Fotbollskanalens blogg om Allsvenskan

IFK Göteborg har tre framtidsalternativ – endast ett känns valbart

Framtiden är här.

På styrelsemötet den 30 maj kommer IFK Göteborg (med all sannolikhet) fatta ett beslut i frågan som många blåvita har ställt under en lång tid.

Vilken väg ska vi gå?

Ordförande Frank Andersson vill inte snacka upp mötet och beslutet som något extremt stort och avgörande för klubbens framtid, men visst är det precis vad det är?

Här och nu har styrelsen en möjlighet att staka ut en långsiktig väg för klubben, bygga nästa upplaga av IFK Göteborg och på allvar påverka hur de blåvita ska se ut om 10, 20, kanske 30 år.

Enkelt och krasst har de tre alternativ att välja mellan:

1. Gasa
Öka spelarbudgeten, förläng med flera av nyckelspelarna som sitter på utgående kontrakt och satsa stenhårt för att vara topp tre i Sverige och nå ut i Europa.
Det låter säkert som en dröm för många blåvita, men är det realistiskt? Klubben har inga pengar, de är beroende av spelarförsäljningar för att ens redovisa ett positivt resultat och de brottas fortfarande med ett stort driftunderskott.

Hur ska de kunna satsa med de förutsättningarna?

Med bidrag från en eller flera tunga sponsorer? Kanske.

Med införandet av ett nytt riskkapitalbolag? Inte aktuellt vad det verkar.

När sportchef Mats Gren fick frågan ”Vad kan hända för att ni ska kunna satsa?” för några veckor sedan svarade han, med glimten i ögat:

”Vi får trolla lite”.

Det verkar dock på allvar vara det som krävs.

2. Bromsa
Minska spelarbudgeten och satsa på unga, egna talanger. Bygg om, bygg nytt och tänk långsiktigt. Säg hej då till flera av spelarna som sitter på höga löner och utgående kontrakt. Strama åt överallt.

Det här känns som det mest rimliga alternativet och egentligen den enda valbara vägen att gå för att på allvar få ordning på den svaga ekonomin.

IFK Göteborg kan behöva en nystart.

Och som Mats Gren poängterade i mitten av maj: Med såhär många utgående avtal kan ”du verkligen rätta till saker”.

Följden kan såklart bli ett par tunga år utanför den absoluta toppen, men möjligheterna till en ljusare framtid känns avsevärt mycket större. Om de inte tappar alltför mycket mark till toppen på vägen det vill säga. Då riskerar inkomstsidan, sponsorer och publik att minska.

”Det är roligare att vara med på toppen, men ibland måste man anpassa sig. Blir det tydligt och klart, tror jag många vill vara med på en sådan resa. OM det blir så”, betonar ordförande Frank Andersson i det senaste avsnittet av Blåvittpodden.

3. Varken eller
Håll kvar vid samma spelarbudget och bygg en framtid utefter den. Försök behålla ett gäng av de spelare som sitter på utgående kontrakt. Fortsätt med sena och temporära lånelösningar.

Det är ett alternativ, men inget troligt sådant.

Styrelsen har visserligen satt en rambudget för 2017 som ska ge ett nollresultat, men är det verkligen tillräckligt för att framtiden ska bli blåvit?

IFK Göteborg behöver börja tjäna pengar, antingen genom ökade intäkter eller minskade utgifter. För att lyckas med det krävs mer drastiska åtgärder än att fortsätta på den inslagna vägen. Klubben måste svänga av åt ett annat håll. Att fortsätta som nu skulle bara skjuta det större beslutet på framtiden.

***

Den 30 maj väljer styrelsen, som sagt, troligtvis en av de där tre vägarna.

Det blir spännande att se vilken.

***

Mail: linus.petersson@tv4.se

Twitter: @Linus_Petersson

Linus Petersson
0 kommentarer

Tio siffror som visar att Kalmar FF varit dåliga nog för nedflyttning i tre års tid

Det går att definiera det som endast en dåliga säsongsstart i en förening med potential, trots att Kalmar FF släppte in tolv mål på fyra matcher, ändrade taktik, och nu är uppe i tre gjorda mål på sju matcher – två frisparksmål och ett långskott.

I ett bredare perspektiv är det däremot inget nytt att Kalmar FF är dåliga, för laget har presterat nästan kontinuerligt svagt i tre års tid sedan sommaren 2014. Undantaget var fyra raka vinster under förra hösten. Förutom det har KFF varit nedflyttningsdåligt.

Ta de här tio siffrorna. Kalmar FF har i allsvenskan…

tagit 93 poäng på de 87 senaste matcherna.

legat på den nedre halvan av tabellen fler gånger (67) under de senaste 75 omgångarna, än vad man gjorde under Nanne Bergstrands tio år (65 gånger, 284 omgångar).

vunnit två av de 27 senaste matcherna på konstgräs.

gjort 58 spelmål på 79 matcher.

… mot de senaste årens topp-5-lag (Malmö FF, IFK Göteborg, Elfsborg, Häcken, Norrköping, AIK) vunnit fem av 51 matcher.

vunnit två eller fler matcher i rad två gånger (två raka vinster 2015, fyra raka vinster 2016) på de 93 senaste matcherna. Övriga segrar har följts upp av poängtapp.

vunnit två bortamatcher i rad en gång (Djurgården och Falkenberg ifjol) på de 47 senaste försöken.

hållit nollan flera matcher i följd två gånger (tre raka matcher 2016, två raka matcher i år) på de 91 senaste matcherna. Övriga gånger har en nolla följts upp av insläppt mål nästa match.

släppt in mål i 31 av de 35 senaste bortamatcherna.

släppt in mål i 76 av de 90 senaste matcherna.

Man kan säga många fler specifika siffror. Som att runt 20 spelare varit skadade i KFF bara i år, laget har haft totalt två avslut i motståndarnas straffområde de två senaste matcherna, anfallaren David Elm gjort noll mål och noll assist på de 24 senaste matcherna, förstemålvakten Ole Söderberg har en räddningsprocent på 67 procent på sina 52 matcher…

Det är mycket som måste ske, men kom ihåg att KFF står fast vid den här visionen som dåvarande ordförande Nyblom gav på den officiella hemsidan 2013:

Händer inget drastiskt så är KFF i superettan inom några år, och det mer en usel ekonomisk situation. Tre års dåliga resultat går inte att snacka bort med ambitioner, potential, och trötta floskler.

@jonas_hansson

Jonas Hansson
0 kommentarer

Taktiksnack med MP: ”Malmö FF springer 15 procent mer på konstgräs än gräs”

Magnus Pehrsson fick svara på några taktikfrågor i samband med dagens träning, en träning med inläggs- och genombrottsspel som övning inför IFK Norrköping på söndag.

Tre tidigare taktiksnack:

Om trebackslinje, rollfördelning, rotation…

Taktik inför Elfsborg, om presstriggers, uppbyggnad…

Månadsrapporten för april

OM ATT KOMMA TILL AVSLUT

– Vi hade 38 inspel mot straffområdet (mot Hammarby), och väldigt få (bra?) avslut på dem.

– Vi hade väl 19 avslut mot Hammarby, och väldigt många som inte blev avslut, men vi har legat runt 20 i matcherna. Det är bra, då vet man att man brukar vinna fotbollsmatcher, men det är klart att vårt nästa steg är att komma i ännu bättre lägen och få ännu fler på mål. Det har varit några matcher där det har varit väldigt bra och skottkartan sett sådär härlig ut där inne. Det gjorde den inte nu. Nog har vi kommit en bit till att vi nu känns dominanta och farliga, men det är en nivå till innan vi ska gå ifrån med tre, fyra, och fem mål i matcherna.

– Vi är väldigt nöjda med många delar, men klart missnöjda med… Egentligen var det en kombination av vår positionering och samarbete inne i straffområdet, men också valet av passning. Hammarby blev väldigt många och väldigt djupa.

– Vi var inte tillräckligt rejäla, och samarbetade för att täcka upp alla ytor.

ÅTERKOMMANDE PROBLEM

– De två matcherna där vi kan säga att vi ska kritisera oss för att inte komma till tillräckligt många avslut i bra lägen, så är det Hammarbymatchen (1-1), jag tycker Örebromatchen (vinst 2-1), och jag tycker även Kalmarmatchen (0-0) till viss del. Likheterna där är ju att motståndarna är ultradefensiv.

– Vi har mer att jobba med mot lag som drar hem väldigt mycket folk djupt.

MP anser också starterna mot Hammarby och Kalmar är bra, men att laget sedan tappar.

MALMÖ FF SPRINGER MYCKET PÅ KONSTGRÄS

– Det som är intressant, och det kan man se på statistiken, är att vi har haft två konstgräsmatcher och där springer vi ungefär 15 procent mer med laget än vad vi gör på vanligt gräs. (både distans och antal intensiva löpningar)

– Jag har inget svar på det. Möjligtvis är det så att det är lite svårare att ta bollen på konstgräs, det krävs några sekunder varje gång vi ska försöka ta tillbaka den.

– Vi hade ändå 65 procent bollinnehav mot Hammarby, då är det förvånande att vi sprang så mycket. Vi får se när vi spelat fler matcher om tesen håller.

@jonas_hansson

Jonas Hansson
0 kommentarer

En annan dag än den Göteborg såg framför sig

Gamla Ullevi ligger tyst och stilla i det sjunkande solljuset.

En barnfamilj vandrar lugnt förbi. Ett kompisgäng samtalar vid ett bord.

De borde bära blåvita matchtröjor vid det här laget, men gör det inte.

De borde styra sina steg in genom grindarna, men gör inte det heller.

Egentligen blev inget som det borde under den här torsdagen.

Istället för en fotbollsfest fick vi en dag med rubriker om hot och matchfixning.

Så här var den i Göteborg:

07:30

IFK Göteborgs ordförande Frank Andersson får ett samtal från Karl-Erik Nilsson, ordförande i SvFF. Syftet? Berätta att tävlingskommittén antagligen kommer fatta beslutet att ställa in stormatchen på Gamla Ullevi mellan IFK Göteborg och AIK.

10:10

Via Fogis bekräftas Karl-Erik Nilssons ord. Mötet mellan IFK Göteborg och AIK skjuts upp. Anledningen är att en AIK-spelare i tisdags uppvaktades av en matchfixare som erbjöd en stor summa pengar för att spelaren skulle bidra till att laget förlorade matchen.

– Det handlar ytterst inte om en enskild match. Det är en allvarlig attack och ett kuppförsök mot svensk fotboll. Det kommer vi aldrig, aldrig att acceptera och därför är det viktigt att vi agerar med kraft, säger SvFF:s generalsekreterare Håkan Sjöstrand till fogis.se.

10:50

De första kommentarerna från de berörda klubbarna publiceras.

– Det är jävligt allvarligt. Därför är det helt rätt att göra en såhär tuff markering. Det här är inget vi vill ha i svensk fotboll, konstaterar IFK Göteborgs sportchef Mats Gren bland annat.

11:00

IFK Göteborgs personal och spelare samlas uppe på Kamratgården. Mats Gren informerar personalen, Frank Andersson spelarna.

I stort sett alla har kunnat kallas in.

– Någon kanske sover lite längre, bor lite längre bort. Det är inte lätt att få tag i alla spelare, säger Frank Andersson.

11:30

In i en taxi mot Kamratgården.

– Det är presskonferens va?

Jörgen kör. Jörgen har koll.

Han har gått på IFK:s matcher i 49 år. Sett Bebben och Fölet lira.

Han skulle ha gått i kväll också, men nu blir det inget.

– Det är för jäkligt det som hänt, konstaterar han.

11:40

Det stora medieuppbådet (det överlägset största på Kamratgården i år) släpps in i matsalen.

SVT är där, SR, GP, GT, Aftonbladet, TV4 också.

11:58

IFK Göteborgs egenregisserade presskonferens rullar i gång.

Säkerhetschef Mike Sahlenius, sportchef Mats Gren och ordförande Frank Andersson ställer sig framför pressen.

Den sistnämnde inleder:

– Till att börja med: Ska ni fota mig så gör det gärna från midjan och uppåt.

Han kommer direkt från båthamnen. Jeansen är skitiga. Han har fått låna en tröja med trycket ”Göteborg”.

Efter de orden berättar Andersson om samtalet med Karl-Erik Nilsson och det tragiska i det inträffade.

– Vi tycker att det är jättetråkigt, alldeles förfärligt.

Därefter pratas det matchfixning, spelarnas säkerhet och nytt matchdatum. Bland annat.

12:30

Spelarna i IFK Göteborg lunkar ut på träningsplanen.

Istället för att spela mot AIK får de spela mot varandra.

Alla utom David Boo Wiklander är på plats. Han hade planer som inte kunde ändras.

Medieuppbådet flyttar ut i solskenet och kastar sig över spelarna när passet är över.

– Det är hemskt det som har hänt. Att det har kommit så nära. Det blir man träffad av, säger Mattias Bjärsmyr.

Sebastian Eriksson:

– Det är för jävligt. Oavsett vem och var det är, så är det här saker som inte ska få förekomma inom någon form av idrott. Det är tråkigt, men samtidigt starkt av AIK hur de har agerat. De ska ha en eloge för hur de har hanterat det här. Att de klev fram och tog striden mot det här.

14:15

Blåvitt-spelarna tar över matsalen för lunch.

Därefter lämnar de Kamratgården en efter en. Deras arbetsdag slutar mycket tidigare än de hade räknat med.

19:08

Gamla Ullevi ligger tyst och stilla i det sjunkande solljuset.

Ingen sång, inget kamp, ingen fotbollsfest.

Det blev en annan dag än den Göteborg såg framför sig.

En dag som känns både mörk och ljus.

Mörk: För att matchfixning har tagit sig upp på den allra högsta svenska idrottsnivån.

Ljus: För att en spelare klev fram, berättade och tog avstånd. En gemensam kamp mot det mörka kunde inledas.

***

Mail: linus.petersson@tv4.se

Twitter: @Linus_Petersson

Linus Petersson
0 kommentarer

Spelarna som lyft under Mikael Stahres ledning

I dag, onsdag, firar Mikael Stahre 184 dagar som Häcken-tränare.

Han har hunnit med mycket.

Det mest anmärkningsvärda är att han har byggt en av allsvenskans bästa försvarsmurar på ett av fjolårets mest offensiva lag.

Under den resan har ett gäng spelare lyft sig, andra har dippat.

En genomgång av Häcken-truppen ger oss följande betyg:

(+ = bättre under Stahre, – = sämre under Stahre, +- = ingen skillnad, NY = nyförvärv)

***

Peter Abrahamsson: +
Fortsätter att växa. Bäst räddningsprocent i allsvenskan hittills.

Christoffer Källqvist: +
Har fått ordning på sina höftproblem och gjorde några fina matcher under Abrahamssons skadefrånvaro.

Jonathan Rasheed: NY
Inte spelat en enda allsvensk minut. Framtidsnamn.

Jasmin Sudic: +
Var ordinarie, var kanske bättre än någonsin. Då kom korsbandsskadan…

Juhani Ojala: NY
Har brottats med småskador, men så smått börjat kliva in i startelvan.

Emil Wahlström: 
In och ut ur elvan. Har inte gjort en av sina bättre säsongsstarter.

Rasmus Lindgren: +
Stahres lagkapten. En ledare och en spelare som alltid presterar på högsta allsvenska nivå.

Jakob Lindström: NY
Kom från superettan (Örgryte) och har fått nöja sig med ett par matcher på bänken.

Kari Arkivuo:
Börjar komma till åren. Får se upp så att han inte tappar vänsterbacksplatsen till Egzon Binaku.

David Engström: NY
IFK Värnamo-formad i fjol. Har gjort det bra när han har fått spela.

Egzon Binaku: +
Här har utvecklingskurvan exploderat. Från reserv 2016 till en spelare som gör skillnad 2017.

Joel Andersson: +-
Given i startelvan, men inte lika offensiv som under Peter Gerhardssons ledning. Har mer i sig.

Alexander Faltsetas: NY
Given som ankare på det centrala mittfältet innan han skadade sig. Viktig i Stahres bygge.

Erik Friberg: NY
En av Stahres favoritspelare. Löpvillig som få.

Alexander Farnerud: +-
Alltid briljant och tongivande. Har dock inte snittat lika mycket allsvenska poäng som i fjol.

Mohammed Abubakari: +
Ofta i en offensiva roll i år. Har anammat det bra och levererat flera fina matcher.

Gustav Berggren: +
204 allsvenska minuter i fjol. Redan 199 i år. Tar kliv hela tiden. Kan spela på flera olika positioner.

Daleho Irandust: +
Det största utropstecknet. Har gått från nästintill okänd till en av allsvenskans mest spännande spelare.

Adam Andersson: 
Har försvunnit helt. Från mycket speltid i fjol till noll allsvenska minuter i år.

Paulinho: 
Nja, än har vi inte sett mycket av den Paulinho som gjorde nio mål på elva matcher i fjol. Fortfarande hämmad av knäproblemen?

Albin Skoglund: +-
Inget inhopp i fjol, inget inhopp i år. Svårt att säga om han kommer närmare elvan eller inte.

Shkodran Maholli: NY
Kom som superettans skyttekung, men har fastnat i kön bakom Alhassan Kamara. Frustrerande läge.

Nasiru Mohammed: +-
En av de första Peter Gerhardsson skrev in i startelvan. Given även under Mikael Stahre. Behöver dock göra mer poäng för att ta nästa steg.

Chisom Egbuchulam: NY
Kom in med fina meriter, men har inte satt något avtryck alls.

Alhassan Kamara: +
Har, efter en tung start, hittat rätt i Häcken. Fyller luckan efter skyttekungen John Owoeri på ett utmärkt sätt.

***

Håller ni med?

***

Under tisdagen tränade Häcken för sista gången inför mötet med Halmstad.

Alexander Faltsetas fanns med ute och kände på bollen efter den tunga knäskadan han åkte på mot Djurgården i början av april.

– Det känns bra. Det hugger till lite i knäet ibland, men det får det göra, konstaterade han.

Hade Faltsetas själv fått bestämma hade han lirat mot Halmstad under onsdagen. Han är spelsugen.

Skadan tar dock tid att läka och mittfältaren kommer inte vara tillbaka innan uppehållet.

– Det är bra att jag har folk som håller tillbaka mig…

***

Under träningens avslutande tvåmålsspel använde sig Mikael Stahre av hela sju (!) olikt kombinerade elvor.

1. Abrahamsson – Andersson, Wahlström, Lindgren, Binaku – Friberg, Abubakari – Mohammed, Farnerud, Irandust – Kamara

2. Abrahamsson – Andersson, Lindgren, Ojala, Binaku – Friberg, Abubakari – Mohammed, Farnerud, Paulinho – Kamara

3. Abrahamsson – Andersson, Lindgren, Ojala, Binaku – Friberg, Abubakari – Egbuchulam, Irandust, Paulinho – Maholli

4. Abrahamsson – Andersson, Wahlström, Lindgren, Arkivuo – Friberg, Berggren – Egbuchulam, Irandust, Paulinho – Maholli

5. Abrahamsson – Andersson, Wahlström, Lindgren, Arkivuo – Friberg, Berggren – Egbuchulam, Farnerud, Irandust – Maholli

6. Abrahamsson – Andersson, Lindgren, Ojala, Binaku – Friberg – Mohammed, Farnerud, Irandust, Paulinho – Kamara

7. Abrahamsson – Andersson, Wahlström, Ojala, Binaku – Abubakari – Mohammed, Farnerud, Irandust, Paulinho – Maholli

Variant nummer 1 känns väl mest trolig mot Halmstad. Nummer 6 känns dock mest spännande. En offensiv 4-3-3:a med Farnerud och Irandust i centrala roller framför Friberg.

***

Mail: linus.petersson@tv4.se

Twitter: @Linus_Petersson

Linus Petersson
0 kommentarer

Glöm inte spelarnas del i Elfsborgs usla säsongsstart

22 av Elfsborgs 23 spelare har uppgetts sakna förtroende för manager Magnus Haglund.

Efter 1-4 mot Sirius kanske det är 23 av 23.

Hur som helst är det lätt (utifrån sett) att förstå den resultatmässiga kritiken mot Magnus Haglund.

Sedan han återvände till Elfsborg inför säsongen 2015 har det gått utför. Jämför bara poängintaget efter åtta spelade omgångar. 2014 hade de 17 och låg tvåa. Sedan dess har allt blivit sämre.

2017: 11:a – 8 poäng – 17 insläppta mål

2016: 7:a – 12 poäng – 10 insläppta mål

2015: 3:a – 17 poäng – 8 insläppta mål


2014: 2:a – 17 poäng – 7 insläppta mål

***

Vad gäller läget efter 30 omgångar (det som egentligen är relevant) så tog Haglund över ett Elfsborg som hade slutat fyra 2014. Han förde klubben till samma placering 2015 innan de trillade ner ett hack i fjol. Godkänt, men ingen positiv utveckling direkt.

2016: 5:a – 48 poäng – 38 insläppta mål

2015: 4:a – 55 poäng – 42 insläppta mål


2014: 4:a – 52 poäng – 31 insläppta mål

***

Dessutom har avståndet upp till laget som vunnit guld ökat för varje säsong som passerat.

2016: 18 poäng – Malmö FF

2015: 11 poäng – IFK Norrköping


2014: 10 poäng – Malmö FF

***

Den enskilt största förklaringen till de försämrade resultaten är en försämrad defensiv.

Från 34 (2013) och 31 (2014) insläppta mål till 42 (2015) och 38 (2016).

Och hittills under 2017 är det inget lag som har släppt in fler mål än Elfsborgs 17. Snittet på 2,1 insläppta per match är riktigt illa och givetvis något Magnus Haglund ska ha kritik för.

En bidragande orsak till de dystra siffrorna är att Henning Hauger inte ersattes i vintras. Elfsborgs trupp kryllar av bollskickliga innermittfältare (Simon Olsson, Issam Jebali…), men det finns ingen som är där för att göra det defensiva grovjobbet. Det känns felbalanserat – något som Magnus Haglund, i kombination med klubbdirektör Stefan Andreasson, också ska ha kritik för.

***

Mitt i kaos och krisrubriker är det dock lätt att glömma spelarnas del i den negativa spiralen.

Tittar vi på säsongsinledningen 2017 så har de levererat offensivt (flest mål i allsvenskan, 16), men absolut inte defensivt.

Kika bara igenom alla Elfsborgs 17 baklängesmål. De innehåller flera grova markeringsmissar, en målvaktstavla och andra individuella misstag.

Sådant som Magnus Haglund inte kan göra mycket åt.

Kalmar FF (5-1)

* Straff: Simon Lundevall täcker ett skott med armen. Romario sätter straffen.

AIK (1-2)

* Målvaktstavla: Kevin Stuhr Ellegaard tappar Stefan Ishizakis skott. Henok Goitom stöter in returen.

* Slarvigt passningsspel: Simon Lundvall slår bort bollen, Jesper Nyholm väggspelar vackert med Henok Goitom och avslutar.

Djurgården (0-3)

Bristande mittbackskommunikation: Långboll över Elfsborgs mittbackar (Jon Jönsson/Joakim Nilsson) som inte hänger med Gustav Engvall. Anfallaren avslutar vackert i bortre hörnet.

* Markeringsmiss: Hela Elfsborgs-försvaret tappar bort Kerim Mrabti som enkelt kan nicka in Kim Källströms frispark.

* Markeringsmiss: Magnus Eriksson nickar in Othman El Kabirs inlägg. Adam Lundqvist tappar helt markeringen.

GIF Sundsvall (1-1)

* Markeringsmiss: Jesper Manns tittar på Peter Wilson och ser att han är påväg in i straffområdet. När inlägget kommer tittar han dock bara på boll och Wilson kan enkelt springa förbi och stöta bollen i mål.

Östersund (4-4)

Försvarskaos: Ken Sema glider förbi Simon Lundevall och slår in bollen. Den tar på Per Fricks arm och studsar ner framför Johan Bertilssons fötter. Mittfältaren rullar omarkerad in bollen under Kevin Stuhr Ellegaard.

* Markeringsmiss: Alhaji Gero spelar in till en helt fristående Saman Ghoddos. Jon Jönsson tittar på boll och Simon Olsson tar inte hemjobbet.

* Förlorad duell: Nytt inlägg, nu mot Jamie Hopcutt som vinner duellen med Alex Dyer och nickar bollen i nät.

* Straff: Anders Randrup hamnar på efterkälken och river ner Saman Ghoddos. Straff. Jamie Hopcutt är säker.

Malmö FF (1-2)

Förlorad duell: Bra av Magnus Wolff Eikrem och Pawel Cibicki, men hela Elfsborg står och sover på djupledsbollen. Därefter är Jon Jönsson alldeles för dålig i hemjobbet och duellen med Cibicki.

* Obefintligt presspel: Magnus Wolff Eikrem får lugnt jogga fram och hitta yta för sitt inlägg. Sedan ligger Joakim Nilsson för långt i från Jo Inge Berget.

Sirius (1-4)

* Svagt hemjobb: Jon Jönsson missar Moses Ogbus djupledslöpning. Ropar sedan mer på offside än vad han jobbar hem. Ogbu tar emot och lägger hem till en Christer Gustafsson som Issam Jebali har struntat i att täcka av.

* Markeringsmiss: Issam Jebali tappar bort Oscar Pehrsson som helt omarkerad går upp och nickar bollen i nät.

* Slarvigt passningsspel: Ibrahim Dresevic med ett bedrövligt passningsförsök. Kingsley Sarfo snappar upp, tar sig förbi Joakim Nilsson och frispelar Moses Ogbu.

* Bolltapp: Elfsborg tappar boll på mittplan och Sirius kontrar. Kingsley Sarfo frispelar Moses Ogbu, igen, och det är 4-1.

***

Nu uppges kritiken mot Magnus Haglund inte bara handla om uteblivna resultat utan också om dåligt ledarskap, låg kravbild på träningar och svag kommunikation.

Men med baklängesmålen i bakhuvudet: Glöm inte spelarnas roll i Elfsborgs usla säsongsinledning. De har underpresterat och förtjänar också kritik.

Allt kan faktiskt inte lastas på managern.

***

Mail: l.petersson@outlook.com

Twitter: @Linus_Petersson

Linus Petersson
0 kommentarer

Malmö FF har fått för lite beröm – spelet ser redan bra ut

Udda att försvara laget som är obesegrat och leder ligan med sex poäng efter sju omgångar, men jag tycker att Malmö FF har presterat bättre än vad de får kredd för.

Det har varit ”tänk när Malmö FF kommer igång”-diskussioner den senaste veckan. Dels tycker jag att MFF har gjort många saker bra eller riktigt bra. Dels gillar jag inte när fotbollsvärlden blir uppslukad i ”tänk när…”. Det blir då att ignorera sakerna som fungerar.

MFF har endast släppt in fem mål på sju matcher med en risktagande och hög backlinje. MFF försökte med liknande ifjol, släppte in sex mål på tre matcher, och ändrade säsongsplaneringen den 12:e april.

Visst, vid enstaka tillfällen har MFF:s höga backlinje inte lyckats i år, främst mot Djurgården, men försvararna kommer göra individuella misstag (Nielsen 1-2 mot Dif, Brorsson 0-1 mot ÖSK, Safari 1-1 mot Elfsborg men på ett annat sätt). De blir många en-mot-en-situationer och försvararna kan aldrig vinna 100 av 100. Jag tror att vi generellt, inklusive undertecknad, måste ge beröm om MFF-försvararna konsekvent inte gör misstag.

Den ”synliga dominansen” i defensiven kanske inte blir lika viktig, utan att se en helhet istället: färst insläppta mål av alla lag (5), färst avslut mot eget mål (60). Ett så bra försvarsspel ger många poäng och försvarsspelet har också varit en stor faktor i de egna målen framåt.

MFF:s primära målgörande har varit på sätten som Magnus Pehrsson tryckt mest på: hög press, och vara mer direkta och raka med boll. Våga leta ytorna som finns istället för att försöka trötta ut motståndarna eller bara kombinationsspela.

1-0 mot HBK kom efter tre passningar. 2-0 mot HBK kom efter tre passningar. 2-0 mot Gif Sundsvall kom efter två passningar. 1-2 mot Elfsborg var också en kontring.

Vid 1-0 mot Djurgården misslyckades Tinnerholm få in ett inlägg. Istället för att lägga om till lågt försvar stressade Rosenberg. MFF tryckte på och vann på kort tid tre (!) andrabollar runt straffområdet. MFF behöll momentum eftersom spelarna visste var de skulle vara. Ett mål där det annars är enkelt att tänka ”tur”.

Hörnorna till 1-1 mot IFK Göteborg och 1-0 mot Gif Sundsvall skapades också på anfall som kom efter hög press, exempel Sundsvall (bollen hos Gif-spelaren vid straffområdet):

Innan 2-2 hade Djurgården haft bollen under nästan full kontroll i exakt en minut. Nielsen gick då in före sin motståndare, bröt bra vid eget straffområde, och MFF kontrade in målet via Jo Inge Berget. Ungefär 13 sekunder från brytning till att bollen var över linjen.

0-1 mot Elfsborg var en lång krossboll från Jo Inge Berget. Samma sak med Erdal Rakip och 2-1 mot Örebro. När spelet står still: leta efter ytorna.

Då är vi uppe i tio av 13 gjorda mål. Tio mål gjorda på de sakerna som Pehrsson vill få MFF att göra oftare. De övriga tre målen var 3-0 mot ett redan slaget HBK, en straff, och Yotúns skott mot Djurgården (vill man överanalysera det målet: bollen vanns tillbaka efter Rosenbergstress på bland annat Kim Källström).

Det är inte samma estetiskt tilltalande Malmö FF som för några år sedan, men i en allsvenska där nykomlingarna blir allt bättre och där MFF måste höja golvet efter flera års svårigheter i ”enkla” matcher, så får vi eventuellt räkna med att MFF inte kommer vara lika vulgärt vackra om de vill plocka maximalt med poäng.

@jonas_hansson

Jonas Hansson
0 kommentarer

Från avgångsrop till applåder – Jörgen Lennartsson har rett ut den här stormen

Det var lätt att förstå fansens frustration.

IFK Göteborg hade förlorat ett derbyt mot Häcken för första gången på sex år. De hade dessutom gjort det med 4-0.

Det var lätt att förstå buropen och åsikterna om Jörgen Lennartssons avgång.

IFK Göteborg hade inlett allsvenskan med bara en seger på sex omgångar. De låg tolva.

Tisdagens blåvita mörker och bedrövelse var dock borta under lördagen.

Hundratals fans marscherade upp till Kamratgården. De buade inte. De stöttade bara.

Och han som skulle avgå i tisdags stod nu och höll ett tal framför fansen i över fem minuter (ni finner hela här nedan). Han fick applåder, han stannade kvar, han tog sig tid och han småpratade. Alla log.

Det har blåst kring de blåvita, men för tillfället har vinden mojnat.

Jörgen Lennartsson är den stora anledningen till det.

Han stod rakryggad när avgångsropen ekade på Bravida Arena, han hanterade situationen kring Mats Grens klantiga uttalande på ett utmärkt sätt och dagen efter derbyförlusten klev han med bestämda steg ut och mötte den samla pressen.

Han sa rätt saker. Han satt ner i över 20 minuter. Och när bandspelarna skulle stängas av undrade han om vi inte hade fler frågor? Om vi inte ville ha individuella intervjuer?

Halvt skämtsamt, men ändå med en gnutta seriositet.

Jörgen Lennartsson har tagit ansvar – trots att han har varit mest utsatt.

Jörgen Lennartsson har klivit ut i ljuset – när Mats Gren och Frank Andersson har hållit sig gömda.

Jörgen Lennartsson har, tror jag, stigit både som tränare och person i fansens ögon.

Vi ska dock komma ihåg att det snabbt kan börja blåsa igen.

Förlust, eller ens ett kryss, mot Kalmar FF under söndagen och IFK Göteborg är tillbaka i derbymörkret. Då börjar den negativa spiralen rulla igen. Kanske ännu fortare den här gången. Det är inte så de vill kliva in i en vecka med matcher mot både Djurgården och AIK.

***

Jörgen Lennartssons ord till fansen har ni här (ljudet är lite dåligt på sina ställen…).

***

Mail: linus.petersson@tv4.se

Twitter: @Linus_Petersson

Linus Petersson
0 kommentarer

Taktik- och träningsrapport från Malmö FF: vårens mest underhållande träning

Det hade varit uppvärmning och spel, elva-mot-elva, när Magnus Pehrsson i slutet av lördagsträningen sa mening som med automatik skapar spelarglöd.

– Dela upp er i två lag, yngre mot äldre.

Tre-mot-tre-spel och då med följande lag eftersom Bengtsson, Vindheim, och Nielsen var frånvarande:

Kralj, Cibicki, Konate, Adrian, Rakip, Hadzikadunic, Brorsson, Vagic, Svanberg, Bergqvist, Jeremejeff

Sana, Berget, Carvalho, Lewicki, Rosenberg, Safari, Yotún, Christiansen, Wolf Eikrem, Tinnerholm

Det var den hittills bästa vårsolen i Malmö. Det var synd att inte fler MFF-supportrar utnyttjade den vid Stadionområdet, för det här var också vårens mest underhållande träning. Det här småspelet var en så fin avslutning att jag gick runt med ett löjligt flin en lång stund efter att det var över.

Det började med att Carvalho manglade in ett vristskott i krysset. I anfallet efter hade Cibicki svår vinkel, men höll på att skapa en buckla på bortre stolpen med ett lågt avslut som gick in. Ett par sekvenser senare hade Wolff Eikrem finlirat in ett avslut.

Så fortsatte det hela småspelet, de (få) gångerna man kollade ner på mobilen missade man något vackert. Till och med Tinnerholm höll på att lyckas med distansskott och dribblingar, Kralj avslutade elegant, och Lewicki fortsatte att se ut som en effektiv anfallssniper.

Det äldre laget vann ”med så stora siffror att jag inte ens har koll” sa Tinnerholm, och den här gången slapp Wolff Eikrem och Christiansen bli tjuriga.

Under gårdagens träning var duon med i det förlorande laget, och framför allt Christiansen hade maximal upprördhet. Han ställde sig ensam mot ett mål och sköt av sin frustration.

***

Match mot Elfsborg på måndag och MFF använde tre olika startelvor idag.

Wiland – Tinnerholm, Brorsson, Safari, Konate – Cibicki, Christiansen, Rakip, Yotún – Berget, Rosenberg

Wiland – Tinnerholm, Brorsson, Safari, Konate – Yotún, Lewicki, Rakip, Berget – Jeremejeff, Rosenberg

Wiland – Lewicki, Brorsson, Safari, Konate – Wolff Eikrem, Rakip, Christiansen, Cibicki – Jeremejeff, Berget

Jag tror mest på den förstnämnda. Redan efter gårdagens träning fick Magnus Pehrsson en fråga om matchen och att spela på konstgräs. Hans flyttade själv fokuset till att prata om vad det gör för presspelet.

– Vi vet ju om på konstgräs att om man ska sätta sitt presspel bra, så måste man vara ännu vassare om man vill ta bollen lite högre. Framför allt med hur Elfsborg spelar också.

– Vi behöver tänka till. När vi går så går vi, men annars måste man kanske ha perioder där man accepterar lite mer spel framför sig.

Det var också fokuset idag. Uppvärmningen var bland annat att försvararna stod utanför i fyrkanten och letade passningar, och mittfält och anfall fick pressa.

Under träningen hördes många gånger ledare och spelare skrika ”TRIGGER”. Presstriggers. När man ska välja att pressa och när man tar det lugnt. Det låter på Pehrsson som att de ska ha färre triggers mot ett Elfsborg som platsväxlar ofta och har ett offensivt mittfält, men också att MFF ska vara ännu tydligare.

– (Elfsborg) har några fina stunder och sedan har de några riktigt dåliga.

– Vi behöver göra vår läxa bra för att stänga ner dem, och får vi ha bollen tror jag det kan bli bra för oss.

– Jag tycker Elfsborgs styrkor och svagheter är väldigt enkla att se.

– Det säger jag med respekt, för deras styrkor är verkligen där.

Några presstriggers en kunde se på dagens träning: när motståndarna spelar hem till målvakt, sidledspassningar i backlinjen, och felvända försvarare.

Förutom det knådades det också uppspel. Pehrsson pratade med exempelvis Konate (”gå in om Yotún tar bredd”) om hur laget ska se ut i uppbyggnadsfasen. Det kändes också som att Brorsson och Safari tog ungefär lika mycket ansvar där. Bägge agerade à la Nielsen: ta emot boll, avancera framåt, och sedan hitta passning uppåt. Brorsson hade ett par bra längre bollar mot Örebro, exempelvis en lång krossboll mot Konate, men de två kanske måste bli ännu bättre?

För MFF hade problem i uppbyggnaden mot Örebro, i alla fall i första halvlek. I andra halvlek var det fler direkta bollar. Inte alltid med starkt resultat, men med mer uppenbara ambitioner.

Och hur blir då rollfördelningen om både Rakip och Christiansen startar centralt? Rakip gillar att gå ner, nästan i högerbacksläge, för att starta uppspel och Christiansen kom också längre bak på träningen idag.

Mot Örebro hade Christiansen 128 passningar enligt WhoScored. För att sätta 128 passningar i ett perspektiv: i de 35 allsvenska matcherna innan Örebro var MFF-rekordet 105 passningar i en enskild match (även det av Christiansen, i en match ifjol). Christiansen pratade om att ibland nöta ner låga motståndare.

– Det är som när jag spelade i Nordsjälland, alla lag kan försvara bra i 45 minuter men…

Sedan ska vi se hur balansen blir mot Elfsborg. Pehrsson hojtade till om att tre spelare måste vara kvar, så hur mycket trycker han fram vänsterbacken (Konate) den här gången? Mot Örebro var det nästan 2-4-4-taktik ibland, där Konate fick vara klart mer offensivt inriktad än MFF:s vänsterback brukar vara.

Men, som Pehrsson, svarade på en fråga till Fotbolldirekt: MFF ska också vara MFF och inte bara förändringar för motståndarna.

– Taktiken inför varje match är kanske en femtedel, det som är unikt, och det är klart att där kan vi se ”gör vi mer av det här då har vi bättre chanser”. Men de andra… Det är så svårt att säga, men 80 procenten cirka är ju ändå våra spelare, vårt grundspel, och det vi har jobbat med.

– Kan vi komma åt deras problem 20 gånger i matchen istället för fyra, för att vi inte har pratat om det, då ökar våra chanser, men det är ju en liten del av spelet. Så ser jag det.

@jonas_hansson

Jonas Hansson
0 kommentarer

IFK Göteborg verkar splittrat i tränarfrågan – pågår det en maktkamp?

Vilket derby vi fick!

3-0 efter 28 minuter. 4-0 efter 90.

Och vi som hade målat upp ett jämnt och målsnålt förhandstips. Bara att kasta i papperskorgen.

Det var dock inte Häckens seger i sig (den första mot IFK Göteborg sedan 2011) som fick de största rubrikerna.

Det fick inte heller Daleho Irandusts briljanta första 45 minuter (vilken lirare), Paulinhos första allsvenska mål i år (viktigt för honom) eller det faktum att Häcken vann den andra halvlek en trots spel med en man mindre (starkt).

Istället var det ett citat från IFK Göteborgs sportchef Mats Gren som toppade nyhetssajterna.

Hur? Vi tar det från början och i rätt tidsordning.

20.15: Derbyt är påväg att ta slut. IFK Göteborg är påväg att förlora. Bortaklacken visar sitt missnöje genom att bua ut sitt lag och ropa på tränaren Jörgen Lennartssons avgång.

20.42: GT hugger tag i IFK Göteborgs sportchef Mats Gren som inte vill bekräfta om Lennartsson är kvar som Blåvitts tränare dagen efter derbyt. På frågan: ”Sitter Jörgen Lennartsson säkert på sin plats som tränare?”, svarar han:
– Direkt efter en sådan här match vill jag inte kommentera det.

20.45: Presskonferensen med de båda tränarna är påväg att avslutas när Grens citat uppmärksammas. Fotbollskanalen frågar Jörgen Lennartsson hur han ser på uttalandet:
– Jag vet inte. Vad ska jag svara på det. Du får fråga vår ordförande, svarar Lennartsson och pekar på Frank Andersson som står mitt i rummet. Andersson får snabbt frågan om han är förvånad över det Gren har sagt:
– Ja, det måste jag säga. Jag är jätteförvånad. Jag har inte varit med och diskuterat att vi inte ska ha kvar Jörgen. Vi har kvar Jörgen så länge.
Grens citat skakar om.

21.00: Flera av spelarna får frågor om Jörgen Lennartsson och förtroendet för honom. Alla ställer sig bakom sin tränare.
– Jag vet att vi spelare har fullt förtroende för honom, säger Sebastian Eriksson.
Ingen vill direkt kommentera Mats Grens uttalande.

21.39: Mats Gren ringer upp GP och är upprörd över det GT har skrivit. När Fotbollskanalen når sportchefen en stund senare anser han sig ha blivit felciterad, feltolkad och poängterar att han har fullt förtroende för Lennartsson.
– Ja, det här är ingen fråga överhuvudtaget, säger han och berättar att han och Lennartsson så sent som i helgen satt och förhandlade kring en kontraktsförlängning.

00.15: Citat, förvåning, felcitering, upprördhet… Allt känns mest som en rörig soppa när de här raderna skrivs.
När vi rör runt med skeden känns det dock som att hela historien grundar sig ett oproffsigt agerande från Mats Gren. Han borde ha varit beredd på frågor om Lennartssons vara eller icke vara efter fansens rop och den svaga säsongsstarten. Att svara något som riskerar att felciteras eller feltolkas (enligt Aftonbladet ska han när frågan kom ha: ”ironiskt svarat att han inte velat kommentera det efter ”en sådan match”) är bara dumt. Han borde givetvis ha sagt något i stil med: ”Vi har fullt förtroende för vår tränare och den dagen vi inte har det kommer vi kommunicera ut det”. Punkt. Varför skapa spekulationer och rubriker?

Intressant i sammanhanget är dock att det har viskats en del om två läger när det gäller tränarfrågan i IFK Göteborg. Frank Andersson uppges verkligen vilja förlänga med Jörgen Lennartsson samtidigt som Mats Gren ska vara mer tveksam. Kanske var hela den här soppan ett bevis på det? Andersson tog ju inte direkt sin sportchef i försvar när uttalandet kom upp på presskonferensen (han borde ha sagt typ: ”Jag måste prata med Mats innan jag kommenterar hans uttalande”). Dessutom var det Andersson som i oktober högt och tydligt gick ut och konstaterade att de ville ha kvar Lennartsson. Inte Gren.
Det var Andersson som sa att Lennartsson är ”rätt för IFK Göteborg” och att ”det är troligt att vi kommer att komma överens”. Inte Gren.

Sedan dess har också Anderssons och Grens uttalande kring Lennartssons framtid skiljt sig åt.
Andersson har flera gånger poängterat att: ”Jag har ett jättestort förtroende för honom”, medan Gren har varit mer stillsam och konstaterat att: ”Bestämmer vi oss för att förlänga med Jörgen anser vi att han är rätt person att träna Blåvitt”.

Värt att lägga till är det uttalande Mikael Stahre gjorde till TT häromdagen gällande tiden då han fick sparken från IFK Göteborg.
– Det var en sportchef som ville äga frågan.
Sportchefen var Mats Gren.

Kanske är samma sak påväg att hända nu?
Kanske pågår det ännu en maktkamp uppe på Kamratgården där tränaren står i centrum?
Och kanske, jag betonar kanske här, var Grens uttalande efter derbyt ett sätt att stärka hans sida.

Hur som helst känns inte IFK Göteborg särskilt enat och samkoordinerat just nu.

***

Mail: linus.petersson@tv4.se

Twitter: @Linus_Petersson

Linus Petersson
0 kommentarer