Fotbollskanalens blogg om Allsvenskan

Jörgen Lennartsson måste våga överge sin nya framgångsformation

”Kill your darlings” är ett uttryck som då och då dammas av i den journalistiska vokabulären.

I korthet handlar det om att våga ta bort det som är lysande, men som försämrar eller inte bidrar till helheten.

Jörgen Lennartsson skulle behöva använda begreppet på sitt IFK Göteborg.

Tränarens nya 4-4-1-1-formation (4-2-3-1 om ni så vill) med innermittfältaren Sebastian Eriksson till vänster och vänstermittfältaren Sören Rieks i mitten gav, efter en svag försäsong, laget en fin poäng (1-1) i premiären mot Malmö FF och en stark seger (2-0) borta mot Sirius.

I måndagens möte med AFC Eskilstuna (1-1) fungerade den inte alls.

Sebastian Eriksson vandrade ofta och gärna in i banan där han stal yta från Mix Diskerud och Mads Albaek samt uteblev som offensivt hot (passningskarta från 11tegen11).

Ute till vänster var det (väl?) tänkt att Scott Jamieson-vikarien Martin Smedberg-Dalence skulle trycka på framåt, men han tog inte speciellt många steg över mittlinjen…

… jämfört med ytterbackskollegan Emil Salomonsson till höger (bilder från whoscored.com):

43 procent av IFK Göteborgs anfall gick utmed högerkanten. Det blev lättläst. Ett lågt och långa stunder stabilt AFC hade inga som helst problem med att oskadliggöra de blåvita.

Det fungerar att ställa upp med en defensiv 4-4-1-1-uppställning i en premiär mot Malmö FF och i en svår bortamatch mot Sirius (där underlaget inte underlättar ett kortpassningsspel).

Men när man ska föra spelet, äga matchen, hemma mot en nykomling som mer än gärna lämnar planen med ett 0-0-resultat krävs en offensivare och bredare repertoar.

Framförallt kan man inte överge en hel kant.

En bit in i den andra halvleken lyfte Lennartsson in Mikael Boman från bänken, flyttade ut Sören Rieks till vänster (positionen där han gör sig allra bäst) och mönstrade ett klassiskt 4-4-2.

Med facit i hand borde han ha använt den uppställningen från minut ett.

Ända sedan Lennartsson började experimentera med sina spelpjäser har han sagt att laget byggs för att kunna skifta mellan 4-4-1-1 och 4-4-2. Under matcher, mellan matcher. Det låter klokt, men än verkar han inte ha full pricksäkerhet när skiftet måste göras.

Hittills har han hållit för hårt i sin lysande 4-4-1-1-formation, trots att den försämrat helheten.

Kill your darlings, Jörgen.

***

Uppdatering:

Efter torsdagens träning på ett kylslaget Kamratgården fick Jörgen Lennartsson flera frågor om lagets taktik mot AFC Eskilstuna.

Han sa såhär om…

… Insatsen i stort:

– Det fanns många bra saker i matchen även om det var ett dåligt resultat. Vi började ganska bra. Första kvarten hade vi tre riktigt bra lägen där vi missade på sista passningen. Sedan är det en halvtimme där det är för långsamt. I sådana matcher när man får mycket tid på sig är det lätt hänt att man använder den tiden man har. Då går man ner i tempo och det blir lättare för de att stå och försvara i sina zoner. Sedan var det en väldigt bra andra halvlek fram tills de gjorde 1-1. Det var en jättebra period där. Sedan får vi ha respekt för att vi mötte ett fotbollslag med ganska många bra motståndare. Anel Raskaj är skicklig till exempel, Turay är skicklig, Öhman stabil mittback. De har bra spelare. Sedan är vi givetvis inte nöjda med en poäng och inte med delar av spelet.

… Martin Smedberg-Dalences vänsterbacksvikariat:

– Smedberg gjorde en prickfri insats defensivt. Prickfri insats vad gäller uppspelsfas. Jag tror inte att han missade ett uppspel. Men han kom inte med riktigt lika mycket i offensiven som vi hade hoppats, fast vi hade gnuggat mycket under veckan att komma upp och slå inlägg med sin vänsterfot. Vilket han kan. Det blir inte samma offensiv som det blir med Emil (Salomonsson). Det blir det inte med Scott (Jamieson) heller. Han har inte riktigt samma offensiv som Emil har. Det är inte Haitam-nivå (Aleesami) på offensiven på vänsterkanten när en högerfotad mittfältare spelar där.

… Sebastian Erikssons tendens att söka sig in centralt:

– Tanken var att han skulle variera. Att han skulle komma in i mitten, till och med över på andra sidan i vissa situationer för att överbelasta. Och att Smedberg då skulle fylla upp där. Men inte hela tiden. Det var inte meningen att han skulle spela därinne hela tiden utan han skulle variera kant och centralt. Han skulle inte vara någon kantslickare utan en som kom in i planen och öppnade upp för Smedberg.

… Spelmodell mot Östersund på söndag:

– Det ska vi fila på lite nu.

***

Mail: linus.petersson@tv4.se

Twitter: @Linus_Petersson

Linus Petersson
Tillbaka till bloggen

KOMMENTARER