031-bloggen

Fyra talanger att hålla utkik efter

En tredjedel av den svenska fotbollssäsongen är nu avverkad och med ett par dagars uppehåll så finns det lite tid att reflektera över det som har hänt.

IFK som inledde så starkt har i takt med vinsten i Svenska Cupen mattats av lite och i nuläget är man ett par steg efter konkurrenterna Helsingborg och Elfsborg. Men, ett kommande kval till Europa League väntar bakom hörnet och det kan ge en oerhörd boost, både ekonomiskt och mentalt sett om det vill sig väl.

BK Häcken har blandat och gett såhär långt vilket 4 vinster och 5 förluster samt 2 oavgjorda indikerar på. Senast fick man även känna på det faktum att släkten alltid är värst när Tom Söderberg sänkte sitt gamla lag med matchens enda mål i mötet med Elfsborg. Dock kan jag inte låta bli att imponeras av Simon Gustafsson. Denne oerhört spelskickliga 18-åring som numera är ordinarie på det defensiva mittfältet och som briljerar med en vass vänsterfot, god blick och vilja. Någon pratade om en ny Kim Källström och varför inte? Inte mig emot. Sägs även att hans tvillingbroder Samuel ska vara riktigt talangfull.

Gais parkerar på en fjärdeplats i Superettan efter 11 matcher och man gör det efter att ha tagit framförallt tre tunga segrar under våren. Jag tänker främst på derbyt mot grannarna Örgryte men även matcherna mot tabellkonkurrenterna Assyriska och Hammarby. Askebrand har fått igång nyförvärvet Drugge som i mitt tycke har varit en av Superettans mest framträdande spelare såhär långt. När han får spela precis bakom anfallet i en lite friare roll så är han riktigt, riktigt bra.

Örgryte då? Denna unga, talangfulla och härliga nykomling som charmade så många under försäsongen genom att spöa AIK  och Syrianska har gått upp och ner inledningsvis. Kapten Lindström har haft en del skadebekymmer vilket har bidragit till att Prytz har fått rotera runt på mitten och inte hittat kontinuiteten. Samtidigt får man komma ihåg att laget är just nykomlingar och jag har sagt det tidigare, att man lekte sig igenom Division 1 ifjol behöver nödvändigtvis inte betyda att man ska ta nästa nivå med storm. Det finns ett par glädjeämnen att hitta ändå och jag tänker främst på Emil Karlsson, vars arbetsvilja och företagsamhet imponerar samt målvakten Abrahamsson som har varit närmast omutlig emellanåt.

***

Annars är det ynglingarna som har rosat marknaden denna säsong och dom är många som har tagit plats i sina klubblag under våren. Förutom nämnde Simon Gustafsson så har ytterbacken Leonard Zuta gjort det riktigt bra när han väl har fått chansen. I Blåvitt har både Sam Larsson och Moberg-Karlsson varit två friska fläktar medan Sebastian Ohlsson och Jonathan Azulay har fått rikligt med speltid i Öis. I Gaislägret har Adam Eriksson och Hampus Andersson imponerat i sina mittfältsroller och detta är bara ett urval av unga spelare som gjort det bra under våren.

Men vad finns där bakom? Vilka är det som knackar på dörren till A-laget härnäst?
Egentligen är det oerhört svårt att svara på men det finns ett par namn som i mitt tycke bör slängas ett extra öga på i framtiden (Det ska tilläggas att spelarna är listade helt utan inbördes ranking) :

Gustav Engvall (-96), IFK Göteborg
Yngst av de här namnen men kanske den mest omtalade, åtminstone i internationella kretsar efter minisuccén i U17-EM. Klassad som en av de mest lovande spelarna i sin generation och enligt Bayern Münchens scoutansvarige
Björn Andersson
är Engvall en av få skandinaviska spelare som skulle kunna ta en plats i storklubbens akademi. Som spelartyp är anfallaren ett riktigt kraftpaket som jobbar stenhårt för laget och han var med på A-lagets försäsongsturné i vintras.

Hosam Aiesh (-95), BK Häcken
Ute på Hisingen finns det också en hel del intressanta spelare och en av dessa är Hosam Aiesh. 18-åringen är en kvick och finurlig attackerande mittfältare som redan har dragit på sig uppmärksamhet från större elefanter vilket inte minst provspel med Lyon, Werder Bremen och Twente vittnar om. I Allsvenskan har det blivit ett inhopp än så länge, men i U21-laget har teknikern gjort det bra vilket borde bädda för fler chanser i framtiden.

Marcus Jakobsson (-93), Gais
Listans enda försvarare och den här spelaren gillar jag skarpt. Flyttades upp inför årets säsong men har inte riktigt fått chansen än att visa vad han går för, vilket är ganska förståeligt med tanke på vilken position han har. Som spelare är Jakobsson inte speciellt svensk i sin spelstil, inte den stereotypa mittbacken. Istället är han ganska kortväxt, snabb och följsam med en förkärlek till spektakulära brytningar vilket åtminstone tilltalar mig som hävdar att försvarsspel bör vara elegant. Kommer nog få det tufft att hitta speltid som mittback men jag är övertygad om att han inte skulle göra bort sig som ytterback heller. Återstår att se om Askebrand resonerar likadant.

Rasmus Tengfjord (-94), Örgryte
I en klubb som redan kryllar unga och talangfulla spelare så har jag valt en spelare som inte riktigt är framme vid A-laget än. Tengfjord är en målfarlig ytterspringare som exempelvis gjorde hattrick i sin första U21-match för Öis. Har enkelt att ta sig fram till lägen vilket är en viktig egenskap och ingenting man bara tränar sig till. Tekniken är det heller inget fel på, vilket inte minst syntes när han blev utsedd till bästa spelare i inomhusturneringen Mariedal Cup, ett pris som tidigare tilldelats Elfsborgs Niklas Hult.

***

Drugge fortsätter att vara vital för Gais anfallsspel och nog var det tur att han aldrig fullföljde det där äventyret i Sydostasien.

Christopher Grönlund

031-bloggen
Tillbaka till bloggen

KOMMENTARER

Inga kommentarer

Skriv din kommentar:

Läs villkor och regler för våra forum.