt genom att göra förändringar i laguppställningen – enda skillnaden är att ledarfiguren Engelaar får något mer speltid – utan genom att addera lite pung till ett lag som tidigare framstått som antingen för självgoda eller också för osäkra. Jag tycker personligen att det är tråkigt att Cocu inte kommer ha huvudansvaret till hösten. Det är inte svårt att ana en blivande stortränare där.

***

Guidetti tycks lika förälskad i Feyenoord som Feyenoord förälskat sig i honom. Farsan Mike vet varför och kommenterar i Algemeen Dagblad:

”Inför hemmamatchen mot Ajax kom det många vänner och släktingar från Sverige. För att ge gästerna utrymme bestämde jag mig för att med en vän sitta bland de fanatiska Feyenoord-fansen. De märkte att vi kom från Sverige, men hade ingen aning om att vi var familjemedlemmar till Guidetti. ‘Ge dem plats, de kommer från Guidettis land’, ropade fansen.

Bakom mig satt en storvuxen blodsfanatiker. När John gjorde det befriande tredje målet förväntade jag mig en orkan av glädje från honom, men jag hörde ingenting. När jag tittade bakom mig så jag att tårarna rann ner längs med kinden på honom. Då förstod jag att den här klubben är unik. Det var den mest imponerade kärleken till en klubb jag någonsin upplevt. Och så klart var jag glad att min son var en del av det beteendet.”

***

Rasmus Bengtsson! Vilket uppsving. EM? Landslagsbackarna faller som furor, en efter en, och att ha med en formstark försvarare – oprövad eller ej – borde knappast vara en nackdel.

AZ:s prestation i går ska inte underskattas. Efter att under långa delar av matchen ha sett ut som en armé av blyga oskulder tog matchens gigant, casanovan Brett Holman, tag i taktpinnen och visade att “ingen rädder för spanjoren, den här gången heller”. Frånsett de allra sista minutrarna så var AZ dominanta från det att Unai Emery gjorde ett av sina “oh, naj, Emery”-byten och förstörde balansen i sitt eget lag.

Antagligen trodde den spanske tränaren att Johann Berg Gudmundsson sprungit sig trött ute på kanten, och att han därför kunde offra Mathieu. Vad han däremot glömde är att får ett holländskt lag bara chansen så kommer det att anfalla med många spelare, och man kommer att vara så taktiskt skolade att man vet var ytorna finns. Om man inte är Emir Bajrami då, han hade inte ens hittat ytor i Skåne, men det är en annan historia.

Så vad ger jag AZ för chanser i returen då? Ptja, inte så goda, men helt omöjligt är det inte. Jag tror vi kan förvänta oss en identisk matchbild bara det att Valencia kommer vara lite mer taggade. Samtidigt vill de nog hålla tätt defensivt: skulle AZ göra ett mål är sannolikheten för förlängning ganska stor, och det vore inte alls bra för Valencia med tanke på deras utsatta position i ligan där den tidigare bergsäkra Champions League-platsen håller på att bli till Europa League-spel med allt vad det innebär med resor till kyliga, svårstavade östeuropeiska länder och obskyra skandinaviska fiskesamhällen.

***
John Guidetti filmade, gestikulerade och betedde sig allmänt barnsligt. Då fick Koeman nog och bytte ut honom, samtidigt som han visade varför jag kärat ner mig i den – överlag och jämförelsevis – vackra, begåvade, ärliga holländska fotbollen.

***
Man kan tycka att jag borde skriva här i bloggen lite oftare, men det gäller att vila upp sig inför en hektisk sluttamp på säsong följt av ett svettigt blogg-EM. Och dessutom – har ni tillbringat en vår i Lund någon gång?

***
Tråkigt med Stiliyan Petrov som verkar vara en trevlig och sympatisk person. Det är aldrig typ Darth Vader som drabbas. En sorglig påminnelse om att hur hälsosamt man än lever, hur hårt man än försöker, kan man ändå få en rejäl knäpp på näsan, när som helst. Ingen är odödlig. Men vi håller tummarna för Petrov, som vi gör för Abidal, Muamba och andra som råkar ut för hemskheter inom den här sporten.

***
Några mindre dramatiska matcher i helgens Eredivisie som försmak på vad som komma skall. Hoppas – för spänningens skull – att Vitesse på söndag lyckas plocka poäng av ett antagligen ganska slitet AZ.

Eredivisie är rekordjämnt i toppen. Med åtta omgångar kvar ser tabellen ut så här:

1. AZ – 53p

2. Ajax – 52p

3. Twente – 51p

4. PSV – 51p

5. Feyenoord – 48p

6. Heerenveen – 48p

AZ

AZ kan leda ligan precis hur mycket de vill, de får ändå betraktas som en outsider. Man har fortsatt plocka poäng under våren men saknar i ärlighetens namn Pontus Wernbloom som bollvinnare på mittfältet. Laget har visserligen allt i egna händer, men i spelschemat märks bland annat Vitesse borta, PSV borta, Feyenoord borta samt Twente hemma, vilket kommer att leda till åtminstone någon poängförlust. Dessutom har man ett stundande dubbelmöte mot Valencia som kommer att ta mycket på krafterna.

Nyckelspelare: Det gäller att Rasmus Elm, som varit bra under våren men inte på riktigt samma nivå som i höstas, hittar storformen. Dessutom måste någon av anfallsspelarna – förslagsvis Altidore – lyckas trycka in några bollar till. AZ lever på en stark defensiv, men utan mål framåt kommer man heller inte plocka trepoängare.

Tips: 3:a. AZ kan mycket väl komma att tappa ligatiteln på grund av framgångarna i Europa kombinerat med den något tunna trupp man besitter.

Ajax

I herrans tid har Frank de Boers lagmaskin hittat formen och skadeläget har lättat något, även om sjukstugan fortfarande är mer välfylld än ett TBC-sjukhus i 1900-talets början. Spelschemat ser även för Ajax ganska tufft ut – PSV hemma nu i helgen, Heerenveen borta två omgångar senare, och dessutom möten med både Twente och Vitesse på bortaplan. Fem raka segrar i ligan vittnar dock om att formen är god och framför allt har de unga spelarna som inte visade mycket under hösten – i synnerhet Ebecilio men även Özbiliz och Lukoki – börjat visa vilken ungdomsakademi de kommer ifrån.

Nyckelspelare: Men, viktigast av alla är kapten Jan Vertonghen. Ska han hålla pokalen i luften och sjunga segersånger i år så måste han fortsätta styra försvaret och gärna även fortsätta stänka in mål.

Tips: 1:a. Jag tror Ajax tar det här, trots skadeproblemen och det tuffa spelschemat. Man har kommit igång ordentligt och har gott självförtroende.

FC Twente

Twentes säsong har varit lite upp och ner och det känns inte helt som att Steve McClaren fått offensiven att fungera till fullo. Man är lite väl beroende av att Luuk de Jong ska prestera och varken Ola John eller Nacer Chadli på kanterna har sedan tränarskiftet kommit riktigt till sin rätt. Försvarsresen Douglas tendenser att bli utvisad för jämnan kombinerat med Wisgerhofs skadebekymmer är heller inte bra – Bengtsson är en okej ersättare, men unge Röseler fortfarande orutinerad. Spelschemat innehåller tuffa matcher mot AZ på bortaplan och Ajax och Heerenveen hemma, men är ändå fördelaktigt jämfört med många av konkurrenterna i toppen.

Nyckelspelare: Väldigt mycket i offensiven handlar om Luuk de Jong, både targetplayer och målskytt. Vill man vinna ligan vågar jag nog säga att han måste vinna skytteligan, vilket säkert kräver åtminstone fem-sex mål till.

Tips: 4:a. Jag tror att laget kommer fortsätta vara skakigt säsongen ut.

PSV

Har det enklaste spelschemat av samtliga topplagen då man efter helgens stormatch mot Ajax bara har AZ hemma kvar av topp 6-lagen. Visst har man chans på guldet, men laget har hittills under säsongen varit periodvis väldigt skakigt och det gäller att Cocu – som fått en lovande start som tränare – fortsätter att hålla sitt lag koncentrerat, och att firma Toivonen – Mertens fortsätter göra mål.

Nyckelspelare: Ok, ingen spelare kanske – men coach Cocu är en benhård ledare omöjlig att inte respektera. Vinner PSV ligan är det han som rättmätigt kommer få den största delen av berömmet.

Tips: 2:a. Spelschemat ser trevligt ut, skakige Isaksson har ersatts av Tyton, nyckelspelarna har sett väldigt bra ut de senaste matcherna och truppen är väldigt bred från mittfältet och framåt. Men riktigt fram till guldet räcker det inte – jag förväntar mig minst en genomklappning till nu på sluttampen.

Feyenoord

På något outgrundligt sätt har Feyenoords mediokra trupp lyckats hänga med hela säsongen. Startelvan är bra men där bakom ser det inget vidare ut. Koemans mannar har gjort en fantastisk säsong men har ett besvärligt spelschema. Visserligen bara Heerenveen och AZ från topp 6, men luriga bortamatcher mot Roda, ADO och en tuff hemmamatch mot Heracles gör att det ändå ser väldigt krångligt ut. Dessutom måste den tunna truppen till varje pris hålla. Hoppas på mer speltid för Tonny Trindade de Vilhena! Löftet gjorde en mycket bra match mot Twente förra helgen.

Nyckelspelare: Otman Bakkal. John Guidetti i all ära, men Feyenoord skapar ingenting när Bakkal saknas. Ska Feyenoord ha minsta chans på guldet måste Bakkal starta varje match. Samma sak kan sägas om försvarsgiganten Ron Vlaar.

Tips: 5:a. Det räcker inte till helt enkelt. Några poäng efter redan nu, sämsta truppen bland topplagen, klurigt spelschema… Men Feyenoord kan ändå känna sig mycket nöjda med den här säsongen.

Heerenveen

Heerenveen har gjort en Kalmar och smygit sig med i toppen utan att folk egentligen märkt det förrän på sista tiden. Spelare som Viktor Elm och Filip Djuricic har kommit igång ordentligt, medan Bas Dost fortsätter vara ett stort hot på topp. I backlinjen finns sensationen Jeffrey Gouweleeuw (säg det efternamnet snabbt tre miljoner gånger) och på kanten är Narsingh ett ständigt hot. Tyvärr har man ett spelschema med Groningen borta, Ajax hemma, NEC borta, Vitesse hemma, Heracles borta, Twente borta och hemma efter lördagens match mot VVV hemma.

Nyckelspelare: Jeffrey Gouweleeuw. Med det spelschemat måste någon ta hand om defensiven, för offensivt kommer man med stor sannolikhet fortsätta hota.

Tips: 6:a eller sämre. Vitesse på sjundeplatsen är sju poäng efter men kan mycket väl gå om Heerenveen och med det spelschemat blir det absolut inget guld den här gången heller.

***

Heracles till cupfinal för första gången i historien efter gårdagens bragdartade seger i förlängningen. För motståndet står PSV. Klart att man håller på Heracles då – alltid kul med en underdog.

***

När Jody Lukoki hoppade in och gjorde mål förra helgen så blev det mål nummer fjorton av en inhoppare i Ajax den här säsongen. ”Därför är Frank de Boer den bäste tränaren i Eredivisie”, skrevs det. Jag vill som vanligt vända på det: är inte det en tydlig signal att man gång på gång väljer fel startelva?

”Jag är trea bland anfallarna just nu, bakom Zlatan och Elmander. Toivonen har inte presterat lika bra den senaste tiden. Hur kan Tobias Hysén ens mäta sig med mig? Han spelar i allsvenskan, brorsan. Allsvenskan kan ju inte vara större än holländska ligan”.

Låt mig berätta om tidningen Café:

Glöden från herr och fru Svenssons förhållande har gått i stå. Hon jobbar som konsult, han som någonting annat där man bär slips och låtsas göra någonting viktigt. Den sexuella biten har avstannat – det finns helt enkelt inte tid eller glöd längre. Och det är efter en lång, triggande tågresa från något affärsmöte på Gyllene Gåsens Finlirsrestaurang i Simrishamn som det slår herr Svensson; oh… Café… lättklädda flickor… och spännande reportage, förstås. Så han åker hem till fru Svensson som undrar varför i all världen han släpat med sig en sådan tidning hem. ”Det är ett reportage om Guidetti! Fotboll, sånt du inte förstår. Och kolla, en topplista över de tio snyggaste kostymerna på Oscarsgalan! Ojojoj, så roligt. Hade jag inte varit snygg i en sådan?”

Båda två däckar på varsin sida av sängen som i sin tur är lika stor som en genomsnittlig studentlägenhet. Herr Svensson har bläddrat lite i tidningen och nu vilar den varsamt på nattduksbordet bredvid honom. Det är nog läge att ta sig en avstickare till toaletten, och nog är det läge att ta med sig tidningen dit. Hela dagen har det nämligen ryckt i baguetten, allt det där med intervjuer, listor och sådant skit bryr han sig inte om för fem öre; han vet det, och resten av landets män vet det, att allt det där är bara en förklädnad för att göra Café till en socialt accepterad tidning.

John Guidetti har tydligen medverkat i en intervju med nämnda tidning och utan att varken vara Guidetti-onanist eller vilja riskera att bli det, så tror jag att citatet om Tobias Hysén och Allsvenskan antingen formulerats felaktigt av skribenten, eller också så har John skämtat och tydligt visat det, för oerfaren om medias förmåga att göra en sparv till en påfågel.

Tills jag hör en banduppspelning eller ser Guidetti bekräfta det så kommer åtminstone jag att betrakta citatet som bluff och båg, för ung och kaxig till trots – killen kan väl inte vara så dum i huvudet att han två månader innan truppen till EM tas ut kommer med sådana idiotiska uttalanden? Det tror jag inte. Då tror jag mer på att Robert Börjesson är en kass journalist som skriver för en kass tidning. Lita inte på förklädda porrblaskor, köp inte skiten om du inte planerat att göra som herr Svensson.

***

AZ blev enda holländska lag att avancera och även om det här inlägget kanske publiceras efteråt så har inte lottningen varit än, men grymt spännande kommer det i alla fall att bli. Under Adriaanse var man ju två förlängningsminuter från finalen för inte så många år sedan.

Trots en tidig utvisning på Nick Viergever klarade man sig ändå hyggligt – fördelen med att spela 4-3-3 är att det är lätt att göra om till ett 4-4-1 när kortet kommer fram – och Udinese vann visserligen matchen men 2-0-resultatet i det första mötet plus ett tjusigt bortamål av Erik Falkenburg gjorde susen. Imponerande av AZ.

***

För Twente gick det bra, sen kom Klaas-Jan Huntelaar som alltid trivts obehagligt bra i Europa League. Game over, och det var både rättvist och väntat.

***

PSV saknade inte chanser att täppa till truten på några av alla lyriska Spanien-diggare, men man brände alldeles för mycket och när Adil Rami strax efter halvtid gav Valencia ledningen var det helt enkelt kört. Toivonen satte kvitteringen för PSV men missade i slutet en straff och borde helt enkelt gjort något mer av sina sju avslut under kvällen, även om han definitivt var den som såg farligast ut offensivt i Cocus taggade lag.

***

Väldigt många City- och United-fans som viftar med ”äh, vi var ju omotiverade”-kortet för att försvara klubbarnas ställning i Europa. Tröttsamt. Har man inte en vilja att vinna varje match blir man inte professionell fotbollsspelare i Manchester United. Athletic Bilbao var helt enkelt bättre eftersom att man har ett bättre lag än vad United har. Som lag och spelare för spelare.

EM närmar sig och det börjar bli dags att titta på vilka namn som kan tänkas förgylla vår sommar med många mål och ramstarkt försvarsspel.

Målvakter

Maarten Stekelenburg, 29 år, Roma (Italien) – 45 landskamper / 29 insläppta mål
Trots de framgångar Vorm och Krul haft i Premier League är givetvis Maarten det givna förstavalet. Hans första säsong i Italien har varit bra om än kanske inte strålande. Precis som under hela karriären hittills har han emellanåt svårt att hitta en konstant hög koncentrationsnivå när laget ställs inför enklare utmaningar. Sådant kan straffa sig, men inte i ett EM.

Tim Krul, 23 år, Newcastle (England) – 2 landskamper / 0 mål

En strålande säsong för Krul som nu får sägas ha fått sitt verkliga genombrott. Kommer att vara andra- eller tredjealternativ i EM men är på sikt kanske kapabel att konkurrera ut Stekelenburg. En av Premier League’s främsta målvakter.

Michel Vorm, 28 år, Swansea (England/Wales) – 9 landskamper / 0 mål

Jag måste erkänna att sedan han släppte in ett långskott i debuten mot Sverige har jag haft tvivel kring om Vorms räckvidd verkligen skulle räcka till på en högre nivå än Eredivisie. Men Vorm har varit lysande och har fantastiska reflexer och en grym spänst som kompenserar för att han saknar tio centimeter till Krul och femton till Stekelenburg.

Målvaktssidan är helt given så länge trion slipper skador. Närmast bakom tror jag Jelle ten Rouwelaar (NAC) och Kenneth Vermeer (Ajax) är, men de har en bit upp till den här trion, som får sägas vara en av de starkaste i världen, för ovanlighetens skull.

Backar

John Heitinga, 28 år, Everton (England) – 75 landskamper / 7 mål
Har gjort en bra säsong på lite olika positioner i Everton och är definitivt en nyckelspelare såväl där som i landslaget. Är numera en mycket trygg och komfortabel mittback som blivit bättre och bättre med erfarenheten från Premier League. Också en mycket bra passningsspelare och ett hot framåt.

Joris Mathijsen, 31 år, Malaga (Spanien) – 79 landskamper / 3 mål

Haft en säsong i Spanien som varit ömsom vin ömsom vatten. Kommer i vanlig ordning att bli utpekad som den svaga länken i Oranje – och i lika vanlig ordning kommer han att motbevisa belackarna med ett resolut och förståndigt försvarsspel.

Ron Vlaar, 27 år, Feyenoord – 5 landskamper / 0 mål

Är i grund och botten en försvarare av högsta klass – alltså, allra allra högsta klass. Åratal av skadeproblem har satt käppar i hjulen men hittills den här säsongen har han varit både strålande och närmast skadefri. Och fortsätter det så kommer Vlaar att vara tredjealternativet som mittback i sommarens EM.

Jeffrey Bruma, 20 år, Hamburg (Tyskland) – 4 landskamper / 0 mål

Orutinerad, har inte riktigt tagit plats i Hamburg efter att ha lånats ut från Chelsea. Vissa säger att han är en förlorad stortalang men sakta i backarna – hur många mittbackar under 25 har tagit plats i topplag i England, Spanien och Italien de senaste tio åren? Ytterst få. Bruma är ett löfte och jag hoppas han får följa med och skaffa sig erfarenhet.

Khalid Boulahrouz, 30 år, Stuttgart (Tyskland) – 35 landskamper / 0 mål

Boula har en märklig karriär bakom sig. Martin Jol gjorde honom stor i RKC vilket gjorde att flyttlasset gick till Hamburg. Efter en tid där blev det en sejour i Chelsea, där han inte lyckades med mycket utöver att plocka bort Ronaldinho i en Champions League-match. Därefter blev det fiasko i Sevilla följt av svåra år i Stuttgart. Den här säsongen har han gjort det ganska bra i Bundesliga, men framför allt är han en stämningshöjare med få motsvarigheter. Han lyckas alltid nästla sig in i den holländska mästerskapstruppen och kommer att göra det även denna gång, först och främst som pålitlig högerback men även som backup både till vänster och i mitten.

Erik Pieters, 23 år, PSV – 15 landskamper / 0 mål

Har verkligen inte haft någon bra säsong i klubblaget där han stundom petats av 17-årige Jetro Willems, men gjort det okej i landslaget. Känns sorgligt nog given på vänsterbacken och är helt klart ett bra råämne för en ytterback, men mot allra bästa motstånd kan det nog bli jobbigt.

Gregory van der Wiel, 24 år, Ajax – 25 landskamper / 0 mål

Trots en del riktigt dåliga insatser sedan VM 2010, främst i Ajax, och en skada som hållit honom borta i flera månader nu, så är Gregory förstaalternativet som högerback när han är fullt frisk. Har visat att han kan prestera på högsta nivå och nu håller vi tummarna för att det här skadeuppehållet ger honom nödvändig vila och att han kommer toppad till slutspelet.

Backlinjen är, på grund av brist på alternativ, också den ganska klar om alla är friska. Pieters lär starta till vänster med Heitinga och Mathijsen centralt och med van der Wiel eller möjligen, möjligen Boula till höger. Potentiella kandidater till truppen kan vara Jetro Willems (17-årig vänterback i PSV) om Cocu väljer att köra Pieters centralt under våren, Ryan Donk (25-årig mittback i Club Brügge) som gjort det riktigt bra i Belgien och möjligen Patrick van Aanholt (21-årig vänsterback utlånad till Vitesse från Chelsea) om han lyckas komma igång i klubblaget. Till höger får vi helt enkelt hålla tummarna för van der Wiel och Boula…

Mittfältare

Mark van Bommel, 34 år, Milan (Italien) – 74 landskamper / 10 mål

Landslagskaptenen är för tillfället kanske världens bäste defensive mittfältare och den mest givne spelaren i landslaget. Är ett taktiskt geni, stenhård i närkampsspelet och bekväm med bollen. Jag kan erkänna att jag trodde att VM 2010 var van Bommels stora mästerskap – men ingenting tyder på en sämre insats i sommarens EM. Ett monster.

Nigel de Jong, 27 år, Manchester City (England) – 57 landskamper / 1 mål

Nigel har inte varit lika given i City som tidigare, vilket delvis beror på sämre prestationer och delvis på den enorma konkurrens som råder i laget. Råstark destruktiv mittfältare som kan komma att offras i EM-startelvan till förmån för det ”något” mer kreative Rafael van der Vaart. Men i truppen är han given, inte minst för att han i nödfall kan ta steget ner som högerback.

Wesley Sneijder, 27 år, Internazionale (Italien) – 81 landskamper / 23 mål

Given i startelvan trots problemen i Inter. En av världens bästa mittfältare och trivs bättre i Oranje – där han oftast är rättvänd när han får bollen – jämfört med Inter där hans uppgift är så vansinnigt mångfacetterad att han ibland kommer bort från det han är bra på.

Rafael van der Vaart, 29 år, Tottenham (England) – 93 landskamper / 17 mål

Hade varit ordinarie i en majoritet av världens landslag, men inte i det holländska. Konkurrerar med Nigel de Jong om en av de mer defensiva rollerna och det är möjligt att han håller Van Bommel och Sneijder sällskap på mitten i sommar, men det kan också bli så att han får nöja sig med att vara inhoppare. Oavsett vad en lysande mittfältare som lagt skadeproblemen bakom sig.

Urby Emanuelson, 25 år, Milan (Italien) – 15 landskamper / 0 mål

Fått sitt genombrott den här säsongen och kan användas på många olika positioner vilket kan göra honom till en attraktiv spelare för van Marwijk, som kan behöva ytterligare alternativ på vänsterbacksplatsen. Har dock briljerat som mittfältare i Milan och presterat på en nivå som kommer göra honom svår att peta från truppen.
Kevin Strootman, 22 år, PSV – 10 landskamper / 1 mål

En rörlig och passningsskicklig innermittfältare som tar ansvar både defensivt och offensivt. Karriären har gått spikrakt uppåt och det är mest en tidsfråga innan det blir en flytt utomlands. Kan inte räkna med många minuter i ett EM – men får antagligen följa med, om nu inte Ibi Afellay plötsligt tillfrisknar och får en massa speltid i Barcelona.

Stijn Schaars, 28 år, Sporting Lissabon – 16 landskamper / 0 mål
Rivjärnet med den fina vänsterfoten har gjort det bra i Sporting, framför allt på slutet, och är även en riktig ledare. Får nog följa med men speltiden kan inte bli något annat än begränsad. Ett säkert kort, på gott och ont.

Mittfältet har en stark konkurrenssituation och till exempel Georginio Wijnaldum (21-årig allt-i-allo från PSV) och AZ’s 18-årige Adam Maher kan också vara ett alternativ. Precis som rutinerade Demy de Zeeuw från Spartak Moskva och Theo Janssen från Ajax, om det skulle uppstå skador.

Anfallare

Arjen Robben, 28 år, Bayern München (Tyskland) – 54 landskamper / 17 mål
Presentation överflödig, men om ni missat honom kan jag summera; snabb jävel som helst huserar på högerkanten där han kan gå in och använda sin ruggiga vänsterfot. Ganska skadebenägen.

Robin van Persie, 28 år, Arsenal (England) – 62 landskamper / 25 mål

Presentation överflödig, men om ni missat honom kan jag summera: helt livsfarlig omkring straffområdet. Utöver sitt vansinniga målskytte den här säsongen i Arsenal är han också den sortens spelare som skapar mycket för sina lagkamrater. Trolig i en startelva, men inte fastgjuten vilket säger mer om alternativen än om han själv.
Klaas-Jan Huntelaar, 28 år, Schalke 04 (Tyskland) – 50 landskamper / 31 mål
Livsfarlig i straffområdet, sisådär i spelet utanför det. Är beroende av kreativitet från sina lagkamrater vilket inte varit ett problem i Oranje de senaste 40 åren. Kan ta en startplats men får mest sannolikt finna sig i att agera inhoppare.

Luuk de Jong, 21 år, Twente – 7 landskamper / 1 mål
Mycket lovande, rörlig anfallare med alla kvalitéer att utvecklas till en världsklassanfallare. Varit mycket bra i Twente och skiljer sig från Huntelaar och Van Persie genom att vara ett vapen även i luftspelet. Blir dock ytterst lite speltid om han nu får följa med.

Dirk Kuijt, 31 år, Liverpool (England) – 85 landskamper / 24 mål
Alla tränares favorit har haft en överlag ganska dålig säsong i Liverpool och kritiseras ofta i Holland då han inte riktigt har samma glammiga aura som de andra holländska anfallsstjärnorna. Trots detta skulle jag bli mycket förvånad om inte Kuijt startar ute till vänster i EM-premiären.

Ola John, 19 år, Twente – 0 landskamper / 0 mål
Bakom dessa finns ingen given kandidat för den sista anfallsplatsen. Wingern Ola John vann dock assistligan i Europa League-gruppspelet och har även tryckt in ett par tjusiga mål. Lite oslipad och har en märklig ”specialare” som går ut på inlägg liknande målsökande långsamma ballonger vilket inte nödvändigtvis funkar på internationell nivå.

Bakom dessa finns naturligtvis en uppsjö spelare. Bas Dost (22-årig 196 centimeter lång centertank i Heerenveen) leder Eredivisies skytteliga och kan ha en chans om någon av de centrala anfallarna går sönder, men mer trolig är då kanske Ruud van Nistelrooij (35-årig avbytare i Malaga) som skulle kunna vara ett farligt namn som tredjeforward. På kanterna finns bland annat Eljero Elia (Serie A:ad i Juventus) som definitivt är ett alternativ om Conte ger honom mer än en kvarts speltid var tredje månad. Även Ryan Babel, Hoffenheims 25-årige evige talang, har en märklig förmåga att blanda sig i diskussionerna inför varje mästerskap. Ändå något av ett under hur han lyckats skrapa ihop 42 landskamper med tanke på den konkurrens som alltid funnits på de offensiva platserna. Jeremain Lens, PSV:s ojämne dribbler, och Heerenveens pigge yngling Luciano Narsingh kan också vara aktuella namn.

En del frågetecken att reda ut tills truppen blir uttagen, men kärnan känns given och börjar nu bli riktigt rutinerad utan att kännas gammal. Det blir en kul sommar för Holland.

I bland störs ens fotbollstittande av privatlivet. Ännu en flytt inom Lunds gränser har gjort mig strandad från spänningen i Eredivisie – knappt ens landskampen mot England såg jag – och det känns lika ovant som välkommet. Då och då behöver man en paus på en vecka eller två för att komma ihåg varför man diggar den här idrotten på det intensiva, helhjärtade sätt man gör.

Tio punkter jag ändå noterat under den här tiden:

1. Toppstriden i Eredivisie

Med nio omgångar kvar för de flesta lagen finns det sex guldkandidater: AZ (52 p), Ajax (49), Twente (48), PSV (48), Heerenveen (48) och Feyenoord (45). Det är väldigt svårt att dra sig till minnes senast det var så tätt i toppen. Vi ska snart ta en mer ingående titt på titelutmanarna.

2. Rasmus Elm

Så länge kan vi konstatera att om AZ vinner guldet så har Rasmus Elm varit spelaren som gjort den avgörande skillnaden. Inget annat lag är så beroende av en enda spelare och det är svårt att minnas när en spelare senast haft en så stor roll i ett lags (eventuella) ligaseger. Tror vi får gå tillbaka till säsongen 2006-07 då Philip Cocu var en dominant kraft på ett brandskattat PSV-mittfält.

3. Arjen Robben

Folk gillar att snacka skit om Robben, allt ifrån att han är en glasbit till att han är för förutsägbar i sin spelstil. Just det senare argumentet är det mest tröttsamma, seglivade inom fotbollen. Alla spelare är förutsägbara; precis som Robben gillar att gå in från högerkanten och skapa oreda med sin vänsterfot, precis lika förutsägbart är det när Messi får bollen två meter utanför straffområdet, vänder in och dribblar tre-fyra man, precis lika förutsägbart är det att Olof Mellberg kommer se hård och skäggig ut i nickduellerna, och precis lika svårt är det att göra någonting åt saken.

Mot England var Robben återigen kung och visade att om man använder honom på rätt sätt är det ytterst få lag som kan få stopp på honom.

4. APOEL Nicosia

Med tanke på att det är en ren formalitet att utse Barcelona till mästare i turneringen är nu APOEL det sista intressanta inslaget i en för året ganska urvattnad och – notera ordvalet – förutsägbar Champions League-säsong. Cyprioterna, med en snittålder på cirka 30 år, är väldigt charmiga att följa. Jag kommer ihåg idioterna som för några år sedan snackade om att Allsvenskan var en skam för att man låg bakom just Cypern på UEFA-koefficienten. Sådan okunnighet borde straffas. Cypern har rätt länge varit en fotbollsnation att respektera.

5. Holland i Europa

Eredivisie-lagen är alltjämt de som presterat tredje bäst i Europa den här säsongen, räknat i koefficientpoäng. Ryktet om den holländska ligans nedgång är starkt överdrivet. Så väl AZ och Twente vann första matchen i sina respektive dubbelmöten i Europa League, medan PSV åkte till Spanien och fick stryk med 4-2 vilket får betraktas som en svår sak att göra någonting åt. Visst, en 2-0-seger är inte omöjlig men med tanke på PSV:s försvarsspel på sistone känns det mycket osannolikt.

6. Robin van Persies miss mot Milan

Att desperat behöva göra ett mål och att försöka chippa in bollen i ett så avgörande läge är det mest holländska jag sett någon göra på bra läge. Det ger en ganska precis bild av den loserkultur som alltid präglat vår fotboll, och det vittnar också om ett land där de minnesvärda individuella prestationerna är nog så viktiga som resultaten. Hade bollen gått i mål hade det varit ett legendariskt ögonblick som folk världen över hade kommit ihåg som en av årets fotbollshöjdpunkter. Nu blev det bara ännu en hedersam förlust med holländsk signatur.

7. Ruud van Nistelrooij

Målgurun lär trots allt inte följa med till EM i sommar och visst är det lite sorgligt. Samtidigt är det som Ruud själv säger: ”Jag häpnas fortfarande över hur bra jag var… en gång i tiden.” Han vet att han sjunger på sista versen, men vill bestämma själv när han slutar. ”Jag har aldrig trott på att sluta på toppen, det finns inte många människor som begår självmord när de är som allra lyckligast”. Vidare säger han att det finns någonting vackert med att förfalla som fotbollsspelare, att det är tjusigt på samma sätt som det finns något fint i att långsamt bli äldre och till sist dö. En stor man som förhoppningsvis får trycka in några bollar till i Malaga.

8. Nästa svenske stortalang

Elias Andersson, 16 år från Helsingborg, är en av landets absolut största talanger och provspelade nyligen för Twente. Nu tycks det som att han blir den förste att dra nytta av samarbetet mellan Helsingborg och Feyenoord, och stämmer det jag hört kan Elias mycket väl bli nästa svenska stortalang att göra avtryck i Eredivisie.

9. Fred Rutten-situationen

Fred Rutten gick i vintras ut och berättade att han inte tänker förlänga sitt utgående kontrakt med klubben. Sedan dess har resultaten blivit alltmer usla och röster höjs nu för att Philip Cocu ska ta över tränarposten säsongen ut. Det vore visserligen spännande, men jag tror det är lika bra att man väntar tills i sommar innan man tillsätter självklare ersättaren Cocu. Ruttens mannar må prestera dåligt men det är knappast bara hans fel. Tvärtom så är Fred Rutten ett fullblodsproffs som kommer jobba så hårt han kan till sista kontraktsdagen. PSV borde sköta saken snyggt och låta honom fortsätta säsongen ut – jag tror inte på snabbfixen att sparka tränare.

10. Lionel Messi

Vad otroligt häftigt det är att man får uppleva tidernas näst bäste (efter Cruijff) fotbollsspelare vecka ut och vecka in. Efter att fotbollen haft tydliga fanbärare på 50-, 60-, 70- och 80-talet fick vi ett tveksamt 90-tal och en trög start på 2000-talet, innan nu Messi de senaste fem åren vuxit fram till att vara en av tidernas allra största. Häftigt för oss som växte upp med Figo, Rivaldo och Ronaldo – strålande spelare men med uppenbara brister – och som nu till sist får smaka på den där perfektionen äldre fotbollsentusiaster tjatat om inför döva öron.